Det här året vinner urfolksrörelser politisk, rättslig och lagstiftande mark i kampen för att oljan ska få stanna i marken!

Okej, det finns något jag måste erkänna. Nu när jag kan se 2022 i backspegeln och har ett nytt år framför mig stiftar jag ny bekantskap med en bortglömd känsla: optimism. Och det är inte bara för att klimatikonen Greta fullständigt krossar en kvinnohatare på Twitter. Trots att demokratin fortfarande är hotad i länderna i Amazonas (allra senast i och med Bolsonaro-anhängarnas stormning av kongressen) har en rad framsteg mot slutet av 2022 och under första veckan av januari skapat en verklig anledning att se hoppfullt på våra chanser att bekämpa klimatförändringarna, skydda Amazonas och respektera urfolkens rättigheter – och särskilt för vår kampanj Nej till råolja från Amazonas.

Det finns flera anledningar till optimism inför kampen att stoppa planerna av utökad oljeutvinning i Amazonas och låta de fossila bränslena stanna i marken, Ecuador är ett utmärkt exempel. Nu har ett domstolsbeslut bringat liv i ett åtta år gammalt fall som skulle innebära folkomröstning om frågan kring utvinnandet av oljereserver i en del av nationalparken Yasuní, ett biosfärreservat mest känt för att vara en av de mest artrika platserna på jorden. Yasuní utgör också hem åt urfolken Tagaeri och Taromenane, som frivilligt lever isolerade från omvärlden.

Fallet står inför processrättsligt beslut i författningsdomstolen och omröstning kommer troligen att ske under hösten 2023. När fallet inleddes hade borrning i ITT:s (Ispingo, Tambococha, Tiputini) oljereserver inte påbörjats. Nu är produktionen på gång vid fler än 150 oljepumpar, men fler än 400 pumpar är planerade. Ett folkomröstningsresultat för att låta ITT-oljan stanna i marken skulle begränsa borrning, vägbyggande och utökandet av hundratals nya oljepumpar i de mest avlägsna delarna av nationalparken Yasuní.

Dessutom väntas beslut tas i ett annat rättsligt fall under 2023. I Interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter behandlas frågan om oljeborrning och andra utvinningsindustrier i Tagaeri-Taromenane, och myndigheternas brist på respekt för isolerade folkgruppers rättigheter. Ett fördelaktigt besult skulle innebära ett erkännande av folkgruppernas territoriella rättigheter - för isolerade folkgrupper skulle det bli första gången- och utöka gränserna för en “no-go”-zon, som i sådant fall skulle begränsa oljeborrning i sju olika oljereserver i Yasuní. De här möjligheterna återspeglar år av arbete av urfolkssamhällena.

Urfolks rättigheter på uppgång

Den kritiska rollen som urfolk spelar i kampen att skydda världens ekosystem och biologiska mångfald erkänns äntligen. Efter det lyckade påverkansarbetet på COP15 i December i Montreal har globala ledare erkänt att ett rättighetsbaserat förhållningssätt, som erkänner och respekterar urfolkens rätt till sitt land, till autonomi och till samtycke, utgör en grundläggande del i allt lyckat arbete med naturbevarande och mot klimatförändringar.

Beslutsfattare besvarar äntligen våra krav. De har äntligen vaknat upp och förstått att urfolk är de bästa förvaltarna av klimatarbetet och att deras traditionella kunskap och hållbara sätt att bruka marken är anledningarna till att de, trots att de bara utgör 6 % av världens befolkning, skyddar hela 80 % av jordens biologiska mångfald.

Dessutom innehåller det globala ramverket för biologisk mångfald, som 180 länder arbetade fram på COP15 och som dessutom fastställer att man ska skydda 30 % av land och hav innan 2030, viktiga benämningar om urfolks rättigheter. Även om ramverket inte går tillräckligt långt vad gäller varken ambition, implementering eller genomdrivande möjligheter, går ramverket längre än alla andra av dess slag och gör explicita referenser till rättigheter, vilka lyste med sin frånvaro i 2010-målen. De här globala löftena banar väg för att göra 2023 till ett fantastiskt år för urfolks rättigheter och ger kraft i vår kampanj för att utmana oljeindustrin.

Banker som bangar råolja i Amazonas

I respons till den efterforskning, påtryckning och dialog med urfolksorganisationer, bland annat Amazon Watch och Stand.earth, under 2021 har sex toppbanker i EU bromsat sina investeringar i handel av råolja från ecuadorianska Amazonas. Effekterna av detta har gjort att Ecuadors statligt ledda oljeföretag Petroecuador möter ökade problem med finansiering och korruption. Bankerna står tillsammans för 85 % av finansieringen av handeln med råolja från Ecuador, vilken uppgick till ca. 10 miljoner dollar förra årtiondet.

Våra kampanjer mot oljefinansieringen och bankernas efterföljande uteslutningar tvingade Petroecuador, landets statligt ledda oljeföretag, ansvarigt för 80 % av oljeproduktionen, att vidta aldrig tidigare använda åtgärder för att få ut sin giftiga vara på marknaden. I ett uttalande medger Petroecuador att “[Åtgärder har] vidtagits på grund av svårigheterna att erhålla kredit från vissa internationella aktörer, vilket är ett resultat av försäljningsbegränsningar av ecuadoriansk råolja”.

Effekten har blivit att det nu är mycket svårare för företag som vill handla med ecuadoriansk olja att säkra kredit/finansiering, och därför har det skapats finansiella barriärer som står i vägen för Petroecuadors planer att utöka utvinningen och starta ny prospektering. I maj 2022 gick BNP Paribas ännu längre än att bara avsluta sin finansiering till ecuadoriansk råoljeutvinning. Den franska banken förbinder sig att inte längre finansiera olje- och gasprojekt och tillhörande infrastruktur i hela Amazonas ekosystem och avsluta finansiering till alla företag som driver produktion som är beroende av olje- och gasreserver i Amazonas.

Fördubblad oljeproduktion avskräckt i Ecuador

Ecuadors president Guillermo Lasso har gjort fördubblad oljeproduktion, intrång i orörd regnskog och ny prospektering på urfolks marker till ett signum för hans presidentskap sedan valet 2021. Men kampen för att begränsa finansiering av handel med ecuadoriansk olja, kombinerat med organisering på plats, protester och juridiska åtgärder har haft avskräckande effekt för Lasso och hans planer.

Ecuadors nationella urfolksorganisation CONAIE höll en tre veckor lång strejk mot ökade levnadskostnader och gränslös olje- och gruvverksamhet i juni 2022, vilken som så gott som stängde ner landet. Protesterna ledde till att man upphävde förordning 95, en förordning som möjliggjorde industripositiva reformer. Efterföljande dialog mellan urfolksrörelsen och myndigheterna ledde till en temporär fördröjning av godkännande kring all ny olje- och gruvverksamhet i minst ett år tills en lag om fritt, informerat förstahandssamtycke har inrättats.

Samtidigt har djupt rotad korruption både inom industrin och myndigheter lett till att fem av Petroecuadors VD:ar på fyra år väntar åtal, och två Lasso-utnämnda energiministrar fått avgå. Effekten har blivit att det lilla förtroendet som fanns kvar hos investerare nu är bortblåst.

Vi lever i slutskedet av fossilindustrins era, men det är tydligt att industrin inte tänker ge upp utan motstånd. Det har varit ett rekordår för olje- och gasföretagen, och de använder sina skyhöga vinster till att investera i nya expansioner och projektplaner som långt överstiger framtida efterfrågan.

Enligt en koldioxidrapport, där man analyserat finansiell data från 2021 och 2022 första kvartal, har oljejättarna godkänt investeringar värda 58 miljarder dollar i nya projekt som bara behövs om efterfrågan ökar, men som samtidigt kommer att pressa temperaturen över en höjning på 2.5°C. Trots överenskomna mål i Parisavtalet planerar många länder att öka sin konsumtion av fossila bränslen med mer än vad temperaturgränsen på 1.5°C tillåter. Den finansiella sektorn fortsätter vara fossilindustrins största supporter. Sextio banker tillhandahöll 185 miljarder dollar till de 100 företag som arbetar med att utöka fossila bränslen.

Det finns alltså fortfarande massor av saker som vi står beredda att jobba med och kampanja emot. Effekterna av klimatförändringarna är här tidigare och med större kraft än man tidigare förutsett. Men med botten-upp-organisering för urfolks territorier, juridiska åtgärder och kampanjer mot finansiering och marknadsexpansion är 2023 fullt av möjligheter: att få de fossila bränslena att stanna i jorden, att stärka urfolks rättigheter och att nå stora framgångar för en klimatsäker värld - genom att skydda Amazonas. Följ med!

-Kevin Koenig