#Backa Sapmi

Illustration av Katarina Bild

Illustration av Katarina Bild

Sveriges samer utstår rättighetskränkningar och rasistiska och förolämpande kommentarer ofta på grund av det faktum att de är just samer. Okunskap om samernas historia och kultur kan också vara en anledning till samhällets oförståelse kring samisk kultur. Amazon Watch Sverige backar samerna och backar Sápmi och här kan du läsa mer om samernas historia och vilka kamper de kämpar just nu:

    • Samer är ett av världens urfolk och det enda urfolket i Europa. Inuiter på Grönland är också ett urfolk, men Grönland räknas till den nordamerikanska kontinenten.

    • Urfolk är enligt FNs definition: “Urfolk är de som bodde i landet eller geografiskt område som landet tillhör, vid tiden för erövring, kolonisation eller fastställande av nuvarande statsgränser.”.

    • 1977 uttalade Sveriges riksdag samerna som ett urfolk i Sverige, som har folkrättsliga krav på en kulturell särbehandling.

    • År 2011 erkändes samerna som ett folk i Sveriges grundlag, vilket innebär att de har större rätt till självbestämmande än vad man har som uttalat urfolk.

    • Samer lever i och har historiskt sett levt i norra Skandinavien och på Kolahalvön, det vill säga i Norge, Sverige, Finland och Ryssland.

    • Samernas traditionella landområde kallas Sápmi.

    • Sametinget uppskattar att det finns mellan 20 000 och 40 000 samer i Sverige (vi registrerar inte etnicitet, så svårt att veta exakt.

    • Totalt uppskattas det att det finns mellan 80 000 och 100 000 samer i världen, 40 000 - 60 000 i Norge, 9 000 i Finland och 2 000 i Ryssland.

    • I Sverige talas fem samiska språk, eller varieteter: nordsamiska, lulesamiska, pitesamiska, umesamiska och sydsamiska.

    • Traditionell näring för samer är jakt, fiske och renskötsel. Idag försörjer sig dock majoriteten på annat sätt.

    • Det finns 51 samebyar i Sverige: 33 fjällsamebyar (har renarna på fjället under sommaren och i skogslandet på vintern), 10 skogssamebyar (har renarna i skogslandet hela året) och 8 koncessionssamebyar (får bara bedrivas av samer som har fått koncession – tillstånd – av länsstyrelsen i Norrbotten och där icke-samer får äga renar, som samerna sköter, så kallade skötesrenar).

    • Trots dess namn är en sameby inte en fysisk by utan ett större geografiskt område där renskötsel bedrivs.

    • Det finns renskötare och renägare: renskötare är ett yrke och renägare är helt enkelt att man äger renar.

    • Renen har en stor betydelse för den samiska kulturen, även bland icke renskötande samer. Det ser man inte minst i samiskt hantverk, duodji, där renhorn och skinn ofta används.

    • Tidigare fanns det vildrenar i Sverige, men idag är alla renar någons egendom.

    • Samiska klädedräkten kallas på svenska för kolt. De traditionella koltarna har dekorationer i rött, blått, grönt och gult. Kolten och barmklädet i olika färger och broderier berättar om släkten och varifrån man kommer. Det finns också mer färgsprakande mönstrade koltar, festkoltar.

    • Den samiska flaggan antogs 1986. De fyra färgerna symboliserar viktiga överlevnadselement. Grönt står för växter, natur och landet Sápmi. Blått står för vattnet. Rött står för eld, värme och kärlek. Och gult symboliserar solen och ett långt liv.

    • Det finns en samisk nationalsång och en samisk nationaljojk.

    • Den samiska nationaldagen firas 6 februari.

  • Man vet inte säkert vart samer kommer ifrån och inte heller hur länge de funnits men man vet att det finns spår av att de levt i Sápmi långt innan de nordiska länderna bildades. Samer nämns i skrift första gången för tvåtusen år sedan när en romersk historiker skrev om ett folk han kallade för fenni, vilket man senare förstått är samernas förfäder. I Sverige har samerna bott i flera tusen år och de levde i norr och ofta som nomader, man flyttade runt till nya jaktmarker och fiskeområden med renhjordar som till en början inte var särskilt stora. Under denna tid var norra Sverige länge oupptäckt av svenska kronan och det var mycket glest befolkat.

    Det var inte förrän mot 1300-talet som svenska kronan hävdade sig rätten till områden norr om Hälsingland. Information om att det fanns mycket mark och naturtillgångar hade nått kronan och man uppmanade nybyggare att flytta uppåt i landet - till samernas traditionella marker. Kolonisationen av samernas mark är en långsam process där samer till en början har en blomstrande handel och fredliga kontakter men som förändras genom att svenska kronan sakta men säkert tar ifrån samerna deras markrättigheter för att behålla som statlig egendom eller dela ut till bönder. Svenska kronans långsamma process att ta mer och mer rättigheter från samerna berodde mest på att de ville ta ifrån samerna deras markrättigheter.

    Jordbruk blir mer och mer viktigt för kronan och man uppmanar fler jordbrukare att flytta upp i landet och även gruvor gjorde att många flyttade upp och fick samerna att trängas undan. I början av 1600-talet blev protestantismen populär i Sverige och ansågs som den enda religionen. Det byggdes kyrkor i norra Sverige och blev böter och prygel för avguderi. Samer skulle bli kristna och fråntogs bland annat deras heliga trummor och fick offerplatser förstörda. Tidigt 1700-tal började den personliga omvändelsen. Präster reste runt bland samerna för att predika kristendomen och vid varje kyrka som redan byggts på samernas mark skulle det även byggas en skola där de samiska barnen skulle lära sig bland annat om kristendomen.

    I slutet av 1800-talet tog rasbiologin fart i Europa. Frankrike och Storbritannien influerade med sina kulturnivåer som innebar att jordbrukskultur står över nomadkultur. Detta gjorde att svenska politiker och ämbetsmän ansåg att nomadiserande samer var på en lägre kulturnivå än de bofasta jordbrukarna. Samerna började betraktas som en biologiskt underlägsen ras. Forskare ägnade sig åt gravplundring för att jämföra skallar och kranium. 1922 öppnade Statens institut för rasbiologi för att bevisa att samer, och vissa andra folkgrupper som judar, finnar och romer, var lägre stående.

    “Lapp ska vara lapp”-politiken som började i slutet av 1800-talet och var ett sätt att dela upp samerna. De nomadiserande fjällsamerna skulle ägna sig åt renskötsel. De betraktades som ”äkta” samer. Deras barn fick gå i nomadskola för att lära sig det allra nödvändigaste, men de fick inte samma utbildning som övriga barn. Övriga samer skulle assimileras och bli ”vanliga svenskar”. Det gällde också de renskötande skogssamer, som ansågs vara i vägen för nybyggare och skogsbruk. Rasismen och försvenskningspolitiken innebar att mängder av samer dolde sitt ursprung och slutade tala samiska med sina barn.

    Samernas lappskatteland, som de hade haft i generationer och betalat skatt för, togs ifrån dem av staten. Marken delades ut till nybyggare och gjordes om till ”kronoöverloppsmarker”, mark som idag ägs av bland annat statliga Sveaskog. Detta fullbordade koloniseringen av samernas mark och påverkar dem än idag.

    1890 fastställde regeringen odlingsgränsen. Marken väster om gränsen skulle reserveras för samernas näringar (ungefär det området som idag är landskapet Lappland). Men tio år senare grundades Kiruna väster om odlingsgränsen. Regeringen struntade i sitt eget beslut då det fanns malm där.

    1928 kom en ny renbeteslag som innebar att renskötseln och samebyarna skulle övervakas och styras i minsta detalj. Det innebar att renskötande samer fick rätten till mark och vatten i samebyarnas områden, medan icke renskötande samer fråntogs alla rättigheter. Det har skurit sönder det samiska samhället, där några få har urfolksrättigheter och övriga inte har några rättigheter alls. Renbeteslagen var också patriarkalisk. Om en renägande samisk man gifte sig med en icke samisk kvinna fick han behålla renskötselrätten, men om en renägande samisk kvinna gifte sig med en icke samisk man förlorade hon renskötselrätten. Lagen ändrades för 1976, så att renägande kvinnor fick behålla renskötselrätten även om hon gifte sig med en icke same.

    Det dröjde till mitten av 1900-talet innan uppfattningen om samer ändrades. Många instanser var överens om att villkoren för samer och samiska bostäder behövde bli bättre. Först 1950 var det möjligt för samer att få egnahemslån och 1959 fick de samma rätt som andra svenska medborgare när det gällde bostadsbidrag.

    Svenska kyrkan spelade också en stor roll i att ta ifrån samerna deras rättigheter. Präster bistod rasbiologerna med gravplundringar och underlättade för skallmätningar och fotograferingar av samer i kraft av sitt ämbete och sin auktoritet under första hälften av 1900-talet. Idag bedriver kyrkan skogsbruk med kalhyggen och markberedning på samiska marker. Svenska kyrkans två nordligaste stift, Luleå och Härnösand, är inte ens FSC-certifierade. FSC-certifiering gör att företag och konsumenter kan välja varor av trä som kommer från ett ansvarsfullt skogsbruk, det vill säga ett skogsbruk som tar hänsyn till människor och miljö. 1951 beslutades det om full religionsfrihet i Sverige.

    Än idag påstår svenska staten att den har historisk rätt till mark och vatten i samernas områden. Men år 2020 fick Girjas sameby rätt mot staten efter en tio år lång process om vem som har rätt att förvalta småviltsjakt och fiske inom samebyns område. Det var en rätt som samebyarna hade fram till 1993 då regeringen upphävde rätten och överförde den till länsstyrelserna. Högsta domstolen slog fast att Girjas sameby har en stark bruksrätt som ytterst vilar på långvarigt bruk. De är en dom som för första gången tydligt tar sin avstamp i mänskliga rättigheter när det gäller samerna som urfolk.

    Rasismen och fördomarna mot samerna, framför allt mot renskötande samer, lever kvar än idag. Kanske beroende på den rasistiska och förtyckande historien, men troligen också på grund av okunskap om samernas historia och kultur.

    Amazon Watch Sverige stöttar samernas krav på tillgodosedda rättigheter, inklusive fritt och informerat förhandssamtycke, och har uttryckt sitt stöd tillsammans med flera andra allierade organisationer i debattartiklar och öppna brev.

    • Sametinget är en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och även ett folkvalt samiskt parlament med uppdrag att verka för en levande samisk kultur i Sverige: https://www.sametinget.se

pågående kamper: