Vår röst är vår styrka

“We Indigenous women have songs that save us, that protect us, so that there is not so much violence and so that we do not suffer so much. We have sacred songs to harmonize. To sweeten the hearts of angry men, and of society.”

— Jiyu Uyunkar, Achuar, programledare för urfolksradioprogrammet Remando

Urfolkskvinnor i Amazonas har varit i förgrunden av kampen mot klimatförändringarna och förstörelsen av Amazonas regnskog, och idag tar vi nya ledarskapsroller där vi framgångsrikt tvingar utvinningsindustrier och företag att lämna våra heliga marker.

I gensvar blir kvinnor systematiskt utsatta och förföljda av oljebolag och myndigheter. Dessa attacker och hot har förblivit olösta och ostraffade, och kvinnliga urfolksledare förblir oskyddade. Detta är glasklart: exploatering av naturresurser och våld går hand i hand.

Urfolkskvinnor i Amazonas som försvarar Amazonas regnskog, och vårt globala klimat genom att hålla oljan i marken, riskerar att utsättas för flera typer av våld. Hoten uppstår inom och, till mestadels, utanför deras territorier och samhällen. Men för många urfolkskvinnor finns ingen garanti att deras rättigheter kommer respekteras. Vi har knackat på rättssystemets dörrar, vi har vädjat till regeringstjänstemännens hjärtan, men de fortsätter att försöka tysta våra röster. För de vet att våra röster är kraftfulla.

Runt om i världen ser vi fler och fler kvinnor sammansluta för att kräva systemiska förändringar för kvinnors rättigheter. Tidigare i år, på internationella kvinnodagen, begav sig kvinnor från hela världen ut på gatorna för att återta vår styrka och kräva ett slut på det systematiska våld vi utsätts för.

Med traditionell sång sammanslöt Women Defenders of the Amazon (Mujeres Amazónicas Defensoras de la Selva) med tusentals andra kvinnor i Ecuadors huvudstad Quito, som en del av den rikstäckande marschen för kvinnors rättigheter. Tillsammans med Amnesty International och Amazon Watch överlämnade kvinnorna 250 000 namnsignaturer till Ecuadors General Attorney, och krävde en ”effektiv” utredning av attacker och hot mot kvinnor som försvarar Amazonas, och slutet för statliga koncessioner till olje-, timmer-, och gruvbolag i våra territorier.

I mars 2018 levererade Mujeres Amazónicas ett mandat, Mandato de las Mujeres Amazónicas till Ecuadors president Lenin Moreno. Mandatet är ett dokument som sammanställt kraven från urfolkskvinnor från sex olika urfolksgrupper för att stoppa exploatering av naturresurser på deras marker, samt stoppa allt könsbaserat våld mot urfolkskvinnor.

I Quito marscherade kvinnorna förenade i sång. Medan vi stod utanför regeringspalatset i kylan, med våra barn på våra ryggar, med solen brännandes i våra ansikten och i väntan på att presidenten skulle ta emot oss, sjöng vi. Vi sjöng för Jorden. Vi kallade på styrkan från våra förfäder. Vi sjöng till regeringstjänstemännens hjärtan. När vi överlämnade Mandatet till presidenten, fortsatte vi sjunga. För vår röst är vår styrka.

“We demand that the authorities take the necessary measures to guarantee the security and protection of Indigenous women leaders and their families based in our territories, who are currently being threatened for the actions they have taken as human rights and environmental defenders”

— Mandato Mujeres Amazónicas, 2018, s. 21

I år, medan kvinnorna återvände till sina byar, drabbades flodområdena Bobonaza och Villano av enorma översvämningar. Många människor förlorade sina hus, chakras och verktyg, och de tvingades fly och återuppbygga sina samhällen. Naturkatastrofer och extrema vädermönster blir mer och mer vanliga i detta område. På bara två månader inträffade minst fem översvämningar, något som är ett tydligt resultat på ett klimat i snabb förändring. Kort efter översvämningen upptäcktes de första fallen av Covid-19 i Amazonas. Sjukdomen hade då nått samhällen som ligger långt från den redan ansträngda sjukvården, och utan tillgång till kulturanpassad information eller nödvändig vård blev kampen mot pandemin svår.

Mitt i denna extrema kris, och på grund av myndigheternas försummelse, bestämde sig kvinnliga urfolksledare för att agera. De organiserade sig för att sprida livsviktig information om Covid-19 och skickade verktyg och mat till familjer som drabbats av översvämningarna och pandemin. De koordinerade professionellt medicinskt stöd för utsatta familjer och skickade hälsoresurser till där det mest behövdes. De arbetade sida vid sida med lokala urfolksorganisationer och familjer i samhällena organiserade sig och arbetade i solidaritet, eller mingas, för att återuppbygga sina hus efter översvämningarna. Nu börjar livet i dessa samhällen sakta återgå till det normala.

Men detta är inte första gången som urfolkskvinnor intar ledarskapsroller och håller ihop sina familjer och samhällen genom svåra situationer.

År 2003 spelade kvinnorna från Kichwafolket i Sarayaku en viktig roll i att tvinga oljebolag och militär att lämna vårt territorium, och ett decennium senare vann Sarayaku en historisk vinst mot Ecuadors regering för att ha kränkt vår rätt till fritt informerat förhandssamtycke, som blev ett viktigt prejudikat för urfolks rättigheter i Amazonas och runt om i världen.

I Kichwaterritoriet Villano, efter nästan trettio år av oreglerad oljeexploatering med förödande konsekvenser för lokala bybor, har det kvinnliga ledarskapet, inklusive Salome Aranda, fött ett nytt motstånd som utmanar oljebolaget AGIP:s makt och destruktiva verksamheter.

Under 2019 ledde Waoraniledaren Nemonte Nenquimo ett rättsfall mot Ecuadors regering som resulterade i en historisk vinst som innebär skydd för deras marker från oljeutveckling.

Mest nyligen lämnade Shuar Arutamfolket, lett av en kvinna, Josefina Tunki, in en stämningsansökan mot Ecuadors regering för att ha kränkt deras rättigheter som urfolk.

Och runt om i ecuadorianska Amazonas har rörelsen Mujeres Amazónicas förenat kvinnor från sex olika urfolk för att skydda sina territorier, sina hem, sina rättigheter som kvinnor och framtiden för sina barn.

De senaste åren har visat oss motståndskraften hos urfolkskvinnor, kraften att hålla ihop våra samhällen, och därför också vikten av att föra fram våra röster. Stöd oss i vår kamp för våra rättigheter, och för Moder Naturs rättigheter därför att vi alla är beroende av henne! Om vi inte insett det förr, så har denna pandemi med säkerhet lärt oss att vi alla är sammankopplade.

Vi fortsätter att organisera gensvar till de multipla hot som vi står inför, inklusive territoriella kränkningar och könsbaserat våld, genom att fokusera på jämlikhet, kollektivt helande, ekonomisk utveckling för urfolk och förstärka urfolkskvinnors röster. Vi fortsätter att stödja varandra. Vi fortsätter att sjunga våra sånger medan vi planterar frön, medan vi går tillsammans och kallar på våra förfäders styrka och för helandet som denna värld så desperat behöver.

Så om vi, urfolkskvinnor i Amazonas, skyddar Moder Jord, kommer du stödja oss?

Nina Gualinga är en Women Defender of the Amazon från Kichwasamhället Sarayaku och Sverige. Hon är en mamma, student och aktivist för kvinnors rättigheter, urfolk och klimaträttvisa. Hon sitter i vår styrelse och har även nyligen anslutit sig till vårt internationella fältteam för att fortsätta sitt arbete.