Oljeutvinning är en mångmiljardindustri som hotar både miljö och människor. För att möta efterfrågan på olja började man för flera årtionden sedan leta sig djupt in i Amazonas regnskog. Urfolken har drabbats enormt av oljebolagens infrastruktur, läckor och föroreningar, och branschen har fört med sig allt från ekonomiska problem till allvarliga sjukdomar och brutalt våld. Oljeläckor är något som sker fortfarande, nyligen skedde en katastrofal oljeläcka i ecuadorianska Amazonas, som har påverkat flera urfolksamhällen och miljö genom att två floder har förorenats och orsakat att de inte får tillgång till drickbart vatten, och mat bland annat.
Photo Credit: Telmo Ibarburu
Bakgrund
Hur går processen för oljeutvinningen till? Först och främst är det vanligt att oljebolaget hugger ner skog för att skapa åtkomst och vägar. På dessa nyskapade vägar kommer kortvariga nybyggare som koloniserar och skadar skogen genom sina slash and burn metoder för att skapa plats och samlar in bränsleved samt bygger läger. När borrningen efter oljan påbörjas används kemikalier både för att skapa oljebrunnar och för att transportera oljan från källan. Hanteringen av avfallen är farliga och komplicerade, och oljeföretag ignorerar ofta de korrekta metoderna för avlägsnande. Det är även vanligt att oljeföretagen ‘’blossar’’ eller bränner naturgas som är biprodukten för borrningen. Processen för oljeutvinningen är väldig rörig och förödande. Läckorna som sker beror ofta på sprickande rörledningar och de giftiga borrprodukterna som används, och ibland dumpas de direkt i de närliggande floderna eller bäckarna. De mer giftiga kemikalierna läggs i öppna avfallsgropar, vilket kan förorena de områdena och vattendrag som finns omkring. Oljan kan färdas långt med vattnet och upprensningen av oljan blir komplicerad på grund av det komplexa flodsystemet som inkluderar allt från träsk till sandbankar.
När råoljan som utvinns från marken har färdats till de platser som vill ha råoljan, så som Kalifornien, USA och Kina, så omvandlas det till olika oljeprodukter som används främst till bensin, smörjmedel m.m.
Varför expandering sker i sökandet efter olja och att även regeringar tillåter att företag och bolag att söka och borra efter råolja kan ibland bero på yttre tryck, något som exempelvis regeringen i Ecuador fått uppleva. Landet har press från Kina att de ska leverera olja då Ecuador har finansiella skulder, bland annat till Kina, som använder sig av cash-for-oil betalning, vilket har skapat oljeproduktionens expandering och letandet efter mer olja. Det sker även en offentlig försäljning och uthyrning av landområden för företag och bolag med rättighet att få borra olja. Förutom att oljeindustrin påverkar naturen och urfolk, driver den även avskogning när vägarna skapas, men får också andra följder som exempelvis olaglig försäljning av vilda djur och timmer. De öppna vägarna blir stora entrer även till andra destruktiva industrier och aktiviteter, såsom för kommersiell skogsavverkning, illegal gruvdrift och lantbruksnäring. Både regeringarna i Ecuador och Peru vill utvidga oljeexploateringen, och vill tillåta statsägda företag att prospektera i nya områden. De vill även göra det mer attraktivt för utländska företag, som då ökar deras ekonomiska vinst och stärker ländernas ekonomi. Enligt internationella och nationella lagar har urfolk en kollektiv rättighet till skydd och rätten till ‘’informerad konsultation’’ och/eller ‘’informerat samtycke’’. Dock i länderna som Västra Amazonas ligger i, så ger konstitutionerna rätten till mineraler under ytan till staten, vilket skapar starka argument för att underlätta oljeborrning i urfolks territorier och statligt skyddade parker. I teorin så kräver det informerade samtycket att urfolken har gett ett tydligt genomtänkt samtycke för att företagen ska få verka i deras territorier, men i dessa tre länder kräver lagarna bara att det har skett en konsultation i förväg med de urfolk som berörs av en potentiell plats för oljeutvinning. Det kräver bara att företaget har gett information om projektet för att få påbörja deras projekt, oavsett om urfolken samtycker eller inte med planerna.
Exempel på miljöeffekterna av en oljeläcka. Photo Credit: Amazon Watch.
Hotet mot miljön
I och med att Västra Amazonas är en central punkt för resten av skogen och även har en komplext flodsystem som består av vattendrag och floder så har den en oerhört rik biologisk mångfald. Med oljeborrningen och kontaminering av vattnet på grund av trasiga rörledningar som spiller råolja, och giftiga avfall i öppna gropar som påverkar vatten och närliggande natur, så bidrar det till en ekologisk kollaps. Detta är ett stort hot mot Amazonas, men även hela kontinenten eftersom regnskogen är en central källa för att få sötvatten, men även att Amazonas med sitt ekologiska och biologiska system och mångfald har en stor inverkan på sydamerikanska kontinenten då skogen är en klimatreglerare.
Konsekvenserna som oljeföretagen och deras aktiviteter i Amazonas innebär, och påverkningen av miljön, är förödande. Det finns flera exempel på vad företag och deras exploatering av olja har gör för intryck på naturen och dess omgivning efter årtionden av oljeutvinning. Ett exempel är Occidental Petroleum , som mellan år 1975 och 2000 dumpade miljarder liter giftigt avfallsvatten djupt inne i Amazonas och miljoner liter råolja i marken och bifloder. Ett annat exempel på ödeläggande avfallsdumpning är företaget Texaco, nuvarande Chevron, som mellan år 1964 och 1990 dumpade mer än 60 miljarder liter avfallsvatten och 64 miljoner liter råolja. De lämnade hundratals öppna giftiga avfallsgropar över hela ecuadorianska regnskogen och röjde enorma mängder skog för att göra plats åt sitt oljefält, sina vägar och sin flygplats.
Oljerörledningar som brustit och har läckt olja. och i bakgrunden träd som har skövlats. Photo Credit: Amazon Watch.
Föroreningar i miljön
Risken för förorening av olja händer ofta speciellt i Amazonasområdet i Peru och Ecuador, då utvinning av petroleum i nuläget sker där i större omfattning än i brasilianska Amazonasområdet. Utsläppen av råolja kan ske som beskrivits innan, genom trasiga eller läckande rör, som hamnar i floden eller vattendraget, och sen förorenar allt vatten den kommer i kontakt med.
Ett exempel på en stor oljeläcka skedde 2018, då 8 000 fat av råolja strömmade ut i norra Amazonasområdet i Peru. Detta var en av de värsta föroreningarna som regionen sett på flera år, och berodde på en skada i Norperuano-rörledningen. Enligt en forskare så var detta den största läckan som hen sett sedan ett årtionde. Det har inträffat flera oljeläckor i Peru, speciellt i Loreto-området som har sett dussintals eller hundratals fat av råoljeförorening i området. Företaget menade att läckan berodde på vandalism och förstörelse av rören av en tredje part, men företaget har varit ansvariga för 109 oljeläckor under de senaste 41 åren, och hävdade i 69 av dessa läckor var på grund av en tredje part, som beskrivs som vandalism. Dessa oljeläckor utgör ett stort hot mot både miljö och människa.
Det framkommer i en studie som gjordes i ett område i peruanska Amazonas nära gränsen till Ecuador, att den generella föroreningen i Amazonasfloderna av råoljan och den stora samlingen av tungmetaller och även salt, förändrar den kemiska sammansättningen av huvudfloderna. Förändringen i vattnet håller på att förändra ett av de mest bevarade ekosystemen i världen, då det bland annat beräknats att vattnet i Amazonasfloden överstiger värdet av koncentrationen av dess naturliga salthalt med 30%. Den lokala föroreningen från de övre floderna i Amazonas sprids och påverkar de nedre områdena av Amazonas vattendrag. Föroreningen sträcker sig alltså tusentals kilometer med floderna, sedimenten och även med jorden. Detta leder till en uppsamling av tungmetaller som förorenar fisken och de djur som som livnär sig genom fisken eller djuren som dricker vattnet från de förorenade floderna. Forskare påpekar att de nivåer av föroreningar som har framkommit i studien kan vara ännu högre, då proverna utfördes och analyserades av myndigheter och företag i det området och utförde inte detta med de regler som gäller. Enligt lagstiftningen ska provtagning av vatten ske inom en radie av 500 meter från den centrala punkten av föroreningarna, men flera av proverna togs upp 36 km nedströms från punkten.
Luften förorenas likaså, med de lågor som bolag ‘blossar’ dvs. lågor som skjuts upp. Vissa av biprodukterna från naturgasen bränns i den fria luften, vilket orsakar en lokal luftförorening och dessutom ökar risken för bränder i regnskogen. Förutom föroreningar i luft och vatten, orsakar de installationer av rörledningar, som verkar mestadels nära eller inne i skyddade områden, en stor splittring av den naturliga livsmiljön dvs. den biologiska mångfalden som fanns innan.
I samma område vid peruanska Amazonas nära gränsen till Ecuador som är förorenat, så har fyra vilda arter kollats upp (tapirer, pakor, navelsvin och röda hjortar) som är även urfolkens viktigaste kost i det området. Amazonas ekosystem är saltfattigt, vilket betyder att de djur som bor i regnskogen behöver kompensera nivån av salt som fattas i deras diet. För att få i sig den mineralen äter de jorden, och det visades att djur besöker nu de platser oljeutsläppen finns eftersom de lockas av de höga halterna av salt i avfallsvattnet. Det finns även andra arter som dessutom är utrotningshotade som har visat samma beteende.
Urfolkssamhället Kukama vid floden Marañon, norra peruanska Amazonas., som har utsatts och påverkats av flera olika oljeutsläpp som hotat deras samhällen och livsuppehälle. Photo Credit: Amazon Watch
Hoten mot urfolken
Under COP25-mötet 2019, som är det årliga världsliga klimatmötet, presenterade vi och våra urfolkspartners en rapport om att det planeras för en stor utökning av oljeutvinning i den övre delen av Amazonas. Det är vid ett område som gränsar mellan Peru och Ecuador, och det kommer vara en yta lika stor som Italien! Det är en plats som kallas för Sacred Headwaters och breder ut sig i ungefär 30 miljoner hektar. Området är hem till nästan 500 000 urfolk från 20 olika nationaliteter och är även en rik plats för biologisk mångfald. Rapporten beskriver mer om de hot mot urfolken med de planer som båda länderna har planerat i området Sacred Headwaters. Planerna hotar försörjningen för urfolken och deras kulturer, då oljeproduktionen, och även den avskogning som oljeprojekt för med sig, påverkar urfolken i området och deras överlevnad som folk.
Urfolket påverkas även med att de inte alltid informeras av både oljeföretag och regeringar om de negativa konsekvenser som påverkar miljön, genom de tester och oljeutvinningen har. Att informera de invånare om de konsekvenser som kan ha på området, både miljö och samhälle, nära den plats vilket oljeutvinningen sker är något som ska göras. Även om utrustningen och tekniken som används för oljeutvinning har förbättrats, så kan de seismiska testerna ha ett skadande effekt för urfolkens byar och samhällen, när det gäller miljön, då skog skövlas för att skapa vägar, och ökar utsläppen. Vissa anser att det inte är bara oljeföretagen som har påverkar miljön negativt, utan att det är ström av människor som flyttar in i grannskapen.
De isolerade urfolksgrupperna i Brasilien och deras områden hotas också av oljeutvinningen, då många av territorierna har utsatts för återkommande påtryckningar från mineralutvinning av olika slag sedan Bolsonaro tillträdde som president år 2019. Med lagförslaget som Bolsonaro skickade in till nationalkongressen i början av februari 2020, som kallas för den ‘’den föreslagna lagen av förödelse’’, så skulle urfolk inte ha rätt till veto mot företagens exploatering av olja i sina egna territorier oavsett om territorierna officiellt erkänts som urfolksområde. Om denna lag eller annan liknande lag skulle godkännas skulle det förmodligen kunna leda till en större utbredning av oljeprojekt. Urfolks rätt till konsultation om infrastrukturprojekt, som kommer påverka dem och deras samhällen, respekteras sällan i Brasilien. Ett relevant sådant fall var under återuppbyggnaden av en huvudväg BR-319. Projekt som huvudvägen och oljeprospektering hotar även de isolerade gruppernas kulturella identiteter och traditionella levnadssätt eftersom dessa är extremt sköra.. Även den överhängande risken för sjukdomar genom utomstående kontakt med arbetare för oljeföretagen är markant, som under 1980-talet när arbetare för företaget Shell kom i kontakt med det isolerade Nahua-folket i regnskogsområdet vid Peru. Kontakten orsakade en epidemi av smittsamma sjukdomar som eliminerade över hälften av Nahua-folket. Dessutom innebär mer oljeutvinning en minskad yta av de skyddade områdena, som verkar negativt för isolerade grupper som är nomader som då tvingas närmare varandra och skapar konkurrens med andra grupper för de resurser som finns i det området.
Hälsan
Oljeföretagens bristande regelföljning kring oljeborrning och skötsel av rörledningar och åratals dumpning av råolja och kemikalier i Amazonas mark eller vatten, orsakar allvarliga folkhälsoproblem. De urfolk eller bonde-samhällen (s.k campesino) i de regioner som oljeborrning skett och fortfarande sker, ser man en betydande ökning av sjukdomar och andra hälsoproblem. Ett exempel är fallen med cancer, vilket är mycket högre än andra delar i de områden vilket oljeborrning inte sker. En studie som gjordes år 2001 visade att invånare i samhällen som lever i områden där oljeaktivitet sker, är risken 30 gånger högre för strupcancer, 18 gånger högre för magtarmkanalscancer, 15 gånger högre för lever- och hudcancer och 5 gånger högre för magcancer. Ämnena i de giftiga avfallen som hittas i vattnet och miljön, är allt från kvicksilver, bly, nickel, koppar, PAH (polyaromatiska kolväten), kaliumklorid och kromat med flera. Komplexa kolväten i avfallet, såsom PAH, hamnar i både miljö och vatten, och bedöms som giftiga och vissa av de kan vara cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska.
Utsläppen av råolja och farliga kemikalier från avfallen i vattnet förorenar hela floder, sjöar och vattendrag. Detta påverkar det urfolk och andra invånares hälsa om de får det i sig genom att dricka vattnet, äta fisken m.m. Konsekvenserna att få kontakt med råolja och förorenat vatten är allt från andningsbesvär, matsmältningsproblem, höga halter av bly i blodet men även blodbrist på grund av att fisken som många lever av. Fisken är förorenad och dessutom om fisk fångas så är de väldigt små och man får då ta till alternativa matkällor som att föda upp kycklingar, änder och grisar men det kostar pengar, vilket till fisken inte behövs.
En rapport från Amnesty International som släpptes 2017, visar hur de farliga kemikalierna och giftiga metallerna från oljeutsläppen intas av den mänskliga kroppen och hur kroppen påverkas. Organisationen besökte och baserade rapporten på sju urfolkssamhällen såsom Cuninico i Loreto-regionen i Peru, som drabbades av en oljeläcka som förorenade Marañón-floden. Invånarna i samhället både badar, dricker och fiskar i denna flod, och påpekade att vattnet började smaka dåligt och sedan började man drabbas av nya och även akuta hälsoproblem. Många kvinnor rapporterade allt från kramper, magvärk, kolik, en brännande känsla vid urinering, allergier och kliande hud till missfall. Det rapporterades även att barnen påverkades med liknande symptom, även feber och en tydlig nedgång gällande arbete och prestation i skolan. Det uppkom fall där barn visade förhöjda nivåer av bly och var fast hemma på grund av smärta i kroppen och känsliga ögon. Med alla dessa sjukdomar och negativa effekterna för urfolken, så blir det ännu större problem då flera av urfolkssamhällenna har en oerhörd bristande tillgång sjukvård då den sjukvård som finns inte möter de grundläggande behoven.
Urfolkssamhällena och invånarna är beroende av flodernas vatten, här är en exempel på en kvinna Veronica Artiega som tvättar kläder från floden Marañon, norra peruanska Amazonas med kontaminerad vatten från floden efter en oljeläcka. Många urfolkssamhällen använder flodernas vatten för att bada, tvätta kläder, dricka m.m. som ger negativa hälsoeffekter. Photo Credit: Amazon Watch
Ekonomiskt
Ett exempel på hur den ekonomiska biten påverkar urfolkssamhällena, är i ecuadorianska Amazonas, då det statligt ägda oljeföretaget PetroAmazonas flyttade verksamheten till Tiputinifloden och lovade alla arbeten i Kichwa-samhället Llanchama, som ligger nära företaget. Flera av invånarna i samhället skrev på ett avtal med företaget, men många av de lovade arbetena uteblev och några få blev anställda. Efter ett tag så anlitade företaget ingen av boendena i samhället för arbete. En av de personerna som skrev på och har ångrat sig är Andres Machoa, eftersom företaget lovade arbeten, men som ledde till brist på arbete och oljudet från byggandet av oljeplattformarna gör att alla de djur som fanns i området försvann. Förutom dessa problem uppstod även en uppdelning i samhället, då vissa i samhället kunde direkt tjäna pengar på företagets närvaro, medans andra gjorde det inte.
Konflikter, kränkningar av rättigheter, hot & våld
Förutom den ekonomiska uppdelningen och den yttre press och tryck från oljebolagen med att få de berörda urfolken att skriva på avtal med bolagen, så att deras projekt och aktiviteter kan påbörja inne eller nära deras territorier, så uppstår det djupa kränkningar mot urfolkens rättigheter från både oljebolag och ländernas regeringar. Regeringar och företag med sina planer bryter mot ländernas konstitution och urfolkens rättigheter. I bland annat Ecuadors konstitution erkänner staten urfolkens rätt till självbestämmande och rätten att bevara och utveckla deras former för social organisation och styrning. Konstitutionen erkänner också naturens rättigheter, vilket omvänder naturen från att vara ett objekt till ett subjekt (individ eller väsen så att säga) med en obestridlig rätt till att existera och blomstra. Regeringarna och företagen kränker även rätten till fritt informerat förhandssamtycke som ska säkerställas med alla projekt eller lagstiftning som berör och påverkar urfolk och deras territorier. Då de mest oljerika områdena är innanför urfolks territorier så har det lett till stora kränkningar av deras rättigheter och konflikter. Peru har även en konstitution från tiden när en totalitär och korrupt regering styrde, som är skapad för att minska kontroller från institutioner och även minska de sociala rättigheterna för att det ska kunna främja utvinningsaktiviteter och projekt på flera sätt. Oavsett om det skedde en demokratisk övergång år 2000, och ILO 169- konventionen och FN:s deklaration för urfolks rättigheter skrevs på, så granskades inte området gällande lagstiftningen om utvinningsaktiviteter. Vilket gör att än idag är den största anledningen till sociala konflikter i landet är just utvinningsindustrier.
Oljebolagens och regeringarnas projekt med oljeutvinning skapar konflikter mellan urfolk och säkerhetsstyrkor, som antingen är privata eller som kan kopplas till militären och anlitas av företagen för att närvara vid de platser där oljeutvinning sker. Konflikter mellan säkerhetsstyrkor och urfolk kan ha dödliga utgångar eller att många skadas under sammandrabbningar. En av de dödligaste sammandrabbningarna som skett i Peru var under 2009, då ett trettiotal urfolk dödades och hundratals blev skadade, när ungefär 800 urfolksdemonstranter övertog en olje- och gasinfrastruktur, blockerade vägarna och avbröt exporteringen av olja från företaget.
De urfolk och rättighetsförsvarare som kämpar mot utvinningsindustrierna blir hotade, attackerade och mördade. I Ecuador har urfolkskvinnor som kämpar mot dessa projekt fått utstå flertal attacker.. Två av dessa kämpar mot oljeutvinning är Salome Aranda, Kichwa-ledare, och Patricia Gualinga som har fått stenar kastade mot deras respektive hem av flera okända personer och verbalt hot mot Patricia om att nästa gång ska de döda henne. Nema Grefa, ledare för Sapara-folket, fick ett offentligt dödshot på Youtube, i vilket en man med spjut som känns igen som en person som har fått finansiering och stöd från regeringen och företaget att försöka underlätta oljeborrningens planer, både uttalar ett dödshot och ifrågasätter hennes ledarskap. Alla dessa fall rapporterades till polisen, men oavsett om identifieringen kunde göras eller inte så lades fallen ner. Tre andra urfolksledare har dödats under senaste årtiondet som motsatte sig olje- och gruvverksamhet. Statens rättssystem undersökte inte dessa fall heller.
Attacker sker även i form av lagmässiga förföljelser och kriminalisering av protester och yttranden. Hundratals urfolk och campesinos som har motsatt sig oljeprojekt och aktiviteter, har ställts inför falska anklagelser och även trakasserier genom fortsatta begränsningar av yttrandefrihet och och organisationsfrihet. Ett dussintals har arresterats eller fängslats trots att rätten till motstånd och social protest står i konstitutionen. Även attacker mot miljö- och människorättsförsvarare har ökat och med staternas brist på ansvaret att undersöka och skydda, leder det till ett mönster av straffrihet för attacker mot försvarare.
Chevron - en stor bov i Amazonas
Oljeföretaget Chevron har verkat i flera decennier i ecuadorianska Amazonas och bidragit till både stora föroreningar som påverkar naturen och kränkningar mot urfolkens rättigheter, som skedde mellan 1964 och 1990 när de medvetet dumpade över 68 miljarder liter giftigt avfall.
Vi på Amazon Watch har arbetat länge för att stoppa företagets förstörelse i Amazonas, vi har även en kampanj Stoppa Chevron och en hemsida ChevronToxico som visar företagets hemska katastrof i ecuadorianska Amazonas för att stoppa Chevron, och även gett stöd till de urfolk som drabbats av de hemska oljeläckorna. I rättegångsfallet var vår advokat Steven Donziger en drivande kraft bakom fallet i Ecuador, vilket Chevron ställdes inför rätta för förorening av miljö och orsakade hemska utbrott av cancer och andra sjukdomar hos urfolken. Vi på Amazon Watch var med från början av detta fall, vilket domstolen år 2011 dömde Chevron till böter på 9,5 miljarder dollar som skadestånd.
I denna dokumentär från 2016 visar journalisten Abby Martin företaget Chevron Texacos förödande oljespillning i Ecuador. Ni får en överblick om hur denna katastrofala oljespillning i Amazonas, innehållet visar Chevrons brott och deras hemska handlingar. Samt de förödande konsekvenserna för miljön och urfolken, och även intervjuer med offer, experter och även ecuadorianska statschefer.
Urfolkens kamp
Urfolken i Peru, Colombia och Ecuador som motsätter sig har organiserat motstånd under många årtionden och har olika tillvägagångssätt. Deras kamp mot oljeprojekt, regeringar och oljebolagens planer sker genom exempelvis övertagande av företagens infrastrukturer, blockerande av vägar och andra sätt. Kampen sker även inom det lagliga området, då urfolk har stämt regeringar och företag och tagit dem till rättegångar.
I Peru vann urfolken lyckligtvist mot ett oljebolag i en tvist där företaget inte hade arbetat enligt reglementet gällande informerat samtycke. Det skedde en liknande händelse i Ecuador år 2018 med Waorani-folket som tog regeringen till rättegång över bristande process för korrekt samtycke gällande det planerade projektet och uthyrningen av ett stort område i Waorani-folkets territorium. Domstolen slog fast att Waorani har rätten till självständighet och att rätten till deras samtycke hade kränkts av regeringen. Urfolken använder allmänna domstolar för att kunna fortsätta stänga ner olika oljeproduktioner, uppbyggnad av infrastruktur och den fortsatta utforskningen i andra gränsområden.
Urfolken har även utfört protester, exempelvis i oktober 2019 skedde en massiv protest mot en internationell fonds nedskärningsåtgärder och krav på inga fler gruv- och oljetillstånd, vilket ledde till att industriprodutionen stängdes och paralyserade landet. Även i södra colombianska Amazonas har urfolk protesterat i stora manifestationer i Bogotá och avvisar borrning och utforskning i ett område som är rikt på olja. I Peru under januari 2020 beordrade en domare att oljeprospektering i tre oljeblock, områden som staten ritar ut, i Amazonas som tidigare godkänts av ett statligt departement, skulle tillfälligt upphävas efter en rättstvist driven av ett urfolksförbund.
Det har även skrivits brev till departement och ministrar som arbetar med oljeutvinningsindustrin och berörda områden, även till direktörer av de oljebolag som vill utföra projekt inne i eller vid urfolks territorium. I brev kan de berörda urfolken uttrycka sig tydligt att de inte samtycker till ett oljeprojekt, och att de inte kommer tillåta bolagets inträde i deras territorium och vidta åtgärder både nationellt och internationellt för försvarandet av deras territoriella rättigheter.
‘’ Vi är människor och nationer som försvarar människors liv. Vi försvarar världens liv. Vi tar hand om vår regnskog, vi tar hand om vår Moder Jord och våra floder och våra sjöar, eftersom det är där vi bor. Vad vi vill för våra territorier är att de ska vara fria från utvinning. Det enda vi ber om är rättvisa.’’ - Jaime Vargas, Ordförande för Konfederationen av Urfolks Nationaliteter i Ecuador (CONAIE).
Amazon Watchs arbete
Vi arbetar för stärkandet av urfolkens rättigheter, och arbetar med lokala urfolksorganisationer och urfolk som blir utsatta för kränkningar av deras rättigheter. Vi kämpar med urfolken och vi vill att företag och regeringar ska sluta utvinna olja i Amazonas och i urfolks territorier och låta oljan få stanna kvar i marken.
Vi efterforskar och undersöker vilka aktörer som bidrar och medverkar direkt eller indirekt till att skada regnskogen och urfolken. Vi bedriver också lokala och internationella kampanjer för att sätta press på lagstiftare och ledande finansiärer att sluta bidra till förödandet av Amazonas och kränkningar av urfolken.
Läs bland annat dessa kampanjer och rapporter gällande:
- Kampanjen om att hålla oljan nere i marken i Amazonas, det är en namninsamling till nationella, lokala och internationellal ledare om viljan att hålla oljan nere i marken.
Länk:https://amazonwatch.org/take-action/keep-the-oil-in-the-ground-in-the-amazon
- Rapporten Investing in Amazon Crude, som uppmärksammar och belyser fem företag som investerar i oljeföretag, industrin och bidrar till klimatförändringar, kränkningar mot urfolks rättigheter m.m.
Länk: https://amazonwatch.org/assets/files/2020-investing-in-amazon-crude.pdf
- Rapporten Sacret Headwaters, vilket är ett område som i Övre Amazonas och är en av de platser som Amazonfloden börjar. Rapporten belyser de planer om expanderingen av oljeindustrin i länderna Peru och Ecuador, de hot och effekter mot miljö och urfolk.
Länk: https://amazonwatch.org/assets/files/2019-12-amazon-sacred-headwaters-report.pdf
- I Sverige är det bensinstationen Preem som representerar Chevron och vi bedriver en kampanj angående detta.
Länk: www.amazonwatch.se/preem