Amazonasområdet är rikt på naturtillgångar som till exempel guld, järn, malm, koppar, diamanter och flera andra mineraler. Det finns flera legala gruvor som exempelvis brasilianska regeringen har godkänt kan påbörja sitt arbete i ett område. Det existerar även flera illegala gruvor, som ökar och söker sig längre och längre in i regnskogen. Detta påverkar både natur och folk som bor i närheten av gruvbrytningen tar plats.

Detta är en del av vår fördjupande artikelserie om hoten mot Amazonas regnskog och urfolken som lever där.

Bakgrund

Världen över anses det att guld, koppar och andra mineraler är viktiga tillgångar för samhället, som resulterar att det blir en internationell efterfråga för dessa varor. Främst är det regnskogarna världen över som har en rik mängd av dessa mineraler, varför gruvutbrytningar sker främst i dessa områden. Gruvdriften har en förbindelse med vattenkraft, då oftast i gruvbrytningen och i bearbetningen av metaller, behövs det väldigt mycket el. I och med att Amazonas är mineral- och metallrikt, men även har massa floder, så blir det ett extra attraktivt ställe för de som planerar gruvdrift. Då planeras det strategiskt att få elen för att kunna processa metaller med vattenkraft från floderna. Detta sätt innebär konsekvenser för både miljö och det sociala runtom. Det påpekas även att samverkan mellan gruvdrift och vattenkraft inte är särskilt effektivt eller en bra metod för att få fram metallerna. En av de metallerna som har fått speciellt mycket fokus är guld. Då handelskriget mellan USA och Kina har eskalerat under senare år, har priset på guld gått upp med flera procent och toppar nu det högsta värdet sedan april år 2013. Efterfrågan orsakar att det skapas en stor våg av illegala mineraler som går mer och mer in i ömtåliga områden såsom Amazonas.

Det har uppkommit två ord som förekommer ofta när det pratas om gruvbrytning, vilka är “Wildcat mining’’, som innebär att det ofta är småskaliga gruvor för utvinning av mineraler, som är olaglig och har en väldig låg standard i säkerhet. Det är inte många som arbetar i ’’Wildcat mining’’ och som kallas för ‘‘Garimpeiros’’ i Brasilien, och de som kallas för detta är oftast guldgrävare.

För att exempelvis hitta guld i vatten, så kallad guldvaskning, görs det stora gropar för att sedan använda slangar och pumpar för att spruta in vattnet mot marken, och denna process gör majoriteten av jorden till sand som frigör flingor eller stoft av guld. För att binda guldflingorna till en klump används kvicksilver. I och med att guldet inte är koncentrerat och det tar väldigt lång tid att få fram alla små guldflingor, så är den välkända och dåliga metoden att ta lite avlagring från sanden, lite vatten och lite kvicksilver och mixa det. Då kan en få upp till 10-15 gram av guld per dag, som motsvarar flera hundra dollar på den globala marknaden. Den stora fasansfulla konsekvensen är att när kvicksilvret dumpas i floden eller sjön, så kommer det in i näringskedjan. Kvicksilvret kan samlas i avlagringen av sanden och kan sugas upp av växterna nära floden eller sjön. I och med att guldpriset ökade stort för ett årtionde sen och industrin därför blev väldigt lönsam, medförde det en ökning av guldgruvor. Ett bra exempel på hur gruvbrytningen expanderades tidigt är en av de största illegala gruvorna i peruanska Amazonas, La Pampa, som ligger i Madre de Dios området. Det var en av de största och farligaste guldgruvzonerna under ungefär ett årtionde, men i februari förra året utfärdade den peruanska regeringen undantagstillstånd och motade bort flera tusentals illegala gruvarbetare. Dock ser man förstörelsen med ett kalt, tyst landskap utan växter eller djur, som är förorenat med kvicksilver.

Den illegala gruvbrytningen

Det sker även en epidemi av illegala gruvbrytningar i Amazonas och speciellt i urfolks egna områden. Enligt beräkningar från 2018, utfördes det illegal gruvbrytning på 2,312 platser i 245 områden i sex av de nio länderna som Amazonas gränsar över till.

Den illegala gruvbrytningen har en stor påverkan både på det sociala och miljön, såsom att Garimpeiro-läger kan föra med sig alkohol, droger, prostitution och ger negativa effekter på de folk i regnskogssamhällena som bor nära där den illegala gruvdriften tar plats. De flesta illegala gruvdrifterna sker i Venezuelanska Amazonområdet, sedan kommer Brasilien som tvåa, sedan Ecuador och Peru. Men när det kommer till ytstorlek är Brasilien på första plats och sedan Peru som tvåa, speciellt i området Madre de Dios, vilket är den region i regnskogen som har den största nedbrytningsytan orsakad av guldutvinning. Denna studie arrangerades av organisationer från flera olika länder där Amazonas gränsar över till. De undersökte hur många och vilka de illegala aktiviteterna är, så som obehörig utvinning av mineraler som guld, diamanter och coltan, som fanns i Amazonas i deras länder. De skapade en interaktiv karta över hela Amazonas där man tydligt visar problemen och där en kan få veta vilken typ av mineraler som utvinns, om de har stängt den gruvan eller om den är fortfarande aktiv, vad för maskiner eller varor som används bland den data som tagits in. Det påpekas att det är en stor vinst i sig att ha denna karta med alla de illegala gruvdrifterna, och även att industrin är ett hot mot regnskogen som gör att det måste ges större uppmärksamhet och att problemet med denna industri är i själva verket gränsöverskridande.

Här kan ni se den interaktiva kartan över Amazonas och se var illegala gruvbrytningar sker inom Amazonas gränser: https://illegalmining.amazoniasocioambiental.org/story

Även ett annat projekt som heter MAAP (Monitoring of the Andean Amazon Project) som har tagit satellitbilder från olika år om de illegala gruvbrytningarna i Amazonas, som Amazon Watch har medverkat med andra organisationer för att ta fram: https://maaproject.org/2020/mining_frontiers_peru/

Gruvdrift på urfolkens territorier

Den illegala gruvbrytningen sker i alla de länder som regnskogen går in i, det är tyvärr ganska vanligt att både legala företag och illegala Garimpeiros försöker eller tar sig in i urfolks skyddade områden och områden där urfolkssamhällena finns. I studien med den interaktiva kartan så menar grupper som gjorde studien att i 37 fall så fanns illegala ’’Wildcat mining’’ i skyddade urfolksterritorier, varav 18 i Brasilien. Medan i 78 andra reservat så var Garimpos närvarande vid deras gränser, 64 av dessa hände i Peru. Även 55 naturreservat hade illegal gruvbrytning.

Photo Credit: Amazon Watch - Illegal väg in i urfolksterritorier.

I exempelvis Brasilien, är trycket för den illegala gruvdriften väldigt hårt i en region, vid floden Tapajos, som har flera illegala gruvdrifter och även skogsavverkningar i urfolks områden genom att ha skapat illegala vägar in i regnskogen och in i urfolkens territorier, såsom det har hänt Munduruku-folket i Brasilien. I en av våra artiklar, åkte vår internationella programdirektör Christian Poirier runt med ledaren för Munduruku-folket och några observatörer, och de visades runt i urfolkets territorium, och fick se hur gruvdriften, påverkar deras folk, naturen och den biologiska mångfalden.

Ländernas regeringar kan även göra att det kan bli lättare för både den illegala och legala gruvbrytningen att ta fart och påbörja aktiviteter vid urfolks territoriegränser eller inne i de skyddade områdena. Exempelvis Brasiliens president Bolsonaro har gjort det lättare eller mer acceptabelt att vara Garimpo. Det ledde till att Parken Yanomami, en av landets största urfolksterritoriet, och de urfolk som bor där, har invaderats av illegala gruvarbetare och gruvbrytning. Det kan finnas flera orsaker till varför både den illegala aktiviteten och intrången har ökat i skyddade urfolksområden, Yanomamifolket tror att det beror på presidentens retorik och viljan att öka det ekonomiska välståndet. Även presidentens vilja att skapa en ny lag som skulle tillåta industriell gruvbrytning, olja och gasprojekt och vattenkraftsdammar i urfolks områden, ger en signal till utvinningsindustrier att stora delar av Amazonas är till salu. Denna handling lägger då urfolksterritoriernas och regnskogens framtid i händerna på Brasiliens kongress och Justitieministeriet.

Förstörelse av natur och biologisk mångfald

Först och främst påverkas naturen, eftersom gruvföretagen skapar olagliga vägar till den plats där gruvbrytningen sker. Detta innebär förstörelse av naturen då det tas bort träd och växter för att skapa vägen, spränger eller när de gör området redo för att gräva groparna. I samband med kvicksilvret från sjön eller floden, så blir jorden väldigt ofruktbar och gör att det blir väldigt svårt eller till och med omöjligt för växter såsom träd, gräs, buskar och blommor att växa där vid det området. Ett exempel som visar tydligt hur kvicksilvret förorenar och förstörelsen av den biologiska mångfalden är att kvicksilvret även förorenar vattendjur. Avskogningen av träd och växter, tömmer den ytan på den biologiska mångfalden vilket gör att djuren som bor i det området även försvinner eller får en högre halt av kvicksilver när de dricker det förorenade vattnet. I de områden som är populära att utföra ’’wildcat mining’’ så sker det även en massiv avskogning. De skador som görs i vissa områden kan ses hela vägen från rymden! Så förutom problemen med förorening och avskogning, bidrar gruvbrytningen till ett annat problem, klimatförändringarna.

Föroreningen av vattnet och miljön runtomkring gruvan, ger hemska bieffekter på naturen. En händelse som kan ges som ett exempel på hur föroreningen kan påverka, är gruvdammen Brumadinho som kollapsade och både dödade människor och förorenade en stor del av det kringliggande området med järnmalmsrester med kvicksilver och aluminium. Fisken är förorenad med kvicksilver, vattnet är inte säkert att dricka och allt som växer nära flodbädden är även det förorenat, såsom bananträden vilket gör att bananerna är farliga att äta också. Det intressanta med kvicksilvret är att det inte kan brytas ned oavsett hur lång kedjan blir, exempel vattnet till fisk, människa som äter fisken till människan som sen ammar bebis. Enligt Världshälsoorganisationen, existerar det olika varianter av kvicksilver. Alla vi människor kan eller blir utsatta en viss låg halt av kvicksilver, kan vara en kontinuerlig eller en periodisk kontakt.

Photo Credit: Amazon Watch - illegal gruvbrytning i en av Munduruku-folkets territorier.

Följder av föroreningarna

Det utfördes en studie i Colombia med flera organisationer som släpptes år 2016, som tillsammans undersökte det Colombianska området av Amazonas och drog slutsatsen att 75 % av de undersökta personerna från en urfolksgrupp, hade en högre koncentration av kvicksilver i kroppen än den acceptabla mängden enligt internationell nivå som en människa ska eller kan ha, i hårstråna som forskarna utgick från. Även en annan studie som utfördes mellan år 2014-2015, på en annan urfolksgrupp, Nahua, genom urinprov så visade det sig att de hade väldigt höga koncentrationer av kvicksilver, speciellt barnen under 12 år. Slutresultatet var att 78 % av proverna innehöll höga värden av det giftiga ämnet.

Det är ett stort problem om individer har så höga halter av kvicksilver i sin kropp, då den är giftig och orsakar stora negativa biverkningar på hälsan, på individer som arbetar med gruvbrytning, urfolk eller samhällen som bor nära. Arbetarna har nära kontakt med kvicksilvret och vattnet används oftast av boenden till för att dricka, bada, näring till deras växtodlingar. Många får i sig kvicksilvret genom fisken i floden då många livnär genom floden och dess fisk. Både Världshälsoorganisationen och en studie utförd av European Food Safety Authority, kommer fram till att det påverkar hälsan oerhört mycket beroende på mängd, längden av exponering, hur exponering gått till (inandning, förtäring eller hudkontakt). Kvicksilver påverkar allt från nervsystemet, njurarna, lungorna, immunsystemet, reproduktionssystemet, utvecklingssystemet som minne, tal, språk, uppmärksamhet och rörelser kan påverkas. Kvicksilvrets salt är även frätande mot huden, ögonen och mag- och tarmkanalen. Om du inhalerar kvicksilver, så kan darrningar, sömnsvårigheter, minnesförlust, neuromuskulära svårigheter, huvudvärk, darrningar, m.m. Det har även märks en ökning av sjukdomen Minamata hos flodsamhällen, som är ett allvarligt neurologiskt syndrom som orsakas av kvicksilverförgiftning.

De som drabbas av föroreningen av kvicksilver nämner exempelvis hudsjukdomar som eksem/hudutslag, även att vissa barn har fötts med missbildningar, diarré, nedsatt beteendeförmåga. Det finns många olika uttalanden av urfolk om att de vill ha hjälp från deras regering eller myndigheter för att få bort gruvorna och få slut på den fortsatta exponeringen av de giftiga ämnena eller få bättre sjukvård, då det finns många som dör av de sjukdomar eller biverkningar som för hög halt av kvicksilver innebär.

Det är även en stor allvarlig risk för de isolerade urfolksgrupperna, då man inte kan veta hur deras hälsa är, om och hur hög kvicksilverhalt de har i sina kroppar och om de har sjukdomar som liknar de kontaktade urfolksgrupperna runtomkring, som har höga kvicksilverhalter. De kan varken få medicinskt hjälp eller sjukvård om de livnär sig från de förorenade floderna, som att dricka eller bada i vattnet eller äta fisken/djuren som lever nära. Det kan leda till en massdöd eller permanenta skador hos de isolerade grupperna.

Följder av den illegala gruvbrytningen i urfolks territorier

Det har rapporterats om ökat våld mot urfolk, allt ifrån hot, misshandel till mord, vilket uppstår med de illegala gruvutbrytningarna. Då exempelvis guldgrävare kommer in och tränger sig in i urfolksterritorier utan urfolkets vetskap, vilket orsakar spända situationer mellan urfolk och arbetare. Gruvarbetare tar sig till ett avlägset urfolksterritorium och invaderar deras by och dödar ledaren. Gruvarbetarna har oftast tunga vapen som de kan använda eller använder mot urfolket. Detta händer överallt i Amazonas, där den illegala aktiviteten finns, dock har sökandet och arbetet för att skapa nya platser för gruvbrytning, skapat större spänningar och mer möten mellan Garimpeiros och urfolk, men framförallt är det en stor våg av våldsdåd och mord av urfolk i brasilianska regnskogsområdet. Flera individer från olika urfolksgrupper har dödats och utsatts för våld och det har även gjorts en rapport av CIMI (Conselho Indigenista Missionário)gällande våldsdåd mot urfolk och även olika illegala intrång i urfolksterritorier.

De ökade hoten och intrången av de illegala gruvbrytningarna, bidrar även till tvångsförflyttning av urfolk på grund av både illegal och legal gruvverksamhet. Företagen som blir godkända av regeringen för gruvbrytning i urfolks område kan då få hjälp av myndigheter att förflytta boenden från de områden de har fått tillåtelse att verka i. De kan ta hjälp av exempelvis militär och polis för att vräka de boende och förstöra deras hem med hjälp av traktorer eller bulldozrar. I vissa fall försöker urfolk att ockupera gruvlägren, som kan orsaka konfrontationer med myndigheter eller gruvarbetare och kan sluta våldsamt. Det finns även en fara för de isolerade eller okontaktade grupperna. Urfolksgrupper som lever i frivillig isolering eller som inte blivit kontaktade är svåra att veta exakt var de befinner sig, vilket gör att illegal verksamhet ibland kan stöta på dessa grupper. Därför är illegala gruvarbetare och även andra arbetare inom avskogning, eller missionärer en risk för gruppernas levnadsstil. Det finns en stor chans att även de urfolksgrupper som har kontakt med omvärlden, har eller får dålig hälsa och hemska bieffekter av kvicksilverföroreningen som blir kvar av illegal gruvdrift. Detta hot med gruvdrifter, speciellt illegala, är att de sakta gör att alla urfolks samhällen kommer hamna i ett litet område allesammans, även de isolerade.

Urfolkets kamp mot gruvbrytning

Det finns många exempel på hur urfolk kämpar mot både illegala och legala gruvbrytningar och motsätter sig mot både företag och gruvarbetare som sätter igång eller vill starta en gruva och bryta mineraler. Allt från att forma en grupp som går runt och vaktar sina områden, kräver att bli rådfrågade eller frågade om deras godkännande innan ett gruvprojekt inleds, tar rättsliga åtgärder såsom stämma företag eller regeringar gällande gruvprojekt. Det finns flera andra fall där urfolksgrupper har stämt företag, såsom urfolksgruppen Mura. ’’Det är vårt land och de är inkräktare’’, är hur ledaren beskriver ett företag som vill få lov att börja utföra gruvbrytning i deras territorium. Företaget började redan innan att systematiskt borra gruvor och söka efter mineraler, vilket ledde till en försening av företagets gruvprojekt.

Som ett erkänt urfolk har man rätt till självbestämmande och fritt, informerat förtidssamtycke i frågor som rör dem. Det har skapats protester och manifestationer om att det bryter mot landets lagstiftning om att inte bli tillfrågade, få deras godkännande eller att staten inte heller tar lagstiftningen om urfolks självbestämmande i övervägande och även få ta del av förhör med företag m.m.

Hoten ligger fortfarande kvar i luften

Det mest akuta hotet finns i Bolsonaros Brasilien. Ett av hans uttalanden och även ett lagförslag är det som utgör ett enormt hot mot urfolket i Brasilien. Han vill nämligen att det ska exploateras i urfolkens territorier. De ska kunna bli rådfrågade av företagen innan men de får ingen rätt till att faktiskt stoppa ett projekt. Bolsonaro vill tillåta allt från gruvdrift, vattenkraftverk, utvinning av gas och olja i urfolkens områden, då det finns en stor rikedom på både diamanter och guld i själva marken. Många urfolksledare har varnat att om lagförslaget skulle gå igenom, så skulle det allvarligt skada deras samhällen och förinta deras kultur. En bra nyhet gällande detta lagförslag är att det har lagts åt sidan än så länge, vilket kan skapa ett andningsrum för urfolken och de som är emot förslaget. Men ännu är det oklart om förslaget kommer att diskuteras senare och om det kommer att gå igenom senare i framtiden.

Många företag, stora som små, fortsätter att söka efter ett godkännande för att få borra och påbörja exploatera inom urfolkens territorier. Ett av Brasiliens största gruvföretag Vale har skickat in mer än 200 ansökningar om att få börja bearbeta i urfolksterritorier, allt från guld till nickel och koppar. De har även begärt att gruvansökningsinformationen ska vara stängda och hålla vissa av de processerna, från det offentliga. Nyinkommen data visar att nästan 4 000 förfrågningar har lämnats in för gruvrelaterade verksamheter, på 31 urfolksterritorier och 17 skyddade områden i Brasilien. Detta kan komma att påverka isolerade urfolksgrupper som bor i de områdena allvarligt.

Det finns även ett dilemma med att ta ner illegala gruvbrytningar, som den colombianska regeringen har begärt att landets väpnade styrkor ska göra. Den illegala aktiviteten har påverkat lokala ekonomier i samhällen, där många försörjer sig med att bryta guld från gruvor. Deras försörjning och livsförhållanden blir hotade, om de inte får andra alternativ än olagliga jobb. Många av dessa gruvarbetare har blivit tvingade till att arbeta med illegala aktiviteter på grund av bristen av satsningen i utbildning, infrastruktur och arbeten i deras regioner. Den illegala gruvbrytningen är ett komplext problem utöver att det hotar regnskogen och urfolken, det är ett samhälleligt problem där staten brister i sina skyldigheter att ge sina invånare rätt till arbeten, till utbildning, till ett anständigt liv som gör att många letar efter alternativ för att kunna försörja sig och sin familj.

Amazon Watch arbete mot detta

Amazon Watch arbetar med att skydda och främja urfolks rättigheter i Amazonas regnskog. Vi samarbetar med både lokala urfolks- och miljöorganisationer i kampanjer för mänskliga rättigheter, företagens ansvar och miljöskydd.

Vi stödjer urfolksledda lösningar på problemen och kämpar mot förstörelsen av Amazonas genom att utmana katastrofala utvecklingsprojekt och utvinning av naturresurser genom stärkandet av urfolks rättigheter. Amazon Watch bidrar ofta med juridiskt, logistiskt och finansiellt stöd så att urfolken kan få sina röster hörda. Vi sprider information om vad som händer gällande gruvindustrin i Amazonas och driver eller medverkar i olika kampanjer som sätter press på företag, regeringar och världsledare.

Urfolken har rätt att leva där de bor och är Amazonas bästa försvarare. Genom att stödja dem, skyddar vi urfolken, Amazonas och vårt globala klimat.