Sverige investerar i skövlingen av regnskogen
AP-Fonderna förvaltar pensionspengar för 4 miljoner svenska sparare. De investerar våra pensionspengar i företag som är problematiska för Amazonas regnskog, urfolks rättigheter och vårt globala klimat.
Eftersom alla medborgare som arbetar i Sverige betalar till deras pension och majoriteten av fonderna inte går att välja själv, bär AP-fonderna ett enormt ansvar i var de i sin tur placerar pengarna. Du som enskild individ kan alltså i de flesta fall inte välja bort de investeringar som görs oavsett om det handlar om fossila investeringar, gruvföretag, köttindustri eller andra miljöförstörande eller etiskt negativa investeringar.
Trots den brinnande klimatkrisen hade AP1 - AP4 under förra året över 16 miljarder SEK investerade i 89 av världens 200 största fossila bolag. AP1 och AP2 meddelade under 2020 att de tänker dra sig ur bolag med fossil verksamhet vilket var ett steg i rätt riktning. I Sveriges första klimatpolitiska handlingsplan som nyligen beslutats av riksdagen konstaterades att det krävs en omstyrning av de globala finansiella flödena, och att investeringen i fossila verksamheter upphör helt för att kunna nå upp till Parisavtalet. Fondernas investeringar har under en tid varit ett hett mål för kritisk debatt i Sverige. Riksrevisionen har nu beslutat att AP-fondernas hållbarhetsarbete ska granskas. Granskningen ska undersöka om fondernas investeringar och förvaltningar tar tillräcklig hänsyn till hållbarhet och ska även svara på om AP-fondernas redovisning av sitt hållbarhetsarbete till regering och riksdag är transparent och rättvisande.
Amazon Watch Sverige är engagerade i att påverka AP-fonderna till att ställa om. I en debattartikel från juni 2020 skev vi, tillsammans med elva andra organisationer, att “Finansiella aktörer har en central roll när det gäller att styra om investeringar till mer hållbara verksamheter och se till att vi uppnår målen i Parisavtalet. Allt fler aktörer på finansmarknaden börjar förstå de finansiella riskerna med investeringar i fossila bränslen. Oron för att tillgångar ska bli värdelösa (strandade) ökar och ett växande antal banker och finansieringsinstitut har dragit sig ur utvinning av kol, olja och gas. Riskerna är helt enkelt för stora. AP-fonderna borde sälla sig till dessa investerare och ligga i framkant när världen nu ska ställa om mot en fossilfri ekonomi och en hållbar utveckling. Om vi ska klara 1,5-gradersmålet måste fossila bränslen stanna kvar i marken.”
Amazon Watch Sverige är även en del av kampanjen #SchysstaPensioner som verkar för att våra pensionspengar ska investeras i hållbara och rättighetsrespekterande företag. Tillsammans kan vi se till att AP-fondernas investeringar finns med på den politiska agendan och att våra pensionspengar investeras ansvarsfullt!
Vi anmäler AP-fonderna
I juni 2021 gick vi samman med andra svenska civilsamhällesorganisationer och aktivister för att anmäla AP-fonderna till FN. Tillsammans kan vi genom FN sätta press på Sveriges regering att skärpa reglerna kring hur våra pensionspengar får investeras. Läs mer och skriv under namninsamlingen här: https://www.vianmalerapfonderna.se/
Bakom initiativet står: Afrikagrupperna, Amazon Watch Sverige, Emmaus Stockholm, FIAN Sverige, Föreningen Fossilfria Pensioner, Gudrun Schyman från klimatnätverket Fria Pensioner, Jordens Vänner, KG Hammar, Kristna Freds, Latinamerikagrupperna och människorättsjuristen Parul Sharma.
AP-FONDERNA & JBS
JBS är ett brasilianskt bolag och är en av världens största exportörer av animaliskt protein som säljs i mer än 150 länder. I Sverige säljs JBS kött via importören Norvida bland annat under varumärket Naturkött. JBS har enligt flera myndigheter och civilsamhällesrapporter gjort sig skyldiga till illegal regnskogsavverkning och kränkningar av urfolks rättigheter. Genom att inte utföra tillräckliga kontroller av sin leverantörkedja främjar de så kallad boskapstvätt, alltså när ett djur som betat på illegalt avskogad mark flyttas till en legal gård innan den slutligen flyttas till JBS.
Exempelvis stängde Brasiliens miljömyndighet IBAMA ned över ett dussin slakterier i Pará, Tocantins och Bahia år 2017, och dömde JBS till 7,7 miljoner dollar i böter för att ha köpt boskap från svartlistad mark som tidigare hade skövlats olagligt genom bl.a bränder. Enligt IBAMA hade JBS köpt 49,438 st olagliga boskapsdjur mellan år 2013 och 2016. Därtill uppger IBAMA att JBS varit köpare av ca 84% av de djur som deras undersökning har upptäckt kommer från olagligt skövlade marker.
Trots detta köpte JBS boskap från åtminstone 327 rancher där illegal skogsskövling rådde mellan år 2017 och 2019. Data som den brasilianska staten erhållet visar att detta motsvarar ett område på över 15000 fotbollsplaner. [434 rancher kollades; (20000/434)x327 = 15069 st planer]. (En fotbollsplan har arean 5400 m2, vilket innebär att JBS kan kopplas till minst 8100 hektar). Detta gick emot företagets legala åtaganden att inte inhandla boskap från rancher som kan kopplas till skogsskövling. Under flertalet år köpte JBS boskap från rancher med illegal skogsskövling. Vissa av rancherna var anklagade av statliga myndigheter för miljömässiga brott, landgrabbing, illegal användning av urfolkens land och våld.
JBS har stora verksamheter i delstaten Pará, i vilken JBS har köpt boskap från gårdar som skapats från illegal avskogning. Området Sao Felix do Xingu i Pará är ett av områdena som är hotat. Detta område är större än Österrike och består b.la av Terro de Meio; en mycket skogsklädd region som brukar klassas som ”Amazonas hjärta”. Området är hem till många urfolk men också samtidigt full av avskogade områden avsedda för boskap. Mellan 2017 och 2019 köpte JBS boskap från minst 109 avskogade illegala gårdar från Felix do Xingu-området.
JBS har ett ansvar att respektera mänskliga rättigheter enligt internationella mänskliga rättigheter och standarder. FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter (FN:s vägledande principer) kräver att företag genomför en due diligence-process för mänskliga rättigheter för att identifiera, förebygga, lindra och redogöra för hur de hanterar deras inverkan på mänskliga rättigheter, inklusive effekterna i distributionskedjorna. Amnesty International anser att JBS misslyckades med att genomföra tillfredsställande aktsamhet genom att inte effektivt övervaka olagligt betande nötkreatur som kommer in i dess leveranskedja. Enligt villkoren i FN:s vägledande principer bidrog JBS till kränkningar av de mänskliga rättigheterna mot urfolken och invånarna i reservaten genom att delta i de ekonomiska incitamenten för boskap som olagligt betades i skyddade områden.
Första och Andra AP-fonden har innehav i JBS till ett värde av 50 miljoner svenska kronor. Det innebär att våra pensionspengar främjar illegal avskogning i Amazonas och kränkningar mot urfolkens rättigheter. Flera andra finansinstitut, bland annat Nordea, har avslutat sina investeringar i JBS på grund av den skada de orsakar och de anklagelser som de fått emot sig. Vi vill att AP-fonderna gör det samma eftersom deras strategi för aktivt ägande, alltså att man som delägare i ett företag använder sitt inflytande för att förändra företaget, hittills inte har fungerat.
Det är hög tid att våra pensionspengar som automatiskt investeras av våra statliga myndigheter inte bidrar till klimatkaos och människorättskränkningar.
Kränker dina pensionspengar mänskliga rättigheter? Titta gärna på seminariet vi deltog i under Mänskliga Rättighetsdagarna 2021.