Bakgrund

Skövlingen och förstörelsen av Amazonas sker i rekordfart och riskerar att inom en generation förvandla regnskogen till savann om det inte stoppas. Det har varit på tapeten ett tag hur den finansiella sektorn påverkar förstörelsen, så hur hänger det egentligen ihop?

Människor runt om i världen investerar sina pengar för att värdet ska öka. Att placera sina pengar i fonder eller investmentbolag innebär att man köper en del av alla de värdepapper som fonden/investmentbolaget äger. För att pengarna ska växa investerar fondförvaltarna/investmentbolagen i sin tur i lukrativa företag som gör att värdet ökar. Som sparare kan man alltså investera i bolag som tjänar mycket pengar på sådant som inte är etiskt, miljömässigt eller hållbart okej, exempelvis utvinning av naturresurser eller skövling av Amazonas.

I Amazonas finns en mängd olika naturresurser som genererar pengar. Utan att alltid veta om detta som sparare kan man alltså med sina sparpengar gynna företag som skövlar mark till fördel för odling eller betesmark, bränner skog, eller utvinner råolja i Amazonas då efterfrågan på produkterna finns.

Skövling drivs delvis av jakten på betesmark och sojafält. Småskaliga bönder hugger ner och bränner skog för att öka sina markytor. Detta för att kunna odla grödor och föda upp djur som senare säljs till dominerande företag. I bolagen investeras det från resten av världen och indirekt stödjer man skövlingen av Amazonas.

Delägarskap och påverkan

När privatsparare investerar i fonder och investmentbolag gör man det för att sprida sina risker genom att köpa ett brett spann av bolag i många olika branscher. Investmentbolag investerar genom att köpa andelar i olika bolag. Om investmentbolagen köper upp en betydande andel så får de också en avgörande del rösträtt och med det en avgörande maktposition. Detta öppnar upp möjlighet att påverka företaget i olika riktningar och kan leda till problematiska situationer om ett stort investmentbolag har andra incitament och mål än vad det bolaget som fått investeringarna har. Alla investmentbolag har som mål att tjäna pengar antingen direkt eller på sikt. Däremot finns det olika typer av investmentbolag var av en form är just maktbolag som köper aktier i andra bolag för att höja sin kontroll och makt mer än att bara tjäna pengar på redan existerande verksamhet.

Ett argument som används flitigt är att delaktighet skapar förändring. Folksam och AP7 har liknande argumentation angående investeringar i tvivelaktiga bolag.

”Om ett bolag kan ändra sitt beteende är vi beredda att investera i dem igen. Man måste komma ihåg att påverkande lobbyarbete bara är möjligt om man är ägare. Om man kliver ur kan man inte göra något åt det. Det är ungefär samma sak som att säga att någon annan får göra det åt dig” - Johan Florén, AP7.

Frågan är självfallet väldigt komplex och olika åsikter om tillvägagångssätt finns. Erika Bjureby på Greenpeace International hävdar istället att mer och hårdare press måste sättas på de företag som fortfarande bedriver verksamhet som orsakar Amazonas enorm skada.

“Det tror jag kan sätta mer tryck på Brasilien. Företagen måste stå upp för klimatet just nu. Att rädda Amazonas och försöka stoppa skövlingen är en global angelägenhet, försvinner skogen står vi inför stora problem att lösa klimatproblematiken. Hela finanssektorn måste sluta finansiera klimatbovar”.

Enligt initiativet Fair Finance Guide investerade AP7 förra året 767 miljoner SEK i bolag som bidrar till skövlingen av Amazonas. Johan Florén säger att AP7 som aktiva ägare för en dialog med fler av de utpekade bolagen. Frågan kvarstår, hur stor skillnad gör kraven, kanske är en icke investering ett bättre alternativ?

Svenska investeringar

Svenska banker och investeringar har blivit granskade i kopplingen till exploateringen av Amazonas med syfte att undersöka delaktigheten i storbolag verksamma i Amazonasområdet. Det visar sig tyvärr att många utav de svenska bankerna och fonderna aktivt investerar i bolagen som bidrar till exploateringen, bland annat i de stora köttproducenterna JBS och Minerva, sojaproducenterna Bunge och ADM, och även Blackstone som tillhandahåller infrastruktur i Amazonas. Trots löften om bättring från företagen har det gång på gång visat sig problematiskt att uppvisa produktionsled fria från skövlad mark.

Trots den informationen har svenska banker inte dragit sig ur investeringar i företagen. Inte heller har de svenska AP-fonderna slutat placera pengar i dess verksamhet. Totalt handlar det om 3,5 miljarder SEK som investerats i miljöproblematiska företag, visar en rapport från Fair Finance Guide som publicerades maj 2020.

Ofta hävdas det att investeringar i miljöproblematiska företag inte behöver vara en negativ sak om man i och med investeringen försöker påverka företaget i rätt riktning och ställa krav. Argumentet är problematiskt eftersom insynen i de flesta företag är väldigt begränsad och kraven sällan kommer med reella resultat.

AP-fonden

En stor investerare är Ap-fonderna. Fonderna förvaltar pensionspengar för 4 miljoner svenska sparare. De har störst innehav i ADM och Blackstone på 700 miljoner SEK.

Ap-fonderna består av 6 fristående myndigheter. AP1, AP2, AP3, AP4, AP6 och AP7. AP1 - AP4 och AP6 hanterar inkomstpensionen. Fondernas investeringar är samma för alla pensionssparare, och kan inte väljas. Du som enskild individ kan alltså inte välja bort de investeringar som görs oavsett om det handlar om fossila investeringar, gruvföretag, köttindustri eller andra miljöförstörande eller etiskt negativa investeringar.

AP7 är den fond du som individ kan påverka, den delen kallas premiepensionsfonden. Fonderna som premiepensionen placeras i är valbara. Det betyder att du som pensionssparare själv kan välja vilka fonder som din premiepension ska investeras i och med det aktivt välja gröna alternativ.

Eftersom alla medborgare som arbetar i Sverige betalar till deras pension och majoriteten av fonderna inte går att välja själv, bär AP-fonderna ett enormt ansvar i var de i sin tur placerar pengarna.

Trots den brinnande klimatkrisen hade AP1 - AP4 under förra året över 16 miljarder SEK investerade i 89 av världens 200 största fossila bolag. AP1 besked tidigare i år att dra sig ur bolag med fossil verksamhet var ett steg i rätt riktning. I Sveriges första klimatpolitiska handlingsplan som nyligen beslutats av riksdagen konstaterades att det krävs en omstyrning av de globala finansiella flödena och att investeringen i fossila verksamheter upphör helt för att kunna nå upp till Parisavtalet. Fondernas investeringar har under en tid varit ett hett mål för kritisk debatt i Sverige. Riksrevisionen har nu beslutat att granska AP-fondernas hållbarhetsarbete ska granskas. Granskningen ska undersöka om fondernas investeringar och förvaltningar tar tillräcklig hänsyn till hållbarhet och ska även svara på om AP-fondernas redovisning av sitt hållbarhetsarbete till regering och riksdag är transparent och rättvisande.

Resultatet av granskningen kommer att sammanställas i en rapport med planerad publicering i mars 2021 men tidpunkten för publiceringen är preliminär.

Nordea diversterar

Nordea sålde i juli 2020 alla sina innehav i JBS, världens ledande köttföretag. Företaget är känt för att bidra till skövlingen av Amazonas och rättighetskränkningar. JBS har under lång tid lovat bättring men någon vidare bättring har tyvärr inte kunnat påvisas. Totalt handlar Nordeas diverstering om 410 miljoner SEK. Tyvärr väljer två av de statliga AP-fonderna, AP1 och AP2, att behålla sina investeringar i företaget. Även andra svenska banker har investeringar i företag kopplade till Amazonas. SEB har 245 miljoner SEK, Danske Bank och Handelsbanken har dessutom hållbarhetsfonder som investerar i ADM, Bunge och Blackstone enligt siffror publicerade 2020, sammanställda efter bolagens rapporter från 31 dec 2019.

Oatly - Blackstone

Det har debatterats mycket angående Blackstones investeringar i Oatly den senaste tiden. Oatly valde att sommaren 2020 låta det omtalade investmentbolaget Blackstone investera 1.8 miljarder SEK i företaget. Blackstone är ett riskkapitalbolag med en lång och mörk historia. De har fått mycket kritik, bland annat att vara bidragande till en stor del av skövlingarna i Amazonas. Fondens grundare och VD har nära kopplingar till USA:s president Donald Trump, vars politik gynnar de företag som inte bryr sig om klimatförändringar eller miljöförstöring.

Oatly har sen start tydligt profilerat sig som ett grönt alternativ och marknadsfört sig som ett miljövänligt och hållbart företag. Redan när affären gick igenom var kritiken högljudd. Rimmar företagets profilering med investeringar från Blackstone? Oatly har svarat med samma resonemang som tidigare nämnts:

“Ett bolag med ett helhjärtat hållbarhets engagemang har inte tid att vara små. Vi måste växa vår verksamhet så att vi kan utöka vårt avtryck. Det här är exakt vad Oatlys varumärke handlar om: Att våga fatta obekväma beslut för att knuffa världen i rätt riktning. Det stora kapitalflödet, som bland annat Blackstone representerar måste förändras och bli grönt. Det här är ett första steg på vägen”

— Toni Petersson, VD Oatly

Fredrik Gertten, känd för sina dokumentärfilmer om globala hållbarhets- och miljöfrågor, säger: ”

“Det är en extremt naiv förhoppning” om Oatly tror att man ska kunna påverka giganten Blackstone”

— Fredrik Gertten, dokumentärfilmare

Frågan har splittrade svar. Genom att ta in investeringar från Blackstone var Oatly tvungna att ge 10% av sitt ägarskap till Blackstone och med det en stor maktposition. Ett sätt för företag att “gröntvätta” sig själva är just på det här sättet. Bolagen investerar grönt för att framstå som ett mer miljövänligt alternativ men äger fortfarande företag som skadar miljön.

Så den stora frågan är om Oatly har en “ren” tanke med sitt nya kapital, att på riktigt förändra, vilket kan tyckas bli en svår uppgift eller om Oatly är ytterligare ett företag som faller offer för den nya trenden att investmentbolag “gröntvättar sig” genom gröna investeringar. Om Oatly är i ett stort behov av investeringar för att kunna växa som de önskar, finns det inte andra mer grönare alternativ till investeringsbolag? Bolag som inte är tätt kopplade till Trump och skövlar stora vägar rakt igenom Amazonas för att utöka utvinningen av området? Ska företag överhuvudtaget ta emot investeringar från dessa bolag, varför inte gå en annan väg, en grönare väg?

Finansinstitutens öppna brev

I maj 2020 skrev banker och livsmedelsföretag, bland annat från Sverige, ett öppet brev till brasilianska parlamentariker i ett försök att stoppa den brasilianska lag som riskerar att öka skövlingen av Amazonas. Lagen skulle legalisera privat ockupation av statlig mark och uppmuntra till mer “landgrabbing” och avverkning av skog. Resultatet skulle slå hårt mot Amazonas och bryta det klimatavtal som skrevs i Paris 2015. Lagen stoppades tillfälligt på grund av påtryckningar från media, företag, kändisar och parlamentariker men tyvärr stoppades den bara på obestämd framtid.

Hållbara investeringar

Idag har begreppet “etiska fonder” fått en bredare betydelse. Förr talade man om att etiska fonder innefattade fonder där man undvek att investera i branscher med alkohol, tobak och pornografi. Idag innefattar begreppet även hållbarhetsfrågor. Istället för att endast sortera bort företag med oetiska verksamheter har man en bredare bild med ett större fokus på hållbarhet oavsett bransch genom att aktivt välja bort företag som har miljöförstörande verksamhet eller som bryter mot mänskliga rättigheter.

Privatsparare

Som privatsparare kan man spara etiskt. En impact-fond bidrar till att uppfylla FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Om man med sitt sparande har som mål att skydda kapitalet från klimatrisker och tror på en grön omställning är ska man passa sig för företag som av klimatskäl inte verkar lovande för framtiden. Det finns även fonder som skänker en del av avkastningen till välgörenhet.

Den 7:e AP-fonden är den enda valbara fonden det svenska pensionssystemet erbjuder. Där kan man själv som sparare välja ett mer hållbart sparande. Fem lätta tips för för dig som privatsparar:

Gå in på pensionsmyndigheten och kolla om ditt fondval är grönt. För att de ska uppnå kraven miljö och etik ska den vara M/E märkt.
Använd verktyget som Swesif (Sveriges forum för hållbara investeringar) tagit fram för att veta mer om hur enskilda fonder jobbar med hållbarhet.
På Fair finance hemsida kan du läsa mer om hur bankerna arbetar med miljö, hållbarhet och etiska frågor.
Morningstar presenterar genom ett hållbarhetsbetyg hur väl företag och fonder arbetar med frågorna.
Svanen har specifikt märkta fonder. Fonderna får inte investera i branscher kopplade till fossila bränslen eller bryter mot mänskliga rättigheter. Om fonden är svanenmärkt garanteras det att det uppfyller ovanstående och att fonden även aktivt ska försöka påverka företag i en hållbar riktning genom exempelvis röstning på bolagsstämmor.

Spara hållbart, det lönar sig!

En ny rapport från Pensionsmyndigheten visar att pensionssparare som väljer fonder med låg koldioxidrisk belönas med bättre avkastning. I drygt ett år har man kunnat välja fonder för sin premiepension sorterat på hållbarhetsdefinitioner. Fonder med låg koldioxidrisk har genererat bättre avkastning än fonder som inte har en begränsad exponering mot fossila branscher enligt en ny rapport.

Att spara hållbart kan däremot vara klurigare och mer missvisande än man tror. Tre av Sveriges största bankers hållbarhetsfonder är inblandade i investeringar som påverkar skövlingen Amazonas. Ett ytterligare exempel är miljömärket Svanen som pryder tiotusentals produkter och tjänster i Sverige. Där har endast ett flytande drivmedel har lyckats uppnå kraven: Preem Evolution Diesel Plus. Det blir komplicerat när Svanen inte inser att, bara för att en produkt uppfyller deras krav så ser man inte till alla de övriga produkterna. Genom att miljömärka en produkt så stödjer de indirekt Preems greenwashing av alla andra produkter.

“Fonder som har en lägre exponering mot fossiltunga branscher har en högre genomsnittlig avkastning de senaste fem åren än fonder som inte har det gröna löv som utmärker låg koldioxidrisk

”

— Erik Ferm, analytiker på Pensionsmyndigheten

Rekommendationer till finansbranschen

Amazon Watch

Amazon Watch har tagit fram punkter som bör följas av finansinstituten vid investeringar.

Urfolkens rättigheter, markrättigheter och självbestämmande: Investeringar bör respektera urfolks fulla rättigheter och självbestämmande och även anpassas till internationella ramverk, inklusive FN:s urfolksdeklaration (UNDRIP) och Internationella Arbetsorganisationen (ILO) 169. Alla företag som är investmentbolag bör vara skyldiga att upprätthålla strikt överensstämmelse med dessa ramverk, samt se till att företag genomför processer för samråd och samtycke. På samma sätt bör investeringar respektera de lagstadgade och sedvanliga markrättigheterna för traditionella, afrobrasilianska och lokala samhällen att äga, förvalta och få tillgång till deras traditionella mark och naturresurser

Konsultation och samtycke: Alla företag som bedriver affärsverksamhet som påverkar urfolkens lagstadgade/sedvanliga markrättigheter och andra traditionella/lokala samhällen måste följa internationella ramverk, inklusive UNDRIP och ILO 169. Ramverken kräver processer med fritt, informerat förhandssamtycke (FPIC) enligt definitionen i FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation gällande ansvarsfull styrning av mark, fiske och skogar. På samma sätt bör kapitalförvaltare rådfråga urfolken och andra drabbade samhällen när de utvecklar investeringsprinciper som kommer att påverka dessa intressenter. All policy för skog och mark som antagits av kapitalförvaltare bör utvecklas i ett brett och meningsfullt samråd med de inblandade.

Ansvar: En grundläggande del av en policy för kapitalförvaltning gällande skog, mark och relaterade mänskliga rättigheter är ansvarsskyldighet. Det betyder tydliga kriterier och standarder för tidsbundet engagemang med investmentbolag. Om engagemang inte leder till konkreta förändringar i företagets beteende och verksamhet, bör kapitalförvaltaren ha processer för att utesluta företag i både aktiva och passiva fonder. En princip är bara lika bra som dess implementering, företagsengagemang kan endast anses vara effektivt om det leder till mätbara förändringar i företagets verksamhet gällande miljö- och mänskliga rättigheter. Därför bör antagande av principer följas upp av inrättandet av oberoende ansvarsorgan som ska styra genomförandet och engagemanget för policyn. Varje sådant ansvarstagande organ måste innehålla en stark representation av urfolk och människor som lever i skogen, även experter från det civila samhället.

Nolltolerans mot attacker mot markbeskyddare: Investmentbolagen bör förebygga och tillhandahålla rättelse för våldshandlingar, kriminalisering, trakasserier och hot i deras verksamhet och försörjningskedjor. Kapitalförvaltare bör anta tydliga kriterier för att säkerställa att de och deras investeringar upprätthåller nolltolerans mot våld och kriminalisering av urfolkssamhällen, afrobrasilianska och lokala samhällen, samt beskyddare av mark, miljö och mänskliga rättigheter, vilket krävs i Genèveförklaringen från 2019.

Nolltolerans för avskogning: Investeringar bör inte bidra till avskogning eller förstörelse av skog. Det bör inte heller främja expansion av monokulturplantager i industriell skala i någon form. Kapitalförvaltare bör säkerställa att investeringsföretag i aktiva och passiva fonder har en policy för avskogning eller exploatering (NDPE). Leverantörer till dessa företag, längs hela försörjningskedjan, inklusive indirekta leverantörer bör också har antagit robusta, samhällsstödda NDPE-principer med fungerande klagomålsmekanismer. Även möjlighet till återställande och rättelse bör finnas. Investeringsföretag bör ha allmänt tillgängliga spårbarhetsmekanismer som gör det möjligt för hela försörjningskedjor att vara transparenta, så att myndigheter och civilsamhället kan verifiera efterlevnad.

Utsläpp: Investeringar bör inte främja klimatkrisen genom ökade växthusgasutsläpp, inklusive utsläpp från markomvandling och utbyggnad av industriella monokulturplantager. Kapitalförvaltare bör mäta och avslöja utsläpp från aktiva och passiva fonder. Därmed också kunna utesluta företag som bidrar till ökade utsläpp genom förändring av markanvändning, avskogning och förstörelse av skog.

Vatten och jord: Investeringar bör inte bidra till vattenföroreningar och markförstöring. Kapitalförvaltare bör spåra och avslöja effekter på vatten och mark, även ta hänsyn till dessa risker som en del av deras riskbedömningsprocess.

Amazon Watch arbetar kontinuerligt med att granska den globala finansindustrin och företag som är verksamma i Amazonas. Vi publicerar rapporter som bland annat spårar kapital från USA och Europa till några av de företag som förstör Amazonas, samt periodiska informationsblad för aktieägare som vill veta mer om vad man ska tänka på när det gäller investeringar.

Amazon Watch är också delaktiga i kampanjen Stop The Money Pipeline som arbetar med att stoppa finansieringen av klimatförstörande företag och branscher.

Här i Sverige arbetar vi tillsammans med en koalition av andra organisationer med kampanjen #SchysstaPensioner som verkar för att våra pensionspengar ska investeras i hållbara och rättighetsrespekterande företag.