Samerna har likt hela världens urfolk länge utkämpat en kamp mot de yttre krafter som ständigt försöker exploatera deras mark och kränka deras rättigheter. Senaste tidens händelser rörande beslutet om en potentiell gruvetablering av Beowulf Mining några mil utanför Jokkmokk har därför väckt stora protester från samerna, men även från FN-experter och civilsamhällesorganisationer.
Bild på den samiska flaggan
Gruvetablering och utvinningsverksamheter av olika slag har länge utgjort ett hot mot Samerna och naturen de lever i. I just det här fallet handlar det om att det brittiska företaget Beowulf Mining vill öppna en järnmalmsgruva utanför Jokkmokk. Planerna började redan år 2013 när Beowulf genomförde sin första provborrning i området och gruvan mötte till och med motstånd redan då. Då bergsstaten beviljade gruvtillståndet, medan länsstyrelsen sade nej är det sedan 2017 upp till regeringen att ta beslut i ärendet. Eftersom gruvan dessutom ligger i anslutning till världsarvet Laponia har även ett uttalande från svenska Unescorådet begärts ut i frågan, då Sverige enligt Unescos konvention är skyldiga att bevara sina världsarv. Unescorådet har i sin tur bedömt att gruvdrift i Gállok har potential att få en “stor eller mycket stor” negativ påverkan på världsarvet Laponia. Unescos rekommendationer till Sverige innebär därmed att mer information om hur gruvbrytningen kan komma att påverka världsarvet måste tas fram innan ett beslut tas i frågan.
Unescorådets uttalande går i tydlig linje med andra aktörers ståndpunkter gällande gruvans potentiella negativa konsekvenser. Civil Rights Defenders listar på sin hemsida flera av de miljöproblem gruvan skulle ge upphov till, men även hur den skulle kränka det samiska folkets rättigheter. Gruvor leder i allmänhet ofta till stora miljöproblem och i just detta fall kommer den få en stor negativ påverkan både på samisk kulturell överlevnad och den traditionella rennäringen som bedrivs i området. Bland annat skulle en flyttled för renar skäras av och betesområden minskas för fjällsamebyarna Jåhkågasska och Sirges som har sina vinterbetesmarker för renar i detta område. Jan-Erik Länta, ordförande för Jåhkågasska tjiellde, säger: “För oss är det otänkbart att Regeringen skulle fatta ett beslut som innebär att en gruvetablering skulle tillåtas, både utifrån att det påverkar våra rättigheter att bedriva renskötsel och att det kommer få en betydande påverkan världsarvet Laponia.”. Sametinget belyser även de hur gruvan kommer att äventyra möjligheten att bedriva renskötsel, duodji, jakt och fiske. Beslutet står dessutom i strid med flera internationella åtaganden, exempelvis Deklarationen om mänskliga rättigheter, Urfolksdeklarationen och Konventionen om biologisk mångfald, men även Sveriges egna lagar som skyddar renskötseln och det samiska folkets rättigheter.
I kontrast till denna tydliga kritik gjorde näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson ett omtalat uttalande gällande Socialdemokraternas kärlek för gruvor och sade att han hoppas kunna öppna och ge tillstånd till fler nya gruvetableringar. Uttalandet har därefter skapat debatt i Sverige och bland annat lett till att organisationer som Amnesty Sverige, Amnesty Sápmi, Civil Rights Defenders, Fältbiologerna och Naturskyddsföreningen Norrbotten gjort ett gemensamt uttalande med kritik mot Thorwaldssons kärlek för gruvor. De lyfter att det inte handlar om att två “intressen”, det vill säga rennäringen och ekonomiska intressen, kan vägas mot varandra, utan att det istället handlar om att respektera urfolks mänskliga rättigheter. Det gäller exempelvis samernas rätt till fritt och informerat förhandssamtycke. De menar även att konsekvenserna av en utökad gruvnäring skulle bli enorm, särskilt när mineralerna återfinns i Sápmi och när urfolks rätt påverkas.
Inför gruvbeslutet samlades följaktligen många klimataktivister i Gállok för att protestera. Aktivisterna bestod av representanter från olika samebyar och organisationer, men även ungdomar från klimatrörelsen Fridays for Future var på plats - däribland Greta Thunberg. Beowulf Mining menar att järnmalmsgruvan är en möjlighet att skapa arbetstillfällen, men aktivisterna på plats är inte eniga med detta. Anton Foley, medlem i Fridays for Future, kritiserar gruvplanerna: “Det här är en ytterligare exploatering av urfolks mark mot deras utsagda vilja. Vilket är en av de största bidragande orsakerna till de kriser vi befinner oss i. Samerna vet hur man förvaltar de här markerna, de vet vad ekosystemen tål. Det här är ett nej.” Även Sara-Elvira Kuhmunen, som både är medlem i Sirges sameby och förbundsordförande för Sáminuorra, är kritisk och säger:
“En riktig grön omställning kräver att man inkluderar de människor som har kunskap om platsen de lever på och naturen som finns där. Särskilt nu, när så mycket håller på att försvinna, vi har inte kvar mycket.”
Det stora motståndet mot gruvan har därtill gett upphov till en stor namninsamling, som i skrivande stund har uppemot 72 000 underskrifter. Protestlistan lämnades övertill näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson fredagen den 11:e februari av tidigare nämnd Sara-Elvira Kuhmunen. Kravet som förs fram är att Sveriges regering inte ska tillåta någon gruva i Gállok. I samband med mötet så sa hon till DN: “Om en gruva i Gállok kunde samexistera med renskötseln hade vi inte sagt nej. Vi hoppas att Karl-Petter Thorwaldsson tar till sig att om regeringen tillåter gruvan ger de sitt godkännande till permanenta, oåterkalleliga skador på naturen, vår kultur och vår framtid. Skador som inte kan ersättas ekonomiskt.” Även Greta Thunberg uttalade sig till DN och sade: “Världens blickar riktas nu mot den svenska regeringen. Sveriges internationella trovärdighet och rykte står på spel.”
Namnlistan lämnas över efter att två FN-experter uppmanat Sveriges regering att inte tillåt järnmalmsgruvan i Gállok, då de menar att den kommer generera stora mängder föroreningar och giftigt avfall, men även att den kan vara en fara för områdets skyddade ekosystem och renskötsel. Experterna säger bland annat att de oroas över bristen på konsultation med samerna, och att inget fritt och informerat förhandssamtycke har erhållits gällande de oåterkalleliga risker som gruvplanerna kan åsamka Samernas land, resurser och kultur. Experterna menar också att det inte gjorts en tillräcklig bedömning av den miljöskada som gruvan kan orsaka i Laponia. Det är inte heller första gången som internationella experter riktar kritik mot den svenska regeringens hantering av frågor som rör samernas rättigheter, vilket tyder på en långvarig problematik gällande urfolksfrågor.
Ett ljus i mörkret är dock den nya lag, konsultationsordningen, som regeringen utfärdat. Lagen innebär att konsultation med sametinget måste ske innan beslut tas i frågor som kan få särskilt stor betydelse för samerna. Lagen bör absolut ses som ett steg i rätt riktning, men reaktionerna är blandade. Håkan Jonsson, Sametingets styrelseordförande, säger: “Det gläder mig att vi nu har nått så långt att vår rätt till inflytande i frågor som berör oss, också formaliseras i svensk lagstiftning. Vi är inte helt nöjda men ser detta riksdagsbeslut som ett viktigt första steg.” Även Svenska Samernas Riksförbund har uttryckt sig i frågan, men ställer sig mer kritiska till konsultationsordningen. Matti Blind Berg säger bland annat att “SSR anser att samebys rättigheter är mera långtgående än konsultationsordning ger uttryck för.” Håkan Jonsson säger också att:
“Sametinget uppmanar Sveriges regering att noga tänka igenom sitt beslut. Att regeringen med ena handen verkar för en lagstadgad konsultationsordning med samerna och sätter igång en sanningskommission om statens övergrepp mot samer – och samtidigt besluta om koncession för en gruva i viktiga samiska närings- och kulturmarker är verkligen inte förtroendeskapande eller trovärdigt.”
Det slutgiltiga beslutet gällande järnmalmsgruvan i Gállok förväntas tas under nästa månad. Vår förhoppning är att den svenska regeringen visar sitt stöd för Sveriges urfolk samerna och respekterar deras rättigheter samt värnar om det ovärderliga världsarvet som Laponia är. Samerna har rätten att konsulteras innan beslut tas om marken de lever på och av. Vi fortsätter stödja samerna i deras kamp!
Isabelle Holman