Efter att ha röstat emot gruvbrytning på deras territorier i över 18 år tar Shuarfolket sin anklagelse om rättighetskränkningar till ILO.
Foto: Lluvia Comunicaciones
Amazon Watch har arbetat i solidaritet med Shuar Arutamfolket med försvaret och skyddet av deras rättigheter sedan 2016. Det året var det kinesiska gruvföretaget EXSA ansvariga för tvångsförflyttningen av Nankitssamhället så att de kunde bygga ett arbetsläger till San Carlos-Panantzagruvan. Vi fortsätter att dokumentera rättighetskränkningar och hot mot deras territorium, och stöttar påverkansarbete och rättsliga åtgärder för att försäkra att deras rättigheter och territorier respekteras. I en växande koalition, som bland annat inkluderar Mining Watch och Witness, står vi starka i solidaritet och förstärker Shuar Arutams uppmaningar till företagen att lämna området, och att den Ecuadorianska regeringen ska stoppa alla koncessioner permanent.
Josefina tillhör Shuarfolket och är den första kvinnliga presidenten av Shuar Arutam organisationen PSHA, som representerar cirka 10 000 personer och 47 samhällen över nästan 600 000 tunnland av tropisk skog i ett av de mest unika ekosystemen på planeten. Deras territorium finns i hjärtat av Cordillera del Condor – bergskedjan Condor där Anderna och Amazonas möts. Här blandas bergstoppar med stora dalar, floder och vattenfall, och sval höglandsluft med tät Amazonisk hetta och fukt, och skapar ett unikt klimat för rik biologisk mångfald och endemiska arter. Här har Shuarfolket frodats i århundraden. Men nu hotas deras sätt att leva.
Under Shuarterritorium, djupt i bergen, finns guld och koppar som Ecuadors regering och några mineralprospektörer hoppas kunna utvinna. I nuläget har illegala tillstånd för storskaliga gruvprojekt beviljats på mer än 56% av Shuar Arutams territorium, uppdelat mellan minst tre så kallade ”strategiska gruvprojekt”: Panantza-San Carlos, the Lost Cities, och Warintza. Tillstånden beviljades av Ecuadors regering utan samtycke eller konsultation från Shuarfolken, vilket strider mot ILO 169 och andra internationella ramverk så som FN:s urfolksdeklaration (UNDRIP).
Men Shuar Arutam vill inte konsulteras. De har redan bestämt sig. De vill att företagen ska lämna, och att tillstånden dras in.
“We have all collectively voted. We unanimously reject large-scale extractive mining companies in Shuar Arutam territory. The majority of our territory has been conceded to mining companies without our consent and against our collective rights, and our right to self-determination enshrined in the ILO convention. The Shuar Arutam People have decided. We say, ‘No to mining!’ The companies must withdraw now!”
Likt dagbrott runt om i världen har guld- och kopparutvinning härjat i Ecuadors unika ekosystem i Anderna och Amazonas, och lett till avskogning, förorening och förlust av biologisk mångfald. Gruvorna har också drabbat hälsan i lokala samhällen och hotar matsuveräniteten och rent vatten. Liknande projekt i andra delar av Ecuador har lett till våldsamma konflikter mellan samhällen, företag och militären. Men eftersom Ecuadors ekonomi fortfarande vacklar på grund av Covid-19 pandemin och kollapsen av oljepriser, ökar landet sin utvinning, speciellt med gruvor, för att försöka ta sig ur sin värsta ekonomiska kris i modern tid.
Shuar Arutam tar rättsliga åtgärder för rättighetskränkningar till ILO eftersom den ecuadorianska regeringen varit ovilliga att efterleva ens de minimala krav som konstitutionen stipulerar, och än mindre internationellt erkända standarder. ILO-konventionen 169 ratificerades av Ecuador 1998 och är ett bindande avtal. Misslyckas Ecuador med att upprätthålla avtalet kan det få konsekvenster och påverka landets status när det söker internationellt stöd och investeringar i sina post-pandemiska återhämtningsplaner för ekonomin.
Regeringen skissar i nuläget på ett lagförslag som gäller urfolks rätt till konsultation, men de gör det utan att konsultera dem, och utan att garantera deras rätt till samtycke. Även om Shuar Arutam inte är intresserade av att bli konsulterade och redan bestämt att de inte vill ha gruvor på sitt territorium, har de en internationell rätt till fritt, informerat förhandssamtycke (FPIC). Ecuadors icke-genomförande av en konsultationsprocess gör att koncessionerna och projekten är olagliga.
Pressen har ökat på Josefina och Shuar Arutamorganisationen PSHA då företagen och regeringen försöker driva projekten framåt. Tidigare i år, medan PSHA hanterade effekterna av Covid-19 pandemin, var de tvungna att konfrontera ”söndra och erövra” strategier och missinformationskampanjer som kanadensiska gruvföretaget Solaris Resources bedrivit. I mars tog företaget samhällsmedlemmar till Kanada och presenterade dem falskt som officiella representanter för PSHA på världens ledande sammanträde för upptäckande och utvinning av mineraler. Företaget framställde deras deltagande som ett godkännande av projektet, trots att de inte var valda ledare för organisationen. Och, för att göra det hela ännu värre, testade de positivt för Covid-19 när de kom tillbaka och orsakade ett stort utbrott av sjukdomen i regionen.
Solaris fortsätter att försöka splittra organisationen genom att erbjuda mutor till två av de 47 samhällena, vilket PSHA fördömde i ett brev till företaget i september. Oroväckande är också att Shuar Arutam rapporterat om hotelser från ecuadoriansk militär och polis som var på väg att illegalt inkräkta på deras territorier på begäran av Solaris bara två dagar innan presskonferensen.
“The mining companies are dividing our organization. They are harassing the leaders of the PSHA who oppose mining projects. For this reason, we are exercising our right to self-determination. We have decided not to allow large-scale mining projects in our territory. We demand that the concessions that have been granted in our territory without our knowledge be canceled.”
Shuarfolkets klagan till ILO är ett rop på rättvisa och kan komma att utgöra ett viktigt prejudikat för urfolk som hotas av utvinningsprojekt på sina territorier utan att ha konsulteras, men också för kränkningar av deras rätt till självbestämmande. Men om Josefina och Shuar Arutam ska lyckas med att skydda sitt territorium från att fyllas med öppna guld- och koppargruvor behöver de våran solidaritet!
För mer information om PSHA-fallet och kampanjen som Shuar Arutamfolket lanserat, se dokumentären ”The Shuar People have already decided: No Mining!”
Carlos Mazabanda