De tropiska skogarna är ovärdeliga för både samhälle och miljö tack vare deras funktion som kolsänkor och som hem åt en betydande andel av jordens arter. Dessutom bor ungefär 800 miljoner människor, varav en del är urfolk, i eller i nära anslutning till sådana områden. Att bevara regnskogarna är därför en förutsättning för att skydda urfolkens traditioner och levnadssätt, den biologiska mångfalden och den klimatreglerande funktionen.

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i sojaindustrin, som utgör ett av flera hot mot Amazonas regnskog. Vi kommer även att diskutera EU:s kommande avskogningsförordning och certifieringar för hållbar soja, som vi skrivit om i en rapport.

Under 2024 stärkte vi på Amazon Watch vårt engagemang för att skydda Amazonas regnskog och försvara urfolkens rättigheter. Vi uppnådde banbrytande segrar tack vare modiga kampanjer, strategisk opinionsbildning och en orubblig solidaritet med urfolken och våra lokala samarbetspartners.

Amazonas regnskog kallas ibland för världens största medicinskåp. Tack vare den enorma artrikedomen och urfolkens kunskaper och erfarenheter har regnskogen bidragit med flertalet av de mediciner vi använder idag. I den här artikeln kommer vi att titta närmare på några viktiga mediciner från Amazonas och det växande hotet vi nu står inför i takt med att regnskogen förstörs allt mer.

De senaste åren har forskare och media regelbundet pratat om en ”tipping point”, eller på svenska en ”brytpunkt”, som hotar Amazonas regnskog och kommer att ha förödande lokala och globala konsekvenser. Men vad är egentligen en brytpunkt, vad leder den till och vad kan vi göra för att förhindra de fruktansvärda konsekvenserna?

Året som nu lider mot sitt slut har präglats av stora utmaningar för urfolken och naturen i Amazonas regnskog. I oktober dök däremot en efterlängtad ljusglimt upp när Sawré Muybu, som är ett urfolksområde i det brasilianska Amazonas, nådde fram till slutskedet av sin långa markavgränsningsprocess. Amazon Watch fick äran att dokumentera Munduruku-urfolkets firande av den historiska segern.

Den amerikanska miljö- och människorättsadvokaten Steven Donziger har länge fört en rättslig strid mot Chevron, ett av världens största energibolag som orsakat omfattande föroreningar i Amazonas. Under de senaste åren har Chevron svarat med att anklaga Donziger för brott och på andra sätt försöka tysta ner och hindra hans arbete. Tillsammans har 34 medlemmar från USA:s kongress nu skickat ett brev till president Biden för att uppmana honom att omedelbart benåda Donziger.

Kontraktet som beviljat det kanadensiska gruvbolaget Belo Sun tillgång till mark ogiltigförklarades i torsdags av en brasiliansk domstol. Det blev därmed en viktig seger för samhällena i Volta Grande do Xingu som i flera år kämpat mot Belo Sun:s enorma guldgruvprojekt Volta Grande.

Efter en oljeläcka i det peruanska Amazonas i oktober i år hävdade Petroperú att man hanterat utsläppet på ett lämpligt sätt och vidtagit effektiva åtgärder för att kontrollera det. Urfolkens redogörelse för oljeläckagets omfattning och hur det hanterats är dock en helt annan.

Den 16:e november slöt hundratals urfolk och allierade sig samman i en vågad protest som tillfälligt blockerade lastfartyg på den nedre Tapajósfloden i Amazonas regnskog. Under ledning av Tupinambá-urfolket krävde man att man omedelbart måste avbryta planerna på den enorma Ferrogrão-järnvägen, som skulle orsaka omfattande avskogning, kränkningar av rättigheter och förstörelse av den viktiga Tapajósfloden.

I samband med FN:s nyligen avslutade toppmöte om biologisk mångfald, COP16, i Colombia anslöt sig flera parlamentariker, inklusive urfolkskvinnor, från länderna i Amazonas till Parliamentarians for a Fossil-Free Future. De gick då med i den globala kampen för att stoppa Amazonas regnskog från att nå den fruktade vändpunkten, som drastiskt skulle förändra regnskogsklimatet och utgöra ett enormt hot mot den biologiska mångfalden, urfolken och det globala klimatet.

Förra veckan togs ett historiskt beslut vid FN:s konvention om biologisk mångfald, COP16, efter två veckors förhandlingar och diskussioner. Urfolkssamhällena och deras ovärderliga kunskap erkändes genom att man beslutade om att skapa en nytt underorgan, som ger urfolk och lokalsamhällen utrymme att delta i beslut som rör den biologiska mångfalden. Man erkände dessutom afrikanska ättlingars roll i bevarandet av biologisk mångfald. I den här artikeln beskriver vi några viktiga händelser från COP16 och våra reflektioner över vad som diskuterades.

Gränsöverskridande kriminella ekonomier utgör ett allt större hot mot Amazonas regnskog, urfolkens rättigheter och vårt globala klimat. För att sätta press på världen att agera reste de peruanska urfolksledarna Miguel Guimaraes och Herlín Odicio till Vienna, för att delta i FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (COP12).

För drygt en vecka sedan läckte en ökänd nordperuansk rörledning ut över 6000 liter olja. Rörledningen sträcker sig hundratals kilometer genom sju urfolksområden och utsläppet har satt flera urfolkssamhällens liv och tillgång på mat och vatten i stor fara. Det statliga företaget som driver rörledningen, Petroperú, har fortfarande inte begränsat oljeläckaget, än mindre åtgärdat de omfattande skador som utsläppet har orsakat.

Omöjligt, ohållbart och omoraliskt. Så beskrev Petroperú:s styrelseledamöter det statliga oljebolagets förvaltning och ekonomi innan de den 10 september avgick från företaget. Det markerade den senaste händelsen i Petroperú:s ekonomiska kris, som har stora konsekvenser för klimatet, urfolk och landets ekonomi.

Data från Brasiliens nationella rymdforskningsinstitut (INPE) visar att det just nu sker rekordmånga bränder i Amazonas och andra delar av Sydamerika. Exempelvis beskriver de att fler än 38 000 bränder – den högsta siffran på 14 år – spred sig över Amazonas i augusti i år. Hittills i år har drygt 346 000 brändhärdar registrerats i Sydamerika, vilket är rekordmånga sedan dataseriens början år 1998.

Under New York:s klimatvecka i slutet av september krävde urfolksledare från hela Amazonas omedelbara åtgärder för att motverka klimatförändringarna och den pågående förstörelsen av regnskogen. Klimatveckan inträffade samtidigt som FN:s generalförsamlings 79:e session och samlade aktivister, politiker och andra aktörer för att stoppa klimatkrisen. Läs gärna mer i artikeln om några viktiga händelser under klimatveckan.

Trots att Brasiliens nuvarande president har satt in åtgärder som under sitt första år vid makten halverade takten på skogsförlusten i Amazonas, har bränderna i regnskogen varit rekordmånga de senaste månaderna. Varför ökar antalet bränder när avskogningen har minskat? Och vilken fara utgör de intensiva och okontrollerade bränderna?

I augusti i år inrättade domare Gilmar Mendes vid Brasiliens högsta domstol en särskild kommission med syfte att diskutera urfolkens rättigheter och beskrev den som ett viktigt steg i att främja nya former av konfliktlösning. Det visade sig dock att kommissionen främst fokuserade på att pressa urfolken att släppa på sina rättigheter till förmån för ekonomiska intressen. Kort efter inrättandet drog sig därför representanter för Association of Brazil’s Indigenous Peoples (APIB) ur kommissionen.

Tack vare globala och lokala insatser för att rädda Amazonas regnskog har avskogningen i området minskat med 16 % det senaste året. Men Amazonas brinner fortfarande. Skogsbränderna fortsätter att öka i antal och intensitet, och samtidigt som bränderna i Brasilien orsakar enorma problem, förvärras också bränderna i västra Amazonas i Peru.

I en historisk folkomröstning för drygt ett år sedan röstade närmare 60 % av Ecuadors befolkning ja till att bevara över 700 miljoner fat råolja i marken och avveckla stora områden med befintlig oljeproduktion. Folkomröstningen var en betydande symbolisk seger för klimataktivister och urfolk över hela världen. Som en del av resultatet fick Ecuadors regering ett år på sig att stänga brunnar, nedmontera infrastruktur och sanera och återställa oljefälten Ishpingo, Tambococha och Tiputini (ITT) i Block 43-koncessionen längs den östra kanten av nationalparken Yasuní i Ecuador.

Planerna på den enorma Ferrogrão-järnvägen genom Amazonas har mött kraftigt motstånd till följd av de förödande konsekvenserna den skulle ha för urfolkssamhällen och regnskogen. Minst 2000 kvadratmeter urskog kommer att förstöras och ytterligare 4,9 miljoner hektar skyddat land bli hårt påverkat om planen genomförs. Projektet syftar till att utöka produktionen och exporten av soja och majs från området och trycks på av den brasilianska jordbruksindustrin och stora globala företag som Cargill.