Det är inte bara i Amazonas och i USA ( se #NOADPL) som kampen mellan urfolk och stat råder. Även här i Sverige så måste samhällen stå upp mot landets styre för att hävda sin rätt att skydda sin egen mark. Måndagen den sjätte november 2017 slogs Girjasmålet återigen upp (denna gång i Umeå); en tvist mellan samerna och den Svenska Staten där förfogandet av marken kämpas om.
Under flera år har det rått meningsskiljaktigheter mellan Svenska Staten och samebyn Girjas. Girjas är inte ensamma om att vilja ha rätt att bestämma över sin mark; allmänheten vill ha en del av kakan, vilket är därför Svenska Samernas Riksförbund (SSR) har satt ned foten.
Samerna har jämt haft rätt att manövrera reglerna kring småvilt-jakt och fiske i området, men under 70 - och 80-talen blev allmän fritidsjakt mer och mer populär. Detta gjorde att mark att jaga på begränsades alltmer över hela landet vilket gjorde att det var dags att tänja på lagstiftningen en smula.
Foto: SVT
År 1993 introducerades en så kallad dubbel jakträtt och samernas jaktmarker öppnades upp för allmänheten, detta för att möta allas behov. Staten anser att de är rättfärdigad ägare och delger att samebyns enda rätt är att driva sin ren-näring i området, vilket även inkluderar att de får jaga och fiska där. Dock bedömer staten inte att same-samhället har uteslutande rätt till förfogandet av marken, vilket är där meningar går isär.
Våren 2009 lämnade samebyn - tillsammans med SSR -, till Gällivare tingsrätt, sin stämningsansökan där de begärde att få ensamrätt till en del av deras så kallade året-runt-marker, dvs. marker där renskötsel får utövas året runt. Just denna mark är belägen i norra Gällivare kommun i Norrbotten. De begärde även att ha ensam förfogande över både jakt - och fisket, alternativt att de ska äga den tillsammans med staten.
Sex år senare, år 2015, inleddes äntligen förhandlingarna och i februari 2016 släpptes domen. Tingsrätten i Gällivare beslutade att Girjas skulle få igen sin ensamrätt till jakt på småvilt - och fiske i området, som är lika stort som Gotland. Glädjen var stor men kortvarig då detta endast var en delseger. Domen slår inte i kraft förrän den inte längre är möjlig att överklaga vilket kan ta några år. Nu har staten och länsstyrelsen alltså överklagat och målet har gått upp i hovrätten.
Samebyn hävdar starkt att deras rätt att ha inflytande över marken är djupt grundad och staten bör inte ta hela den makten. Samerna har haft sin rätt långt innan staten sattes som ägare till marken, vilket är grundargumentet för deras fråga. En ensamrätt som funnits sedan urminnes tider då samerna varit närvarande långt längre än staten som gick i kraft så sent som på 1800-talet.
"Det är nära inpå bedrövligt att, i en rättsstat som Sverige att en ursprungsbefolkning ska bli fråntagen allt inflytande över sin egen mark," säger Matti Berg, ledamot i Sametinget.
Hovrätten är avklarad och dom väntar 23 januari 2018. Vi får hoppas att rätten än en gång gynnar urfolket, samerna, som alltid tagit hand om marken och alltså bör ha rätt att fortsätta med det.
Sápmi.
Sápmi omfattar de norra delarna av Sverige, Norge, Finland och Kolahalvön i Ryssland.
Foto: Samiskt Informationscentrum