Covid-19 pandemin har varit förödande för urfolken i ecuadorianska Amazonas, och dödsfallen och smittspridningen fortsätter att öka. Pandemin har ytterligare förvärrat hoten från oljeutvinning, gruvbrytning, illegala timmerarbetare och matosäkerhet, samt exponerat regeringens diskriminering och övergivande av urfolk.
Statens misslyckande att skydda urfolken från Covid-19 stod i centrum denna veckan under den 117:e sessionen av Inter-American Commission on Human Rights (IACHR), där urfolksorganisationer och människorättsgrupper deltog på tisdagen i ett virtuellt möte gällande regeringens försummelse att garantera urfolkens kollektiva rättigheter under Covid-19 krisen.
I det 90 minuter långa mötet yttrade representanter för urfolksorganisationer kraftfulla vittnesmål – somliga virtuellt från sina territorier – som förklarade att urfolken i Ecuador möter en oöverträffad diskriminering och brist på skydd från staten i den pågående pandemin, som har förvärrat den redan påtagliga ojämlikheten, exkluderingen, diskrimineringen och sämre folkhälsan hos urfolken.
Urfolksledare fördömde statens ineffektivitet i att tillhandahålla hälso- och sjukvård och diskriminering i den vård som gavs till vissa under pandemin. De fördömde även rättighetskränkningar och statens passiva respons på andra nödsituationer som inträffat under pandemin, så som landets största oljeläcka på över ett decennium, extrema översvämningar av Bobonazafloden, och matbrist i samhällen där industriellt lantbruk och utvinningsindustrier expanderat.
Utöver dessa klagomål lyftes rätten till Fritt, Informerat Förhandssamtycke (FPIC-principen), som fortsätter att kränkas med utvinningsprojekt i landet, och riskerar dessutom liven och hälsan för de urfolk som lever i frivillig isolering som i nuläget hotas av oljeutvinning och timmerarbete. Vittnesmål presenterades även av representanter för urfolksnationaliteter från Colombia, Peru och Ecuador, vars befolkningar och territorier sträcker sig över gränserna och som möter unika hot från beväpnade grupper, militarisering utvinningsindustrier och försummelse och övergivande från staten.
CONFENIAE
Representanter från kommissionen pressade staten på svar om dess respons på Covid-19, hälso- och vårdprotokoll och påverkan av Covid-19 hos urfolken och sårbara grupper, samt framfarten av utvinningsaktiviteter under pandemin. Representanter från Utrikesdepartementet misslyckades med att svara direkt på någon av frågorna som kommissionen ställde och ignorerade problemen som urfolksrepresentanterna lyft, vilket ytterligare stärker argumentet om statens pågående försummelse och förakt av urfolken.
Inter-American Commission on Human Rights utförde en ovanlig och brådskande varning i maj 2020 gällande den speciella sårbarheten hos urfolk för Covid-19 och uppmanade stater att anta målinriktade och kulturellt adekvata åtgärder som respekterar rättigheter och territorier. En månad senare beordrade en ecuadoriansk domstol myndigheter att vidta snabba åtgärder för att begränsa smittspridningen av Covid-19 i Waoraniterritoriet och skydda Tagaeri- och Taromenanefolken – två urfolksgrupper som lever i frivillig isolering från omvärlden. Regeringen och myndigheterna misslyckades dock med båda dessa uppmaningar.
Urfolksrepresentanter och organisationer är hoppfulla att denna veckas utfrågning kommer tvinga regeringen att vidta försenade men nödvändiga åtgärder för att skydda urfolkens rätt till hälsa, liv och FPIC, med mera, under denna pandemi och i framtiden.
Följande uttalanden presenterades av urfolksledare:
Andrés Tapia, CONFENIAE Communications Director: "The urban Indigenous population was displaced from their ancestral territory for socioeconomic reasons or due to armed conflict. They face challenges for cultural survival. Most of them are in precarious economic conditions or poverty. None of our calls have received an effective response from the government and their actions continue to be disjointed and lack a holistic approach."
Nemonte Nenquimo, Waorani leader of Pastaza: "The oil companies were working during the pandemic and that was the root cause of the spread into Indigenous territories. Our Tagaeri - Taromenane brothers live [near those work sites.] We request that our request for Precautionary Measures from the IACHR be respected because the Ecuadorian government has not complied with the court decision requiring them to protect our lives and that of uncontacted peoples. Our territory is our decision, our territory is not for sale. We demand that they listen to us and make the Ecuadorian government act."
Tupak Viteri, President of the Kichwa People of Sarayaku: "Extractive activities in Ecuador have not stopped despite the pandemic. In some cases, they even increased, because the government decided to declare them essential and/or strategic activities through Executive Decree 1017 on March 16, 2020. On the other hand, authorities of the Ministry of Energy and Non-Renewable Natural Resources announced that the process to establish the "free, prior, and informed consultation" of the communities in the case of mining activities is almost ready via executive decree. This process has not been carried out with the participation of Indigenous peoples and Afro-descendants."
Justino Piaguage, President of the Siekopai Nation: "For us, grandparents mean a lot. An elder who dies does not die without wisdom, that grandfather or that grandmother transmits knowledge. In our Nation, a grandfather who had knowledge in ancestral medicine died, as did a grandmother who was the historian of our Nation. A teacher died. The son of a traditional architect died. On the issue of borders, we must say that for us there are never borders. Our brothers are on the other side of the river. When borders are militarized, solidarity between us is impossible. The state paints everything beautiful, but I don't know which country we live in."
