Urfolkens markrättigheter hotas: Brasiliens nya kamp för Amazonas och kulturell överlevnad

Kampen för urfolkens rättigheter i Brasilien har nått nya höjder när angreppen på deras marker eskalerar. I slutet av 2023 fattade Brasiliens Högsta domstol beslutet att den juridiska avhandlingen Marco Temporal stred mot landets grundlag. Denna kontroversiella tes hävdar att urfolk som inte befann sig på sina marker den 5 oktober 1988 då lagen utfärdades inte har rätt till sina landområden.

Trots Högsta domstolens beslut arbetar fortfarande olika grupper för att avhandlingen ska drivas igenom. Med stöd av jordbruks- och gruvindustrin har dessa grupper bland annat lagt fram ett förslag att ändra grundlagen för att gynna deras intressen. Detta är en attack som äventyrar urfolkens överlevnad, både kulturellt och fysiskt. Samtidigt påverkas regnskogen Amazonas negativt –tillsammans med resten av jordklotet eftersom skogen är väsentlig för det globala klimatet.

Högsta domstolens beslut angående Marco Temporal var en viktig seger för urfolkens rörelse som kämpat för det i över ett decennium. De senaste månaderna har dock nya offensiver mot deras markrättigheter inletts: en från senaten och en annan från Högsta domstolen – fastän den tidigare var till stort stöd när det gällde att försvara demokratin och urfolkens rättigheter under Bolsonaro-tiden.

Ett angrepp från den brasilianska lagstiftningen: en ändring i grundlagen?

I juli 2024 sammanträdde ett utskott från den brasilianska senaten för att rösta om ett förslag att ändra på grundlagen. Syftet var att skriva om artikel 231 för att lägga till Marco Temporal-tesen och därmed ifrågasätta alla befintliga markavgränsningar och deras rättsliga status.

Tack vare en intensiv mobilisering av APIB (Association of Brazil's Indigenous Peoples) i Brasilien och på sociala medier tvingades Lula-administrationen garantera en avgränsning av urfolkens landområden. Till följd av detta har omröstningen skjutits fram till den 30 oktober.

Juridiska attacker: Högsta domstolens roll i krisen

Att omröstningen dröjer är delvist en seger för urfolksrörelsen som får mer tid på sig att organisera sitt motstånd. Det räcker dock inte för att lösa det stora problemet kring markrättigheterna.

Senaten inväntar nu resultatet av en så kallad försoningsprocess som inrättades av Högsta domstolens justitieråd Gilmar Mendes. Urfolksrörelsen har kallat till en nationell mobiliseringsdag i huvudstaden Brasília den 5 augusti då det första mötet ska äga rum.

"Det går inte att förhandla om våra rättigheter!"

Gilmar Mendes är känd för sitt förakt för urfolken. Hans beslut tyder på att Brasiliens Högsta domstol söker en kompromiss mellan jordbruksindustrin och urfolken för att "dämpa" kraven på markavgränsningar. För att uppnå detta har Mendes skapat en "särskild kommission" som består av representanter från jordbruksindustrin, den brasilianska regeringen, delstaterna, kommunerna och urfolken. Målet är att tillsammans utforma urfolkens rättigheter på det sättet som tillfredsställer de flesta. Samtidigt har Mendes avbrutit behandlingen av de fem rättsliga åtgärder som utmanar Marco Temporal-tesens grundlagsenlighet.

Mendes beslut är på många sätt kontroversiellt. Den särskilda kommissionen samlar grupper med starkt motsatta intressen, inklusive jordbruksindustrin som är en av de mest inflytelserika sektorerna i Brasilien. Att förvänta sig att kommissionen ska kunna komma överens är att bortse från de historiskt våldsamma attackerna jordbruksindustrins har lett mot urfolken. I samma veva negligeras den stora maktasymmetrin mellan en ekonomiskt stark industri och en gräsrotsrörelse som kämpar för sina grundläggande rättigheter. Med tanke på dessa enorma skillnader verkar en försoning mellan parterna osannolik.

Ur ett juridiskt perspektiv är urfolkens markrättigheter dessutom grundläggande och icke förhandlingsbara. APIB:s juridiska team understryker också att Mendes har förbisett flera av de kritiska frågorna som urfolksrörelsen har tagit upp och att dessa punkter bör behandlas innan ett beslut fattas. Slutligen tillfrågades urfolksrörelsen inte när det gällde att utveckla kommissionens arbetsmetod.

Ett akut hot mot regnskogen Amazonas

Justitierådet Gilmar Mendes beslut har även ett annat mål: att gynna ekonomiska sektorer som ofta orsakat konflikter på urfolkens marker, såsom gruvindustrin som under många år pressat Högsta domstolen att öppna markerna för mineralutvinning. I samband med att Marco Temporal diskuterades i december 2023 tog justicierådet Dias Toffoli oväntat upp ämnet. Mendes upprepade detta i sitt senaste beslut då han betonade vikten av att reglera prospekteringen av mineraler på urfolkens marker.

APIB:s juridiska avdelning svarade med detta uttalande:

"I denna förhandling är det inte bara Marco Temporal-tesen, som redan har förklarats strida mot grundlagen enligt Högsta domstolen, som står på spel. Den centrala frågan i diskussionsprocessen, som inleddes mot urfolkens vilja, är godkännandet av en ekonomisk exploatering av deras mark av gruvbrytning eller jordbruksföretag. APIB ser med stor oro på denna process och anser att Mendes föreslagna förhandling – om den genomförs – kommer att utgöra en av de mest betydande kränkningarna av urfolkens rättigheter i modern tid."

FN:s särskilda rapportör för urfolkens rättigheter José Francisco Calí Tzay markerade att Brasilien måste skydda urfolkens marker och resurser med följande kommentar:

"Jag påminner den brasilianska regeringen om att de landområden och territorier som traditionellt ägs eller ockuperas av urfolken är avgörande delar av deras identitet, kultur och relation till förgångna och framtida generationer. Att öppna vägen för utvinning enbart för affärsintressen legitimerar våld mot urfolken och kränker deras rättigheter till traditionella landområden, territorier och naturresurser."

Urfolkens mobilisering: motstånd och påverkansarbete

APIB:s samordnare överväger för närvarande om de ska delta i den särskilda kommissionen som eventuellt kommer att förhandla om, eller till och med försvaga, urfolkens grundläggande rättigheter. Om APIB bestämmer sig för att delta har Mendes fastställt att en av de sju urfolksrepresentanterna ska tala inför den nationella organisationen. De övriga sex representanterna ska företräda de olika institutionerna inom APIB.

Som svar på denna nya attack har urfolksrörelsen inlett protester som pågår fram till den 5 augusti. Gräsrotsorganisationer, ledare, ungdomar från urfolken och allierade har också kallats till Brasília i början av augusti för att protestera mot Mendes föreslag.

Marco Temporal-hotet

Rent konkret innebär Marco Temporal-tesen att markrättigheterna blir beroende av att urfolken ockuperar de områden som de gjorde anspråk på när Brasiliens grundlag antogs 1988. Detta bortser från det allvarliga våldet som urfolk historiskt utsatts för innan det datumet. Om tesen godkänns legaliseras alltså de facto århundraden av etno- och folkmord mot brasilianskt urfolk vars fysiska och kulturella existens härstammar från traditionellt ägda landområden.

Dessutom skulle Marco Temporal öppna för ekonomisk verksamhet såsom militärbaser, vägar och energiprojekt på urfolkens mark – ofta utan deras samtycke eller till och med emot deras vilja. Eftersom urfolkens marker till stor del är skyddade är detta även ett allvarligt hot mot miljön. Att markerna preserveras är extremt viktigt för att bevara regnskogens ekosystem, resurser och biologisk mångfald.

Internationell solidaritet krävs!

Attackerna från Brasiliens olika rättsväsen är tydliga tecken på att både urfolkens rättigheter och miljöskyddet i landet är i fara. Om Marco Temporal – eller andra lagar som underlättar utvinningen i regnskogen – drivs igenom försvinner årtionden av framsteg. Urfolken, deras allierade samt ideella organisationer som Amazon Watch kämpar för att motarbeta dessa hot och strävar efter ett starkare skydd för och ett erkännande av urfolkens marker.

När Brasilien nu står inför ett avgörande val är det särskilt viktigt att internationella organisationer stödjer urfolken, vakar över att deras rättigheter upprätthålls och ser till att Amazonas bevaras för kommande generationer. 

2023 publicerade Amazon Watch en tvärvetenskaplig rapport om de risker som förknippas med Marco Temporal-tesen.

Ökat motstånd mot Ferrogrão-järnvägen i Brasiliens Amazonas

När världen riktar blickarna mot Brasilien inför nästa års avgörande COP30-klimatmöte, står Amazonas och dess urfolk vid en farlig vägkorsning. Den växande kraften hos Brasiliens agribusiness och kraven från globala handelsföretag som Cargill lägger press på Lula-administrationen att driva igenom en mega-järnväg genom Pará, staten som är värd för COP30.

Denna 933 km långa järnväg, känd som Ferrogrão, kommer skära genom Amazonas och grovt kränka rättigheterna för lokala urfolkssamhällen och vara förödande för regnskogen. Utformad för att tjäna exporten av soja- och majsproduktion som till stor del sker på bekostnad av Amazonas och Cerrado, skulle projektet låsa in en ständigt växande expansion av monokulturer och hugga ett nytt spår av förstörelse över den redan djupt påverkade och sårbara flodbäcken i Tapajós och Xingu.

Foto: Priscila Tapajowara / Amazon Watch

Även om kraftfulla förespråkare aktivt arbetar för att främja projektet, väcker det en växande våg av folkligt motstånd. En oöverträffad enighet har bildats för att stå upp mot projektet, och dess anseende blir alltmer ifrågasatt. Nästa veckas stora manifestation av urfolk, "Free Land Camp" i Brasília, kommer att sätta striden mot Ferrogrão i rampljuset som en betydande symbol för Brasiliens växande strävan efter social och miljömässig rättvisa.

Förra månaden förenades Amazon Watch med över 200 urfolksrepresentanter, samhällsmedlemmar och organisationer vid Tapajós-floden i Santarém för att tillsammans bilda en stark koalition mot mega-järnvägsprojektet Ferrogrão. Detta projekt, som fortfarande är i planeringsstadiet och tillfälligt stoppats genom ett preliminärt beslut från Högsta domstolen, ignorerar urfolks och lokala samhällens rättigheter till samråd. Vid ett strategiskt möte i Santarém fokuserade vi på att påverka allmänhetens syn på Ferrogrão och utöva tryck på viktiga beslutsfattare. Genom att organisera en Folk Tribunal dömde vi symboliskt projektet för dess miljöbrott och människorättskränkningar, samt kritiserade de aktörer som står bakom projektet.

Cargill pekades ut för sitt bidrag till projektet och anklagades för att förvärra markkonflikter och miljöförstöring. Med alliansen mot Ferrogrão starkare än någonsin, arbetar organisationer som Amazon Watch med att fortsätta kampen för att skydda Amazonas, stödja dess samhällen och försvara vår planet mot destruktiva industrier och deras politiska allierade. Vår kamp mot Ferrogrão är avgörande för att bevara Amazonas, och vi är beslutsamma att stoppa projektet och hålla investerarna ansvariga.

Aktivister kraschar kanadensisk gruvkonferens för att fördöma Amazonas förstörelse

Årets konferens för Prospectors and Developers Association of Canada (PDAC) avslutades den 6:e mars och markerade slutet på världens största sammankomst för gruvbolag, investerare och statliga myndigheter. Konferensen avslutades kraftfullt när brasilianska, ecuadorianska, kanadensiska och amerikanska organisationer och samhällen bröt företagsdekoren och tog en djärv ståndpunkt och fördömde hoten och förödelsen som orsakats av gruvbrytning i Amazonas.

Med en enad röst riktade Amazonas urfolksledare och deras allierade strålkastarljuset på Belo Suns guldgruva Volta Grande i Brasilien och Solaris Resources koppargruva Warintza i Ecuador. Dessa fall belyser Kanadas roll när det gäller att möjliggöra de skadliga metoderna för landets inflytelserika gruvsektor.

Amazon Watch fick möjligheten att resa till Toronto för att bevittna spektaklet av PDAC i första hand, där industristödjare presenterade fördelarna med gruvdrift utan att överväga dess inneboende risker. Industristödjare menar att de vill gräva allt djupare för att möta den ökande globala efterfrågan på mineraler, särskilt mineraler som vi får höra är avgörande för omställningen av ren energi. Tillsammans med allierade på gräsrotsnivå och meddelanden från våra partners i Amazonas var Amazon Watch där för att låta dem veta att världen inte kan ta sig ur klimatkatastrofen. Amazonas och dess skogssamhällen får inte bli ännu en offerzon för det rovgiriga beteendet hos gruvsektorn.

Ecuadors president Noboas sista minuten-beslut att resa till Kanada var helt klart ett försök att främja en ny era av gruvdrift för landet. Det var första gången han deltog, och hans närvaro och budskap under "Ecuador-dagen" var avsedd att lugna investerarnas oro över landets nuvarande säkerhetskris och de senaste motgångarna som gruvsektorn ställs inför. Troligen i hopp om att positionera landet som en viktig gruvdestination. Regeringstjänstemän undvek däremot att nämna faktumet att 12 av landets viktigaste gruvprojekt möter juridiska utmaningar, oppositioner eller är förlamade – mycket på grund av bristen på gratis, tidigare och informerad konsultation och samtycke från urfolk som påverkas av projekten.

Några dagar innan Noboas presentation, med stöd från Amazon Watch, lämnade Shuar Arutum People (PSHA) in ett klagomål till British Columbia Securities Council över Solaris Resources underlåtenhet att kontinuerligt avslöja viktig information till aktieägare. Orsaken ligger i PSHA:s kontinuerliga avslag på deras Warintza-koppar gruvprojekt.

"Vi vet att regeringen är i Kanada och försöker teckna avtal med gruvbolag, men det har inte varit något samråd för Warintza-projektet. Projektet bryter mot den ecuadorianska konstitutionen och våra rättigheter. Låt det vara känt att vi inte har gett vårt samtycke,” säger Jaime Palomino, PSHA-president.

För att motverka PSHA hade Solaris kämpat för att få inhemska ledare att vara gynnsamma för deras verksamhet, i ett försök att presentera en fasad av social licens att verka i. Den här tveksamma ansträngningen omfattades av PDAC, där deltagarna ofta förbiser branschens verkliga effekter. PSHA förblev dock beslutsamma mot president Noboas optimistiska skildring och Solaris försök att presentera en fasad av miljöansvar, vilket fick president Palomino att motbevisa de.

Under PDAC:s "Brazil Mining Day" såg vi den brasilianska gruvmyndighetens försök att positionera Brasilien som nästa “guldgruva” inom kritiska mineraler. De hävdade att "gruvdrift kan bli lika stor i Brasilien som jordbruksnäringen”. En sådan jämförelse med Brasiliens destruktiva jordbrukssektor avslöjar Brasiliens växande gruvsektor som öppet eftertraktar rikedomarna i Amazonas urfolksområden och andra skyddade områden, med fruktansvärda mänskliga rättigheter och klimatkonsekvenser.

Amazon Watchs arbete inom och utanför konferensen var att rikta strålkastarljuset på katastrofen som föreslagits av Belo Suns föreslagna Volta Grande-megagruva. Både i PDAC, där Amazon Watch distribuerade organisationens faktablad "10 skäl att inte stödja gruvprojektet Belo Sun" och i en protest med allierade från Kanadas Mining Injustice Solidarity Network, kom Amazon Watch med budskapet : Belo Sun måste stoppas för flodens och dess folks framtid.

När Amazon Watch fördömde Kanadas gruvsektor med en högtalare och färgglada skyltar, konfronterades vi av deltagare på PDAC-galan som identifierade sig som gruvinvesterare och hävdade att vi var hycklare som egentligen litade på gruvdrift som alla andra. Amazon Watch stod emot deras falska påståenden och uppmärksammade gruvbolagens övergrepp på platser som Amazonas. Medan de förnekade att sådana övergrepp fanns, tystades de när Belo Sun kom upp på tal, något som de motvilligt medgav att vi hade en poäng med.

I slutändan var det därför Amazon Watch behövde dyka upp på PDAC, där våra motståndare visade upp sin rovindustri och arbetade för att öka sin makt och inflytande. Ett annat narrativ behövs – en som inte accepterar förstörelsen av världens största skog som en nödvändig biprodukt av att utveckla det moderna samhället och att bekämpa klimatförändringarna. När gruvindustrin och dess regeringsstödjare ger sig på att skörda enorma vinster i Amazonas och på urfolkens land, måste vi stå vid sidan av våra partners och hjälpa till att förstärka deras ansträngningar att trycka tillbaka.

Amazonas försvarare skyddar Xingu-floden mot Belo Suns hot

Förra månaden återvände Amazon Watch från hjärtat av Amazonas brasilianska regnskog, där det har blivit mer uppenbart än någonsin att skydda Volta Grande do Xingu-regionen. Amazon Watch ägnade tre kritiska dagar på “Gathering of the Guardians of the Xingu River on Canari Island “, och utforskade de allvarliga utmaningar som lokalbefolkningen står inför i ljuset av Belo Suns gruvprojekt.

Med över 200 deltagare, inklusive flodsamhällen, fiskare, småskaliga bönder, urfolk och socio-miljöaktivister, betonade Guardians of the Xingu Gathering, vikten av att utbyta erfarenheter och motståndstaktiker. De framhöll också behovet av att diskutera förvaltningen av Xingu-floden, en viktig livlina för många samhällen.

Denna form av organisering på marken är precis vad Kanadas Belo Sun fruktar mest, eftersom det hotar företagets hänsynslösa planer på att bryta Brasiliens största dagbrottsgruva i Xinguflodens strand. På grund av detta, har företaget valt att utföra juridiska hot mot sina motståndare genom de senaste försöken att kriminalisera Amazonas försvarare. “The Gathering” var ett nyckelögonblick för att bekräfta Amazon Watchs kollektiva motstånd och förstå verkligheten i lokala samhällen som inte bara brottas med de omedelbara konsekvenserna av den katastrofala Belo Monte vattenkraftsdammen, utan också med hotet från Belo Suns föreslagna gruva.

De rungande ropen på hjälp ekar genom Amazonas och avslöjar vattenbrist, allvarlig livsmedelsosäkerhet och de ekonomiska och hälsomässiga effekterna av miljökränkningar som målar upp en dyster bild. Amazon Watchs uppdrag var att lyssna, förstå och förespråka dem i frontlinjen.

Amazon Watch upptäckte att företag såsom Norte Energia, ansvarig för Belo Monte-dammen, ger löften som de inte håller. På grund av detta gick vi ut med en skarp varning angående Belo Sun: historien upprepar sig och samma mönster av ouppfyllda löften dyker upp, vilket indikerar på en stor sannolikhet att Belo Sun som är underfinansierade, kommer att kämpa för att upprätthålla de åtaganden som de gör.

Amazon Watchs närvaro ökar, vilket lyfter den kritiska diskussionen om hotet från gruvdrift i Amazonas. Detta hot sträcker sig bortom lokala rättigheter till den globala klimatbalansen, eftersom regnskogen spelar en avgörande roll för att reglera temperaturer och upprätthålla vattnets kretslopp.

Den federala regeringens representation var särskilt frånvarande i dialogen. Endast en tjänsteman från ministeriet för jordbruksutveckling, som hyser jordreformbyrån INCRA som olagligt hade ingått i ett avtal med Belo Sun, dök upp. Detta understryker bristen på ansvarsskyldighet och ansvarstagande från statliga organ gentemot de drabbade samhällena.

Vårt omedelbara mål är att ifrågasätta lagligheten av INCRAs avtal med Belo Sun, vars gruvverksamhet är verksamma i territorier som är avsedda för livsmedelsproduktion. I en nation som brottas med hunger, bör marktillgångar för lokal autonomi och livsmedelssuveränitet prioriteras framför ekonomiska intressen som driver Amazonas förstörelse.

Vi kommer att fortsätta hålla dessa aktörer ansvariga och betona vikten av det akuta behovet att hålla territorier fria från gruvdrift. I en kollektiv uppmaning till handling upprepar vi känslorna från frontlinjerna: Amazonas verkliga rikedom ligger inte i guld utan i att bevara den känsliga balansen som upprätthåller livet längs Volta Grande do Xingu.

2024 kan bli slutet för urfolkens markrättigheter i Brasilien

2024 förväntas vara ett år av ökad mobilisering och motstånd för Brasiliens urfolk, som fortsätter sin kamp med att konfrontera den kontroversiella juridiska avhandlingen “Marco Temporal”.

Detta upprörande förslag, hävdar att urfolk som inte var närvarande på sina marker vid tidpunkten för utfärdandet av lagen om den federala konstitutionen den 5 oktober 1988, inte har rätt till erkännande av sina traditionellt ockuperande landområden. 

Kampen mot denna juridiska tolkning, som utgör ett akut hot mot urfolkens rättigheter, har lyfts fram i både Brasiliens högsta domstol och nationalkongress. För att bemöta denna utmaning har olika berörda parter involverat sig i denna kamp. Inom den verkställande makten, har särskilt ministeriet för urfolk och National Foundation for Indigenous People (FUNAI), tagit ställning. Dessutom har urfolksrörelsen, med aktivt deltagande av Association of Indigenous Peoples of Brazil (APIB), spelat en avgörande roll.

Under året genomförde urfolksrörelsen kraftfulla opinionsbildningsåtgärder, producerade tekniska dokument och organiserade akademiska evenemang med fokus på ämnet. Det var särskilt en rad debatter som nådde sin höjdpunkt i produktionen av rapporten “Marco Temporal - Risks and Violations of Rights Associated with the Temporal Framework Thesis". Denna tvärvetenskapliga analys, som omfattar juridik, ekonomi, antropologi och klimatvetenskap, genomfördes av APIB och partnerorganisationer, med stöd av Amazon Watch. 

Det är nödvändigt att betona vikten av motstånd och mobilisering på gatorna. Förutom Free Land Camp i april, fick omröstningen om Marco Temporal-avhandlingen APIB att uppmana till två stora mobiliseringar i Brasilien, tillsammans med aktioner över hela landet, som sträcker sig över städer och inhemska territorier. 

I september, efter år av förväntan, förklarade högsta domstolen att Marco Temporal-avhandlingen var grundlagsstridig. Men bara några dagar senare antog nationalkongressen lagförslaget 2903, som inte bara återupprättade avhandlingen, utan också innehöll flera andra förslag som uppenbart skadade urfolkens rättigheter. Lagförslaget skickades för granskning av presidenten, påskyndat av den inflytelserika lantbruksnäringskommittén.

President Lula lade in sitt veto mot 47 bestämmelser, men den 14 december röstade senatorer och andra politiska representanter för att häva 41 av dessa veton, inklusive Marco Temporal-bestämmelsen. Bland de veton som upprätthölls sticker följande ut: 

• Överallt där staten påstås visa att urfolken inte längre uppfyller sina seder, kan deras land tillägnas av regeringen. 

• En mindre strikt policy gällande icke-kontakt med urfolk i frivillig isolering.

• Godkännande av plantering av genmodifierade grödor i inhemska territorier. 

Under sitt tal i kongressen betonade kongressledamoten Célia Xakriabá: “Att häva dessa veton, som är så avgörande, är inte bara ett nederlag för Brasilien utan för hela mänskligheten”. Hon betonade att utan avgränsningen av urfolksmarker finns det ingen lösning på klimatkrisen. Slutligen avslutade hon sitt kraftfulla tal med att säga: 

“Jag kommer inte att känna mig besegrad. Besegrade är de som sitter på sina händer. Vi kommer att fortsätta kämpa för avgränsningen av urfolksland. För de som har territorium har ett ställe att gå tillbaka till, och de som har ett ställe att gå tillbaka till har en mamma, en famn och en räddning.”

Urfolken anser att effekterna av lagförslag 2903, nu lag 14.701/2023, är en form av folkmord i lagstiftningsform. Som en symbolisk handling och en fortsättning på det pågående motståndet mot införandet av Marco-Temporal avhandlingen kommer ABIP att lämna in en direkt åtgärd om grundlagsstridighet till Brasiliens högsta domstol. 

Tyvärr kommer år 2023 att avslutas utan garanti för de grundläggande territoriella rättigheterna för Brasiliens urfolk, som för tillfället måste kämpa med Marco Temporals verklighet. Trots detta utmanande scenario, har vi förtroende för motståndet och motståndskraften hos Brasiliens urfolk och deras rörelse, som kommer att fortsätta sin kamp mot Marco Temporal och dess kongressförespråkare genom att söka prövning i högsta domstolen. 

Som ABIP betonar; “Besegrade är de som inte kämpar!”

Amazon Watch Sverige kommer att fortsätta stödja denna kamp tillsammans med våra partners.