Nyligen skrevs en opinionsartikel i The Hill om fördelarna med ett frihandelsavtal mellan USA och Brasilien. Artikeln glömde dock att nämna de betydande risker ett sådant avtal skulle innebära för miljö, klimat och mänskliga rättigheter. Nu svarar Amazon Watchs advocacy-direktör på artikeln i samma publikation.

Sedan mötet med Trump i mars har Brasiliens högerextreme president Jair Bolsonaro gjort sin intention att söka utökad USA-investering i Brasilien glasklar. Bolsonaro hoppas att amerikanska investerare ska delta i hans apokalyptiska vision att ”utveckla” Amazonas, vilken innebär gränslös skogsskövling, industriell gruvaktivitet och lantbruksnäring i hela skogen, inklusive på skyddade urfolksterritorier.

Detta hot mot Amazonas har uppmärksammats av flera hög-profilerade tidningar. Washington Post publicerade en ledare med titeln ”Utan Amazonas är planeten dödsdömd” och The Economist omslagsartikel ”Dödsvaka för Amazonas” varnar för att Bolsonaros policys pressar Amazonas mot en brytningspunkt som gör att hela skogen bokstavligen skulle kunna gå upp i lågor. Eftersom Amazonas fungerar som en enorm kolsänka skulle konsekvenserna för det globala klimatet bli förödande i detta scenario.

Amazon Watch har dokumenterat att många USA-baserade företag och investerare tjänar pengar på och är medskyldiga till förstörelsen av Amazonas genom att främja expansion av produktionsbranscher så som soja och nötkött. Dessa investeringar skulle sannolikt öka om ett fritt handelsavtal ingås, då miljöskydd och sociala skyddsnät ofta försvagas när barriärer för handel undanröjs.

Förutom miljö- och klimathoten som stundar om Amazonas får förstöras finns det även risker för mänskliga rättigheter. Urfolksterritorier, som är det bästa försvaret mot skogsskövling, får utstå landinvasioner och mord på sina ledare när de visar motstånd. Brasilien är ett av världens farligaste länder för miljö- och klimatbeskyddare och Global Witness har dokumenterat 333 mord mellan 2010 och 2018. Nyligen mördades urfolksledaren Emyra Wajãpi enligt rapporteringar av beväpnade gruvarbetare när de invaderade Wajãpi-territorium. Händelsen är ett symptom av Bolsonaros policys och det förväntas bara bli värre ju länge han får härja fritt i politiken.

Bolsonaro lever upp till sitt smeknamn ”Tropikernas Trump” och förnekar verkligheten i termer om ”fake news”. Han är en inbiten klimatförnekare och attackerar vetenskapliga institutioner som inte delar hans världsbild, exempelvis Brasiliens Nationella Institut för Rymdforskning (INPE) som dokumenterade explosionsartad skogsskövling i juni och juli 2019, en logisk konsekvens av Bolsonaros policys som försvagar skyddade områden, sänker böterna för miljöbrott och inspirerar illegala timmer- och gruvarbetare. Bolsonaro hävdar att INPE:s skogsskövlingsdata är lögn och avskedade förra veckan institutets direktör och ersatte hen med en pensionerad flygvapens officer.

Tidigare handelsavtal med tropiska länder har försökt att hantera skogsskövlingskrisen. Perus frihandelsavtal, som trädde i kraft 2009, inkluderade ett annex gällande skogssektorn som enligt USA:s handelsrepresentant ”adresserar de miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna av handel som associeras med illegal timmerverksamhet och illegal handel i naturliv.” Trots detta har alla försök att upprätthålla annexet krävt enormt påverkansarbete från miljö- och rättighetsorganisationer och även då har endast minimala ansträngningar gjorts från USA och bara i de mest förfärliga fallen. Ett decennium efter att avtalet satts i bruk pågår hejdlös illegal skogsskövling i Peruanska Amazonas och korruption är utbrett i sektorn.

Givet Bolsonaros politiska vilja att expandera industriell aktivitet i Amazonas till varje pris är det svårt att tro att miljömässiga skyddsgarantier inkluderade i handelsavtalet ska ha någon effekt. Ett frihandelsavtal skulle innebära ett ekonomiskt och politiskt uppsving för Bolsonaros destruktiva policys utan att inrätta några meningsfulla kontrollmekanismer.

Förespråkare av frihandelsavtalet mellan USA och Brasilien verkar befinna sig i ett alternativt universum och är omedvetna eller ignoranta om de miljömässiga och sociala realiteter som utspelar sig i Brasilien. De stimulerar investering och talar ekonomisk tillväxt och företagens vinst som det av högsta prioritet, alla andra faktorer ignoreras. Det är ofattbart hur pressandet av Amazonas ekosystem till dess brytpunkt och accelerationen av det globala klimatkaoset inte räcker för att ogiltigförklara alla andra argument.

Andrew E. Miller – Advocacy Director för Amazon Watch

Översättning: Karin Ståhl