Brasiliens president försöker ännu en gång radera urfolkens sätt att leva genom sina policys och handlingar. I början av februari introducerade Bolsonaro ett lagförslag som skulle öppna upp avgränsade urfolksterritorier för gruvbrytning. Som om hans budskap inte var tydligt nog, försökte han även tillsätta en före detta missionär som chef för en viktig avdelning med ansvar för urfolkens beskydd.

Inga av dessa beslut överraskar när fraser så som ”Amazonas är för brasilianarna” eller ”för mycket land för en handfull ’indianer’” figurerar frekvent i Bolsonaros tal. Faktum är att ett av presidentens huvudsakliga samtalsämnen är att öppet motsätta sig urfolkens rättigheter, en position han ser som både ”nationalistisk” och ”logisk”.

Det finns inget logiskt med Bolsonaros kraftfulla försök att ta marken ifrån urfolken som levt i och skyddat Amazonas regnskog i tusentals år. Dessa rasistiska och kalkylerade attacker bedrivs från många fronter, med Bolsonaro vid rodret.

Nyligen ledde Boslonaro nomineringen av Ricardo Lopes Dias för en framstående position på FUNAI – den federala myndigheten för Brasiliens urfolk. Om han blir tillsatt skulle Dias leda myndighetens avdelning för isolerade och nyligen kontaktade urfolkssamhällen. Hans nominering har redan slagit larm hos FN:s special rapporteur, Victoria Tauli-Corpuz, på grund av hans rykte som en välkänd evangelisk pastor med en historia av att trakassera urfolk med mission som ursäkt.

Det är givetvis Dias inkompatibla bakgrund som är anledningen till att han nominerades för denna position. The Intercept publicerade nyligen en inspelning av en hemlig konversation mellan höger-evangelister som gratulerade varandra för att ha ”satt någon där” som kan ”formellt ändra policyn” om att urfolkens kultur och religion ska skyddas från evangelisk konvertering.

Waki från Matsés nationen kommer väl ihåg tiden då Dias och hans missionärskollegor bodde vid gränsen till Matsés territorium, och påtvingade urfolket sina religiösa regler.

”Vi känner Ricardo [Dias] mycket väl. Vi vill inte ha någon kyrka här eftersom då kan jag inte måla mitt ansikte, inte använda mitt snus eller mitt grodgift. ”

FN:s special rapporteur för urfolks rättigheter Tauli-Corpuz instämmer att Dias är respektlös mot skyddade urfolks kultur, och beskriver hans tillträde som ”ett farligt beslut som kan ha potential att orsaka folkmord bland isolerade urfolk.”

Brasiliens federala åklagare har påbörjat en rättsprocess mot nomineringen och i försvar av urfolkens konstitutionella rätt från någon vars ”personliga intressen är inkompatibla med positionens skyldigheter”. Som svar har FUNAI anklagat åklagarmyndigheten för religiös förföljelse. Tyvärr har rättsfallet redan fått sitt första bakslag då domaren inte tycker att det finns tillräckliga bevis för att ”uttyda att sådan intressekonflikt kan berättiga [Dias] avsättande” Så länge Dias finns kvar på kandidatlistan för FUNAI, kvarstår hotet.

Även kongressledamot Joênia Wapichana beskriver hotet om folkmord när hon talar om Bolsonaros lagförslag att öppna upp urfolkens territorier för utvinningsindustrier, så som gruvor, lantbruksnäringsaktiviteter och dambyggnation. Som Brasiliens första kvinnliga urfolks advokat och lagstiftare säger hon att lagförslaget är ”uppenbart författningsvidrigt”. Det är ett ”bakslag för miljömässiga, sociala och urfolks rättigheter”, menar Wapichana, eftersom det bara gynnar ”en elit som vill exploatera det mest sårbara och de som är oskyddade”.

”Är detta vad vi vill: att utplåna urfolken? Är det Brasiliens policy?” frågade Wapichana.

Wapichanas kollektiva kamp mot lagförslaget har gett resultat. Efter kraftfulla demonstrationer i Brasilia där flera berömda ledare deltog, så som Chief Raoni Metukire, lyckades demonstranterna säkra en kompromiss. Den 18 februari, efter flera dagars intensivt kampanjande mot lagförslaget tillsammans med våra partners på Brasiliens Urfolksassociation (APIB), kongressledamot Wapichana och en stor koalition av miljö- och mediaorganisationer, meddelade deputeradekammaren att det inte var någon brådska att godkänna lagförslaget.

I ett möte med urfolksledare sa kammarpresidenten, Rodrigo Maia, att ”detta projekt är inte en prioritet för kammaren. Det kommer inte att diskuteras just nu. Lagförslaget kommer finnas kvar här, så att vi i framtiden kan fundera på en debatt om urfolksterritorier med urfolkssamhällena, och på det sättet fortskrida med någon typ av lagstiftning.”

I diplomatiska termer bekräftade Maia att ”Parlamentet inte kommer vara fientliga mot urfolk” och lovade att inte ta upp lagförslaget för röstning denna session. Även om detta inte är ett helt avvisande av lagförslaget är det ändå bevis på effektiviteten som gräsrotsaktioner kan ha gentemot regeringspolicys.

Trots att Maia har valt att pausa lagförslaget, har vi indikationer på att Bolsonaros administration börjat anordna kapital för att finansiera projekt i brasilianska Amazonas. Gruv- och energiministern, Bento Costa Lima Leite de Albuquerque Júnior, förväntas formellt öppna den brasilianska marknaden under första veckan i Mars under World's Premier Mineral Exploration & Mining Convention i Toronto.

Bolsonaros regim bedriver utan tvekan en kampanj som hotar urfolks liv och kultur. Vi måste kraftfullt bekräfta att deras liv och kultur är viktiga. Vi måste främja det djupa budskapet om att urfolken är väktare av viktig kunskap om hur vi skyddar Amazonas regnskog. Som Sônia Guajajara säger, ”Bolsonaros dröm är att utrota oss. Detta är vår mardröm – en mardröm som vi inte kommer tillåta bli sann.”

Urfolk har rätt att finnas, att se sin rätt till självbestämmande fullt respekterad. Det system, den policy eller den regering som försöker förneka denna rätt måste ses som ett öppet hot mot hela mänskligheten. Genom att skydda urfolkens liv skyddar vi Amazonas.

João Coimbra Sousa