Efter outtröttliga ansträngningar och orubbliga protester från urfolken i Ecuador har president Lenín Moreno äntligen lyssnat på folket. I ett FN-lett och live-sänt möte kunde regeringen och urfolken komma överens om att slopa det sparpaket som lett till protesterna och diskutera hur man bäst går vidare för att stabilisera landets ekonomi. Regeringen och urfolken kommer nu arbeta tillsammans för att ta fram en ny plan och CONAIE har avslutat protesterna.
Protesterna har varit extremt våldsamma och resulterat i minst 937 skadade personer, 6 dödsfall, 1 121 frihetsberövanden och 127 attacker mot journalister. Det är nu av största vikt att alla fall av övervåld från polis och militär utreds grundligt. Amazon Watch var på plats och redogör här för bakgrunden till protesten, vittnar om statens övervåld och den nya möjligheten för ett rättvist Ecuador.
Foto: Amazon Watch
En massiv karavan av urfolk från Amazonas kom fram till Quito i helgen och sammansvärjde med tiotusentals som redan inlett en nationell strejk som pågått i nio dagar. De riksomfattande protesterna av landets urfolksrörelse hade blockerat flera motorvägar och stängt ner oljeproduktion. Regeringen har svarat med att utlysa ett nationellt undantagstillstånd och införa utegångsförbud. Amazon Watch var på plats och bevittnade händelserna i Quito och arbetar tillsammans med våra allierade för att insamla och distribuera humanitärt stöd. Vi stödjer våra partners i urfolksrörelsen i deras kamp och denna kris.
Från Anderna till Amazonas har urfolken protesterat mot de åtstramningar och ekonomiska åtgärder som nyligen accepterats och implementerats av president Lenin Moreno. Urfolken uppmanar bland annat till ett stopp för ny oljeutvinning och gruvbrytning på deras mark. De har blivit bemötta med tårgas, batonger och brutalt förtryck som orsakat flera dödsfall.
Amnesty International, Inter-Amerikanska Kommissionen för Mänskliga Rättigheter, FN:s Special Rapporteur för Urfolksrättigheter samt andra rättighetsorganisationer har fördömt det överdrivna våld som polis och militär brukat mot demonstranter. Moreno och hans regering var tvungna att evakuera sin personal och toppolitiker till kuststaden Guayaquil, väl medvetna om att liknande protester har lyckats avsätta flera presidenter förr.
Urfolksrörelsen vill att president Moreno ska upphäva Dekret 883 som innebär drakoniska åtstramningsåtgärder för landet som villkor för ett 4.2 miljarder dollar stort lån från International Monetary Fund (IMF). Åtgärderna upphäver bland annat de subventioner som finns på bränsle, vilket kommer resultera i omedelbara och massiva prisökningar på basvaror och tjänster som kommer drabba fattiga och utsatta samhällen värst.
Kraftåtgärderna mot urfolken har varit chockerande. Trots att det varit tal om att öppna en dialog mellan regeringen och urfolken för att uppnå fred har polis och militär skoningslöst attackerat urfolk på gatorna och vräkt tusentals demonstranter från deras viloplats på Salesiana universitet och Casa de Cultura, där tårgas sköts in i byggnaden där män, kvinnor, barn och äldre låg och sov.
I ett uttalande tidigare i veckan försökte president Moreno att diskreditera protesterna genom att påpeka ironin av att motsätta sig avskaffandet av bränslesubventioner och samtidigt vilja stoppa utvinning av olja. Detta förenklade och missvisande narrativ ignorerar Ecuadors utdragna och plågade relation till oljeutvinning.
Sedan den första tunnan av råolja visades upp på gatorna i Quito på 60-talet har detta ”svarta guld” från oljefälten under Amazonas urskog och urfolkens mark misslyckats med att vara det utlovade ekonomiska underverket för Ecuador. Istället har den oljeberoende ekonomin fångat landet i en nedåtgående spiral av stora skulder och lämnat ett förgiftat arv till urfolkens territorier i ecuadorianska Amazonas. Faktum är att Ecuadors växande skulder är ett direkt resultat av oljebaserade lån och strukturella justeringspolicys som motiverade eller krävde ökad oljeutvinning. Konsumentsubventioner på bensin och diesel är nödvändiga för de mest utsatta i samhället för exempelvis transport, och ska inte likställas med behovet av att ta bort subventionerna på fossilbränsleindustrin, som i nuläget utgör en livlina för en annars finansiellt fallerande industri.
Morenos tillkännagivande av att subventionerna skulle slopas sammanföll med hans meddelande att Ecuador skulle träda ur OPEC (Organization of the Petroleum Exporting Countries) under 2020, vilket skulle fria upp landet från produktionsrestriktioner av olja och tillåta nya oljeprospekt. Ny oljeproduktion i Ecuador kommer komma från orörd och intakt regnskog som är hem till dussintals urfolkssamhällen, inklusive de som lever i frivillig isolering från omvärlden, som orubbligt och konsekvent motsätter sig oljeutvinning. Det skulle hota en av världens största platser för biologisk mångfald, och det skulle vara en dålig framtidsinvestering. Nya oljeprospekt kommer antagligen bli strandsatta tillgångar eftersom urfolken kommer motsätta sig sådana projekt med all sin kraft, samt att den globala ekonomin nu rör sig bort från fossilbränsle.
Medan Ecuador ber sina medborgare att bära bördan av ett halvt århundrade av oljedrivna skulder genom att avskaffa bränslesubventioner, gör regeringen inga försök att bekämpa den oljerelaterade korruptionen, något som kostar landet betydligt mer än subventionerna. En FN-studie från 2018 om energiproduktion i Ecuador kunde visa att cirka 2.5 miljarder dollar förlorades i korruption. I genomsnitt försvinner cirka 10 miljoner dollar varje dag till korruption i Ecuador.
I Quito har doften av tårgas och brinnande däck osat i över en vecka och urfolken är trötta på brutna löften. De två senaste åren har Morenos administration gjort dussintals överenskommelser och gett löften till urfolksrörelsen, inklusive åtaganden om att stoppa all ny oljeutvinning och gruvbrytning, utreda rättighetskränkningar som kan associeras till utvinningsindustrin samt att städa upp förorenad mark. Alla löften har hittills brutits. Urfolksrörelsen har försökt föra dialog med regeringen i över ett år utan resultat. Denna strejk borde därför inte vara en överraskning för Morenoadministrationen. Med få medel kvar till sitt förfogande nyttjar urfolken nu sin konstitutionella rätt att göra motstånd, för att försvara sina rättigheter, kulturer, skogar och territorier.
Efter nästan två veckors protester kunde äntligen en överenskommelse nås. Urfolksrepresentanter och president Moreno talade inför hela nationen i ett live-sänt möte, något som urfolken varit tydliga med var ett krav då de vill ha full transparens och inga överenskommelser bakom stängda dörrar. Moreno meddelade upphävandet av Dekret 883 och en FN-ledd kommission bestående av regering och urfolksrepresentanter kommer arbeta med en ny plan för Ecuadors ekonomi.
Upphävandet av Dekret 883 ska ses som en enorm triumf för urfolken som med stora uppoffringar och motståndskraft stått upp för sina rättigheter trots det värsta utövandet av statligt våld på flera decennier.
Den pågående dialogen mellan regeringen och urfolksrörelsen är historisk och en grogrund för långvarig fred. Vägen mot rättvisa och respekt för urfolkens rättigheter och territorier kommer vara lång, men det är en början. De långvariga effekterna av denna dialog kommer visas i detaljerna av vilka nya avtal som kommer upprättas istället för Dekret 883. Det kommer också bero på regeringens engagemang att lyssna på urfolkens bredare agenda och huruvida de kommer ta ansvar för det brutala våld och rättighetskränkningar som skett under protesterna.
Det måste finnas rättvisa för att fred ska uppnås. Ecuador har nu en ny möjlighet att på riktigt bli en multinationell stat som garanterar de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna för urfolk, så som står i konstitutionen, och implementerar internationella mänskliga rättighetstraktat som de är anslutna till som fullständigt ignorerades under strejken.
Urfolkens uppror mot besparingsåtgärder och ny oljeutvinning är en uppmaning till en ny modell av tillväxt som sätter urfolkens rättigheter, livsplaner och lösningar i fronten tillsammans med de visionära koncept som garanteras i konstitutionen. Alla dessa komponenter lägger grunden för en rättvis övergång till en post-oljeekonomi och en bättre framtid för alla ecuadorianska medborgare.
Tack till alla som reagerade och svarade på denna kris genom att agera, sprida händelsen eller donera. Vårt arbete kommer fortsätta i svallvågorna av dessa händelser och urfolkens motstånd mot utvinningen kommer fortsätta runt om i ecuadorianska Amazonas. Tillsammans är vi starka!