I somras, då världen brottades med kvävande värme och torka, historiska översvämningar från Uganda till Kentucky, och skogsbränder som exploderade längs västra U.S.A, var en passande sammankomst på gång i ecuadorianska Amazonas för att fira urfolks rättigheter, segrar och visioner för skogsskydd som är nyckeln till att bekämpa klimatförändringarna.
Kichwafolket från Sarayaku, som är kända för deras historiska motstånd till oljeutvinning och banbrytande insatser för att skydda sitt regnskogsområde, sammankallade ett möte kallat Kawsari, som ungefär betyder “uppvaknande”. Det är en bekräftelse på att det behövs en ny riktning för strategierna att bekämpa klimatkrisen, med rötter i traditionella metoder för urfolken som har så framgångsrikt beskyddat jordens ekosystem och biologiska mångfald i årtusenden.
Mötet förde samman urfolk från Ecuador, Colombia och Peru för att delta i det Första Mötet för Folket i den Levande Skogen (Primer Encuentro de los Pueblos de la Selva Viviente – Kawsak Sacha) för att sätta upp en global överenskommelse som ska stärka urfolkliga strategier för att skydda “territories of life” för urfolk inom ramverket för naturens rätt och självbestämmande för urfolk.
Amazon Watch-teamet följde med representanterna av urfolken från Ecuador, Colombia och Peru, och även andra allierade NGO:er och media, på den många timmar långa resan längs Bobonazafloden med peke peke-drivna kanoter - en motor som används när floden är låg för att undvika nedsjunkna stenar och stockar. Medan det gröna grenverket tätnade i takt med att vi åkte längre in i skogen, hägrade stora ceibo-träd längre fram, och kvarlevorna av flera gångbroar som hängde över floden, vilka förstörts i den historiska översvämningen 2019.
Under detta tredagars-event lade Sarayaku fram sin vision av deras Levande Skog-förslag, firade sin historiska rättsliga seger mot den ecuadorianska regeringen för kränkningar av rättigheter som härrör från försök att borra efter olja, och lade fram sin egen lag som definierar Fritt, Informerat Förhandssamtycke i deras område.
Mötet hölls efter en 18-dagars nationell strejk ledd av CONAIE, Ecuadors kraftfulla nationella urfolksförbund, mot höjda levnadspriser och regeringens planer att utöka utvinning av olja och gruvverksamhet. Bland andra medgivanden tvingade strejken Guillermo Lassos regering att häva Förordning 95, vilken banade väg för policyreformer för att öka oljeproduktion och ny utbredning, samt ett fåtal nya godkännanden för gruvverksamhet. Dialog fortsätter mellan regeringen och urfolksrörelser för att utforma detaljer till ett fredsavtal som avslutade upproret.
Den levande skogen
Sarayaku’s Kawsak Sacha-förslag lanserades från början för fyra år sedan i Quito, och fick vidspridda hyllningar som ett visionärt initiativ. Åren efter det har förslaget fått dragningskraft i viktiga forum, inklusive de Förenade Nationerna, IUCN, miljödepartementen i Sverige och Ecuador, ICCA, bland andra. Förslaget var höjdpunkten i Equator Prize’s-priset till Sarayaku år 2021. I Ecuador tar Sarayaku’s närliggande samhällen Kawsak Sacha-modellen i bruk med en större än 1.4 miljoner hektar del av den Levande Skogen.
Kawsak Sacha-förslaget strävar efter att hållbart bevara och konservera territoriella utrymmen, materialet och den spirituella relationen grundad där av urfolk med den levande skogen och de varelser som lever i den. “Förslaget är en strategisk, politisk och juridisk plattform som upprätthåller de traditionella rättigheterna för urfolk. Det är sättet vi uppfattar världen vi lever i - erkänner Kawsak Sacha som en medveten, levande varelse, och rättighetsbärare.”
Förslaget avslöjar också underförstått vad världen har uppfattat fel angående "bevarande". När Sarayaku kämpade för att försvara sitt territorium från oljeutvinning, letade de också efter sätt att stärka lagligt skydd för landområden. Men i Ecuador, eller någon annanstans, fanns det inte en kategori som faktiskt erkände deras förhållande till sitt territorium.
"Vi ansåg att de kategorier och policys som kontrollerade skydd inte var tillämpade för det sätt som vi - och de flesta andra urfolk - faktiskt lever på. Det ignorerar den symbiotiska karaktären av relation och samexistens som vi har med våra skogar, våra floder och vårt territorium som i praktiken har väglett vår framgångsrika förvaltning i årtusenden”, förklarade Jose Gualinga, en av de intellektuella arkitekterna bakom förslaget.
Sarayaku såg med rätta att traditionella samtalsplaner inte bara ofta ignorerade urfolks rättigheter, utan var mindre effektiva på att skydda områden än deras traditionella metoder. Genom hela Kawsari, under officiella föredrag, över tidig morgon-guayusa, eller runt kvällselden, delade representanter för Achuar, Sapara, Shiwiar, Waorani, Shuar och andra urfolks nationer sina egna traditionella strategier för territoriellt försvar och förvaltning och deras kosmovision av relation till naturen. Nu när vetenskapen äntligen har kommit ikapp effektiviteten av traditionell urfolksskog och territoriell förvaltning, är det på tiden att det finns en kategori för att erkänna detta förhållande.
Historiskt motstånd
Sarayaku är hem för ungefär 2 000 människor fördelade på åtta samhällen och 330 000 hektar regnskog djupt i Ecuadors Amazonas. Under sent 1990-tal beviljade den ecuadorianska regeringen ett tillstånd till det argentinska företaget CGC för oljeborrning på Sarayakus territorium utan hänsynstagande eller deras medgivande. Inför motstånd från samhället militariserade regeringen Sarayakus territorium för att tillåta CGC att påbörja utvinning och terroriserade samhället. Företaget påbörjade seismiska tester i några av de heligaste områdena i Sarayakus territorium. Flera ledare frihetsberövades och torterades av militären på en företagsanläggning och kvinnor våldtogs.
Men Sarayaku drev en framgångsrik, fredlig kampanj för att tvinga bort militären och oljebolaget från deras mark och behålla de uppskattningsvis 100 miljoner fat råolja i marken. År 2003 lämnade de in ett banbrytande rättsfall mot den ecuadorianska regeringen för kränkningar av rättigheter inför den Interamerikanska Kommissionen för Mänskliga Rättigheter.
Prejudicerande seger
Ett stort fokus för den tre dagar långa sammankomsten i Sarayaku var att markera 10-årsdagen av samhällena i det uppmärksammade målet mot den ecuadorianska regeringen. Den 27 juni 2012 fastslog den Interamerikanska Domstolen för Mänskliga Rättigheter att den ecuadorianska regeringen var ansvarig för kränkningen av rätten till territorium, kulturell identitet och rätten till samråd med Kichwa-folket i Sarayaku. Sedan 1990-talet har regeringen beviljat förmåner och tillåtit oljeverksamhet på deras förfäders mark utan att respektera deras rätt till konsultation.
Denna dom är symbolisk för Ecuador och regionen eftersom den bland annat fastställde de minimiskydd som måste uppfyllas för att garantera rätten till samråd. Samrådsprocessen måste vara: a) före något annat beslut; b) i god tro och i syfte att nå en överenskommelse; c) lämplig och tillgänglig ur varje folks kulturella perspektiv; d) ha tidigare studier av sociala och miljömässiga effekter; e) informerad, det vill säga att informera folket om de möjliga riskerna med den föreslagna utvecklings- eller investeringsplanen, inklusive miljö- och hälsorisker.
Dessutom slog domstolen uttryckligen fast att denna skyldighet gäller regeringen – och inte företagen – och måste garanteras från de första stadierna av utvecklingen eller planeringen av projekten.
Men trots denna triumf har domen 2012 inte genomförts fullt ut. Regeringen har fortfarande inte avlägsnat 1400 kg pentolit – ett farligt sprängämne som användes under den seismiska testfasen av oljeprospektering – från Sarayakus territorium, och den har inte vidtagit åtgärder för att garantera att rätten till samråd med detta, och alla folk, respekteras. Det senaste Sinangoe-fallet inför landets Författningsdomstol har definierat att samrådsprocessen måste leda till samtycke.
Under Kawsari-mötet påpekade Sarayakus ledare Tupac Amaru Viteri att det inte finns någon garanti för att överträdelserna inte ska upprepas om domen inte genomförs fullt ut, vilket kan utsätta Sarayaku för risker i framtiden.
Strategidelning
Som ett komplement till närvaron av många urfolksnationaliteter från hela ecuadorianska Amazonas kunde valda ledare från Colombias U'wa-folk och Perus Achuar också delta i Kawsari. Sammankomsten var ett internationellt möte med representanter från långvariga samhällskamper som delar många likheter med Sarayaku. I vissa fall har de avvärjt samma internationella oljebolag, såsom Occidental och Conoco-Philips.
De delar också några strategier, inklusive användningen av det Interamerikanska systemet för Mänskliga Rättigheter som en del av deras holistiska tillvägagångssätt för att försvara sina förfäders territorier. Medan Sarayaku firar tio år av sitt viktiga fall inför den Interamerikanska Domstolen, kommer U'wa att gå till Domstolen snart som det första colombianska urfolket att föra sin talan dit. Achuarfolket startar också processen och tar upp sina krav på lagligt erkännande av sina förfäders territorier inför den Interamerikanska Kommissionen, i Washington, D.C.
Självständig FPIC-lag
En avgörande faktor för dessa framgångsrika strategier är respekten för deras kollektiva rättigheter till sitt territorium, självbestämmande och samtycke. Med avsaknaden av en FPIC-lag i Ecuador och utbredda kränkningar av rätten till samtycke angående projekt och policys som planerats för deras områden, banar Sarayaku återigen vägen.
Under middagssolens hetta presenterade samhället sin egen lag om utövande av rätten till tidigare, fritt och informerat samtycke, som de, som en självstyrande nation, kommer att tillämpa på sitt territorium. "Den korrekta lagen för utövande av självbestämmande vid tillämpningen av rätten till fritt, tidigare och informerat samtycke" är en manifestation av genomförandet av deras rätt till självbestämmande, eftersom den är resultatet av en intern och ihopsatt reflektionsprocess som började år 2020. (Sarayaku, "Ley Propia...", s. 8. )
Med denna lag strävar Sarayaku efter att fastställa sina egna riktlinjer för hur konsultationsprocesser ska genomföras på dess territorium i enlighet med dess världsbild och filosofi, det vill säga i enlighet med Kawsak Sacha. Dessutom säger lagen att samtycke är en mekanism för demokratisk och interkulturell dialog i uppbyggnaden av en multinationell stat. (Sarayaku, "Riktig lag...", s. 8 och 25).
Sarayakus samtyckeslag säger att alla statliga eller icke-statliga program eller beslut måste ha deltagande, en informerad åsikt och samtycke från urfolket (artikel 5 i lagen); observera livsplanen (artikel 7 i lagen) och uttalandet från Kawsak Sacha som gjordes 2018 (art. 13); bland andra. Likaså fastställde den att det inte finns något samtycke för någon kolväteverksamhet, mineralutvinning, storskalig avverkning för kommersiella ändamål, biopiratverksamhet och vattenexploatering för kommersiella ändamål” (art. 16). Dessa utvinningsaktiviteter är inte föremål för FPIC-processen – de är strängt förbjudna.
Så medan världen fortsätter att släpa sina fötter på verkliga klimatåtgärder, är det urfolk som de samlade vid Kawsari som bär det minsta ansvaret för klimatförändringarna och som är mest sårbara för dess effekter, som leder vägen. Det är dags att världen lyssnar.
¡Que viva Kawsak Sacha! ¡Que viva Sarayaku!
- Kevin Koenig