#NoDAPL

Dakota Access Pipeline (DAPL), är en planerad underjordisk oljepipeline på 1825 km som kommer att sträcka sig över flera delstater i USA. Detta är en stor risk för miljön och den inkräktar på urfolkens territorier i Dakota. 

Amazon Watch står i solidaritet med de urfolk (och vanliga människor) som tröttnat på att energibolagen ignorerar både deras inverkan på miljön, men även urfolkens rättigheter.

Läs denna artikel från vår internationella sida:

 Global Solidarity from the Amazon to Standing Rock

#NoDAPL

Nej till råolja från Amazonas

Läs mer här: Nej till råolja från Amazonas

Vad händer i Peru?

I peruanska Amazonas, som har den fjärde största vidden tropisk regnskog i världen, bor tusentals urfolk som talar ett dussintals språk. Här lever några av de sista grupperna med liten eller ingen direkt kontakt med omvärlden. Tragiskt nog har nästan tre fjärdedelar, sedan 2003, av peruanska Amazonas tagits över av den internationella oljeindustrin där den med högst bud får bruka marken.

De sista tillflyktsorterna för ursprungsbefolkningar som lever i frivilligt ”utanförskap” är nu under allvarligt hot med nordamerikanska oljebolag i spetsen. För ursprungsbefolkningar som är beroende av fiske, jakt och skogsprodukter, hotar detta berövande av landområden att abrupt förinta deras traditionella levnadssätt.

Amazon Watch stödjer ursprungsbefolkningar som kämpar för att försvara sina försörjningar och sin kultur mot hot från storskalig industriell resursexploatering. Vårt arbete i Peru är inriktat främst på att pressa den peruanska regeringen och den internationella industrin att respektera ursprungsbefolkningens rättigheter, fixa det som förstörts av skadlig verksamhet, och stoppa expansionen av skadlig oljeverksamhet i Amazonas.

Aktiva Kampanjer

I peruanska Amazonas, finns det områden som kallas Block-1 AB och Block 8, varifrån oljebolagen - först Occidental Petroleum (Oxy) och nu Argentinas Pluspetrol - får sin olja. I norra Peru har detta medfört sjukdomar, undernäring och sociala störningar till ursprungsbefolkningar somAchuar, Urarina och Quechua.

Oljebolagen har pumpat olja i koncessionen sedan början av 1970-talet och fram till helt nyligen har en uppenbar förorening varit normen i områdena. Istället för att lägga pengar på att installera viss grundskyddsteknik, valde företagen att i decennier förorena området, att sänka sina produktionskostnader och maximera avkastningen för sina aktieägare. Lokalbefolkningen fick då betala priset. Förödelsen, skapad av Oxy, märks av än idag; området är späckat med gamla borrplatser fulla med giftigt avfall och förorenade floder. Amazon Watch arbetar för att stödja ursprungsbefolkningen i Block 1-AB och Block 8 för att hålla Oxy och Pluspetrol ansvariga för deras tidigare och pågående skador.

Talisman Energy i Achuar's territorium

Djupt i hjärtat av Amazonas, längs floderna Pastaza och Morona, håller det kanadensiska företaget Talisman Energy till i sin jakt efter olja. Efter att ha spenderat mer än 14 år för att bekämpa vidare planerad oljeutveckling i deras territorium - och framgångsrikt tvingat ut andra internationella oljejättar så som ARCO och Burlington Resources - är Achuar fast beslutna att försvara sitt territorium mot de hot som Talisman Energy kommer med. Amazon Watch stödjer även dem i kampen för att försvara sitt hem, kultur och försörjning mot skadorna som oljeutvecklingen medför. Detta genom att utnyttja internationella medier, grassrot-organisationer och aktieägare för att tvinga Talisman att respektera Achuar's vädjan att leva i ett område fritt från olja.

ConocoPhillips och Repsol i Amazonas

En stor del av norra peruanska Amazonas täcks av oljekoncessioner som överlappar områden med extrem ekologisk och kulturell känslighet, inklusive områden som ockuperas av ursprungsbefolkningar som råder i frivillig avskildhet från det ”moderna” levnadssättet. På grund av de allvarliga riskerna med oljeutvinningsverksamhet i dessa områden, arbetar Amazon Watchmed lokala ursprungsgrupper och socialt ansvarsfulla investeringsgrupper för att pressa de företag som är verksamma inom dessa områden. Detta för att rent politiskt skapa "no-go" zoner i ekologiskt känsliga områden. Huvudsyftet med Amazon Watch är att ta fram branschgemensamma policyförändringar som kan garantera respekten för ursprungsbefolkningarnas rättigheter.

Den Peruanska National Indigenous-rörelsen och Policy

Urfolken har stått inför många utmaningar under de senaste åren. Den peruanska regeringen fortsätter med en politik som marginaliserar och diskriminerar dem medan de aggressivt främjar utvinningen av naturtillgångar från inhemska traditionella områden. Efter tragiska sammandrabbningar i staden Bagua år 2009 - över nya lagar av president Alan Garcia som inlett stora förändringar i markrättigheter och skogsbruk - har fyra diskussionsrundabordssamtal inrättats för att utreda vad som hände. Dessa skall analysera den problematiska lagstiftningen, utveckla ett samrådslag och förbereda en inhemsk utvecklingspolitik. Tyvärr, reagerade regeringen, medan vissa viktiga framsteg gjordes, genom att kriminalisera inhemska ledare och deras supportrar och förneka sitt ansvar för händelserna i Bagua. Under våren 2010 godkände peruanska kongressen ett lagförslagssamråd med regeringen och ursprungsbefolkningar om alla projekt som föreslås i deras territorier. Dock vägrade president Garcia att underteckna. Garcia och hans regering har genom detta blivit osams med FN för att ha underlåtit sig att höra urfolken och uppfylla sina skyldigheter enligt internationell rätt.

Stöd vårt viktiga arbete! Allt hjälper.

En uppmaning att hålla oljan i marken

Jag går på en liten stig omgiven av ett oändligt antal träd, växter och doften av blommor. Mina lungor fylls med en ren fräsch luft när jag tar ett djupt andetag.

Mina bara fötter vidrör marken som är fuktig från gårdagens regn. Detta är mitt hem. Det är här jag växte upp. Detta är vad jag vill dela med mina barn en dag.

När jag tänker på framtiden, på mitt folk, kan jag höra skriken från floden, bergen och skogen och det fyller mig med sorg och ilska. Framtiden för denna plats är hotad. Själva kärnan till livet hotas av oljeutvinning, och jag ber till skogen för att ge mig tillräckligt mod att skydda mitt hem.

Jag kommer från Sarayaku, ett litet urfolkssamhälle djupt inne i djungeln i ecuadorianska Amazonas. Denna vecka är jag i Lima för klimatkonferensen i Förenta Nationernas COP20 för att kräva att världens ledare respektera mina förfäders rättigheter och för att skydda regnskogen.

Vi ursprungsbefolkningar använda våra resurser på ett sätt som främjar föryngring och återväxt. Vi bevarar vår kulturella identitet och vi tar hand om naturen för att säkra så att framtida generationer lugnt och tryggt kan existera i harmoni med omgivningen på samma sätt som vi gör. Men oljeutvinning skulle oundvikligen innebära slutet för våra liv och kultur. Det skulle leda till miljökatastrof och social förstörelse, och skulle bidra till de redan förödande klimatförändringarna.

Globalt är det viktigt att vi undviker att utvinna och förbränna fossila bränslen helt eftersom det är en process med konsekvenser mänskligheten måste leva med i tusentals år. Internationella klimatförhandlingarna handlar om mål för framtida utsläppsminskningar, och klimatpolitik handlar mycket om att minska efterfrågan på fossila bränslen, men världens ledare fortsätter att undvika diskussioner om hur man minskar tillgången helt. I praktiken innebär detta att politikerna låtsas vara proaktiva medan de skjuter upp ansvaret för problemet till kommande generationer. Under tiden fortsätter globala utsläpp från koldioxid att öka med stor förödelse på vår miljö.

Världens ledare måste i stället fokusera på att vända trenden av den fossila bränsleförbrukningen nu. Den internationella klimatpolitiken måste byta fokus och skapa en strategi för att lämna fossila bränslen i marken.

Många av de företag och regeringar som har makten eller anspråk på äganderätt till olje, kol och gas reserver fortsätter att utnyttja dem för att öka sin egen makt och rikedom. Att upphöra med detta och att omdefiniera denna trend kommer inte bli lätt. Men det är en utmaning mänskligheten måste våga möta. Vi måste vidta åtgärder nu.

Platser där fossila bränslen har upptäckts är belägna precis där det finns ursprungsbefolkningar. Vi kämpar aktivt mot exploatering av dessa reserver. Vi kämpar för hela mänsklighetens framtid. Därför förtjänar vi stöd från internationella samhällen. Vi har ständigt varit i framkant av kampen mot miljökatastrofer och klimatförändringar. Så varför ingår inte våra röster inte i den beslutsfattande processen vid COP20 och vid andra statliga högnivåmöten? Det är inte bara vår rätt, men det är också regeringarnas, staternas, företagens, organisationernas och andra sådana institutioners skyldighet att se till att ursprungsbefolkningar har något att säga till om när det gäller vår egen framtid.

Vinden svarar min bön med en mjuk viskning. Träden gungar försiktigt, fåglarna börjar sjunga, och min kropp fylls med styrka. Jag kan höra bruset från floden som säger till mig att fortsätta kämpa på eftersom mina förfäder gick denna väg, jag går denna väg, och det är ett arv som jag är skyldig min kommande barn. Det är därför jag inte kan tillåta att denna plats förstörs.

När jag går genom skogen ser jag skönheten som omger mig, och jag kan inte sluta fråga mig själv: Vad är poängen med att förstöra ett paradis bara så du kan förstöra världen?

Nina Gualinga är en ung ledare från Sarayaku. Nina representerade de unga från Sarayaku vid den Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter i San Jose, Costa Rica, samt vid flera olika internationella evenemang. Nina delar sin tid mellan Sverige och Sarayaku. Hon studerar mänskliga rättigheter på ett universitetet i Sverige och sitter i styrelsen för Amazon Watch Sverige.