Hoten mot Amazonas: Lantbruksnäring

 Lantbruksnäring handlar om produceringen av växter och boskap. Djuruppfödning och odling av grödor är något som många civilisationer har gjort under hundratals år, och med utvecklandet av tekniker som maskiner och odlingsmetoder har de flesta länder en mindre eller stor lantbruksnäringsindustri, och efterfrågan av varor ökar. Detta har lett till att större ytor för både boskap och odlingsfält behövs, vilket innebär att i länder där industrin blommar, kan natur och folk påverkas negativt. I Amazonas är det många faktorer som spelar in i den expanderade industrin, och mycket som har en dålig verkan på både miljö och urfolk. Vi kommer ge en generell bakgrund av denna destruktiva industrin, vilket huvudsakligen omfattar storskaliga kommersiella gårdar och rancher.

Skövlad yta som blivit omvandlad till lantbruksmark, Amazonas. Foto: Fábio Nascimento/Greenpeace.

Skövlad yta som blivit omvandlad till lantbruksmark, Amazonas. Foto: Fábio Nascimento/Greenpeace.

Bakgrund

Lanbruksindustrin brukar oftast delas in i två olika områden gällande handelsvaror, ena är boskaps-/köttindustrin och sedan råvaruindustrin, som främst innebär odling av sojabönor, men majs, bomull, kaffe m.m. är andra exempel på högriskvaror. I denna artikeln omfattas båda områdena och deras respektive problematik. Lantbruksindustrin involverar både kött, spannmål och handelsvaror. Jordbruket i regnskogen är sällan lukrativt på grund av näringsbristen och den sura jorden i skogen, men många affärsmässiga projekt som rör jordbruk sätts ändå i verket i Amazonas, även om många av dessa projekt går tillbaka till betesmarker för boskap efter marken har tömts ut på den näring som jorden hade. Just med näringsfattig jord, så är vissa områden som blir översvämmade ibland, i nedre Amazonas, mer anpassade för ett affärsmässigt jordbruk eftersom översvämningarna fyller på den näring som behövs till jorden. Det som brukar odlas på regnskogens marker är ris, citrusfrukter, kaffe, kakao, sojabönor, bananer och flera andra råvaror. Tekniken för att förbereda marken för jordbruk, sker generellt med en slash-and-burn metod, de hugger ner eller river upp träd och växter och bränner sedan marken för att få bort all vegetation på den ytan personen vill ha för att kunna odla. Småbrukare eldar små områden, men de industriella företagen eller bönderna bränner mellan hundratals till tusentals hektar efter att ha avverkat ett stort skogsområde. Brännandet släpper ut näringsämnen som är inlåsta i växtligheten och producerar ett lager av näringsrikt material ovanför jorden, som annars är näringsfattig. Området som är rensat planteras snabbt och det blir en kraftig tillväxt under några år, varpå näringsmängden går ner och det krävs stora mängder av gödningsmedel för att hålla verksamheten vid liv. Gödselmedlet kan följa med i lokala strömmar, och när användandet av gödsel inte längre anses effektiv, överges området och blir risig småskog. Det kan även planteras torktåligt gräs eller importerade afrikanska grässorter för att boskapen ska kunna beta, men jorden blir bara produktiv till en viss yta och bara vissa av djuren kan leva i det området.

Det finns ett flertal problem med att odla bara en gröda i regnskogen, då planteringen av bara en gröda gör att skörden blir väldig utsatt för sjukdomar och insektsangrepp i och med att den biologiska mångfalden fattas. Dessutom kan odlandet av bara en gröda kan vara ekonomisk riskfyllt eftersom variationen av priser är vanligt på den internationella råvarumarknaden. Även en kall period eller torkperiod kan förstöra en betydande del av lantbruksekonomin. En annan stor problematik med lantbruksnäringsindustrin är att den är skyldig till omkring en fjärdedel av all växthusgasutsläpp, och även en av världens farligaste industrier i världen för miljöskyddare och samhällen som är i fronten av utvinningsindustrierna.

Ungefär 40% av brasilianska Amazonas är antingen privat egendom eller områden som inte har ägare, alltså områden som tillhör regeringen men har ingen bestämd användning, vilket gör att dessa områden kan tas i ägo illegalt. De områden som inte är privat eller tillhör regeringen är omkring 60 % (den resterande delen av brasilianska Amazonas),  är skyddande områden, alltså delar som bevaras eller är urfolksterritorier. Dessa områden som bevaras är antingen strängt skyddade som ekologiska reservat eller används som mark för hållbart bruk. Med de hemska bränderna som drabbade Amazonas under juli-augusti 2019, kom misstankar från polis och åklagare gällande en samordnad aktion anordnad av landsbygdsproducenter i Pará, Brasilien för att elda upp regnskogen, vilket kallades för ”Dia do Fogo”, som betyder Eldens Dag. Enligt en intervju med en av de lokala landsbygdsledarna, ville de visa president Bolsonaro att de vill arbeta och det enda sättet är att gå längre in i regnskogen. Det sägs att det var ett samarbete mellan fackmedlemmar, jordbrukare, köpmän och Grileiros, men de lokala ledarna förnekar att detta skett.

Det traditionella sättet att få rättigheterna till ej använd mark i Brasilien är att ockupera det ekonomiskt, genom att förvandla det till betesmark eller mark för att odla grödor. Detta görs genom att först bränna mark och skog, sedan importera boskap eller grödor och sedan sälja det området. Aktörer som är aktiva i lantbruksindustrin köper marken från exempelvis småbönder, vilket ökar deras område för både markbruk och produktion. Denna politik infördes genom utforskning och ockupation av regnskogen och skapades av militärregeringen mellan 1964-85, där deras politik syftade till att behålla och skydda skogen från utländska aktörer. Den politiska aspekten gällande mark är väldig viktig del för att förstå förhållandet med dynamiken i ekonomin och de kriminella i Amazonas regnskog.

Boskap i Brasiien. Foto: Feliphe Schiarolli on Unsplash.

Boskap i Brasiien. Foto: Feliphe Schiarolli on Unsplash.

Köttindustrin

Boskap-och köttindustrin inom lantbruksnäringen är speciellt stor i den brasilianska delen av Amazonas, vilket är hem för nästan 200 miljoner boskapsdjur, och är en av världens största exportörer för kött, och levererar till en stor del av den globala marknaden. I och med låga kostnader och enkel transport blir ranchdrift en tilltalande ekonomisk aktivitet vid regnskogens gräns. Land som kan köpas billigt och förväntan om en stadig vinst, driver på utökningen av både rancher och avskogning. Den brasilianska köttindustrin växte men var fortfarande inhemsk under 1980-talet, där exporten av kött begränsades till en stor del av Centralamerika. Förbättringar av både vägar, el-nätverk och köttbearbetningsanläggningar bidrog till den växande boskapsindustrin och den ökande exporten som drog igång under sent 1990-tal och tidigt 2000-tal. Produceringen av kött behöver betydligt mycket mer mark än någon annan lantbruksnäring, som spannmål eller kyckling, och i Brasilien så är köttindustrins betesmarker flera gånger större till ytan än odlingsland.

Köttindustrin har olika påverkan i de olika delarna av regnskogen, beroende på hur efterfrågan ser ut och storleken på boskaps- och köttindustrin. Om man tar den colombianska delen av regnskogen som ett exempel, så hade åtta kommuner i det området lite mer än en miljon kor under år 2016 och just nu år 2020 är de fler än 1,6 miljoner. Man kan tydligt se förhållandet mellan ökningen av boskap och accelerationen av skövlandet av regnskog i Colombia. Bolivia är även ett av de länder, vars deras regnskogsområden har drabbats av en expanderande boskaps- och jordbruksindustri och efterfrågan efter handelsvaror som kött, soja m.m. Det skrevs även på en bestämmelse att det var tillåtet att skövla och bränna träd för att göra plats för jordbruksaktivitet såsom boskapsmarker för export till andra länder som Kina exempelvis.

Råvaruindustrin

Den främsta råvaran som förstör Amazonas och hotar urfolken är sojabönan, vilken oftast odlas för att bli boskapsföda, då den innehåller stora halter av protein. I Brasiliens område av regnskogen är det flera miljoner hektar som är markyta till att odla och producera denna råvara, och landet är den näst största producenten av sojabönor i världen. Hur kommer sig det att denna böna är så populär och odlas så mycket?

Allt startade i början av 1900-talet, när sojabönan började odlas i Sydamerika i tempererade klimat, speciellt i södra Brasilien och Argentina. Inom jordbruksforskningen så utvecklades det andra typer av sojabönor som klarade av att växa i varma klimat, och i kombination med en intensiv användning av gödselmedel, kunde man producera soja i tropiska regioner. Under samma tid ökade efterfrågan mer och mer för boskapsföda, vilket har skapat att odlingarna blir fler och tar sig ännu längre in i Amazonas. Ett av de mest attraktiva ställen för sojaodling ligger vid Matopiba regionen i Brasilien, vilket även kommer att expandera. Brasilien är även en av Sydamerikas största sojaleverantörer i världen, och förutom att soja är mat för djur så är den också en källa till ätbar olja och även råmaterial för biodiesel. Odlingar sker många gånger enkelt, att man gör det manuellt, genom att ta upp marken m.m. Brasilien har omvandlat mer land till sojaodlingar än ytstorleken av Tyskland! Under de senaste åren har sojaodlingarna spridit sig till miljoner av hektar, och mer än 90 % av all soja som odlas har genmanipulerats till att bli tåliga mot ogräsmedel som glyfosat, vilket är ett som då kan sprejas mer intensivt utan att skada skörden.

Investering och finansiering

 Flera av länderna med ökningen av ytor för både boskap och odlingar, exporterar det mesta till andra länder, vilket gör att inhemska och utländska bolag och investerare är ett problem. Flera stora bolag och företag har skapats för just lantbruksindustrin och för att importera eller exportera kött, soja, majs och andra varor från länderna som Bolivia, Colombia, men främst Brasilien. Ett exempel av ett stort inhemskt företag, i Brasilien, är ett av de största företagen i världen inom köttindustrin JBS, som finns i Brasilien, Kanada, USA och Australien. Just detta företag har en smutsig historia med korruption, mutor m.m. i Brasilien. Företaget har 35 anläggningar i Brasilien för köttbearbetning med en slaktkapacitet på 34,200 boskap per dag som är spridda i 10 stater, som inkluderar flera av landets stater som ligger inne i Amazonas. De exporterar regelbundet kött och köttprodukter till olika ställen i USA och Europa. Kritiker mot detta företag menar att de inte kan garantera att den nötkreatur som de köper är involverade i illegala aktiviteter såsom illegal skövling eller illegal markövertagande m.m. i Amazonas, även med deras lovande att de skulle försäkra sig om att deras djur inte kommer från illegala gårdar.

Företaget brister i transparensen gällande från var djuren kommer och även att veta ifall deras leverantörer verkar inne i Amazonas. JBS anklagas för ”cattle laudering”, vilket innebär en försköning av leverantörskedjan så att köttföretaget kan påstå sig följa de avtal och policys som bestämts gällande miljö eller klimat. Detta problem har inte bara JBS, utan gäller även andra företag, men vissa har tagit problemet på allvar och infört åtgärder. JBS har dock vägrat att svara på frågor om hur mycket av deras kött kommer från så kallade indirekta leverantörer. De har också inget verifikationssystem för dessa indirekta leverantörer, vilket är totalt emot de etiska principerna i relation till deras kunder. Trots alla de skandaler gällande detta företag så har kött från JBS köpts av leverantören Norvida, som är en nordisk leverantör av importerade köttprodukter, och säljs i vissa av våra svenska butiker. När frågan ställdes varför detta kött köps in trots alla skandaler så påpekade butikerna att det svenska köttet inte räcker till under vissa perioder, såsom nyår, samt att de litar på sin leverantör Norvida och att deras väljande av leverantörer är upp till de så länge kraven på hållbar produktion och kvalitet som butikerna satt upp följs. Men som tidigare nämnt, så har JBS ett bristfällande system när det kommer till transparens gällande underleverantörer och var boskapen faktiskt kommer ifrån.

Finansieringen av köttindustrin i Brasilien, är utländska investerare. Det är den ekonomiska makten som håller igång den inhemska industrin och exporten från Brasilien, både nordamerikanska och europeiska företag understödjer till detta. De har ett stort inflytande över vad som händer i brasilianska delen av Amazonas. Speciellt stora banker och stora investeringsföretag spelar en stor avgörande roll, då de förser landbruksnäringsindustrin med miljarder av dollar i allt från finansiering, utlåning, investering och försäkring till både soja och boskapsföretag. Med den kapitala och finansiella säkerhet blir det möjligt för lantbruksindustrin att hålla levande och utvidga verksamheten och orsaka ännu mer förstörelse för Amazonas. Det är flera europeiska och nordamerikanska företag som har en direkt roll i dessa finansiella institutioner, antingen som aktieägare eller kunder i de stora bankerna eller genom pensionsfonder som tas hand om av kapitalförvaltare. Den största ekonomiska stödjaren för köttindustrin i de olika latinamerikanska länderna med regnskog är Kina, och även när det kommer till export. Den näst största handelspartnern efter Kina är Europeiska Unionen, av den totala importen av kött till EU år 2018, var 41 % från Brasilien. Många EU-länder och dess företag har även betydelsefulla roller som investerare i Brasilien, med stora summor som flera miljarder och har en stor effekt för landets ekonomiska framgång. Bland annat svenska AP-fonderna har investerat i företaget Bunge som producerar soja och som dömdes år 2018 till flera miljoner kronor i böter för inblandning i illegal skövling av regnskogen.

Den ökade efterfrågan är främst gällande soja och kött, och det land som gör att industrin har expanderat för de båda områdena inom industrin i de olika länderna som Amazonas gränsar över, är Kina. Då soja är Kinas främsta handelsvara som landet behöver, och används främst för att bli mat för grisar och i och med att landet investerar direkt i Brasiliens industrier så de kan öka sin export för de varorna tillbaka till Kina. Eftersom den ökande medelklassen i Kina vill äta mer kött, behövs mer soja för att mata fler djur för att kunna förse sina invånare med mer kött. Och eftersom soja behöver mycket vatten, och Kina inte har den tillräckliga vattentillgången för att producera den mängd de behöver och vill, så investerar de och handlar med länder som har en stor vattentillgång, vilket Amazonas, med alla sina floder, har. Men det är viktigt att påpeka att Kina inte är den enda aktören i denna industri, utan inhemska företag inom lantbruksnäringen som i Brasilien, har länge verkat inne i regnskogen. Även de hemska bränderna som ägde rum under sommaren 2019 i de olika Amazonasområdena, var tre gånger mer förekommande i köttproducerande zoner än resten av regnskogen enligt en analys som gjordes, som konstaterar sambandet mellan Brasiliens mäktiga köttindustri och avskogning. Den brasilianska icke-statliga organisationen Imazon samlade ihop data för tre år sedan för att uppskatta köttköpszoner genom hela Amazonas. Det identifierades 128 slakthus och en inledande undersökning av områden som dessa anläggningar sannolikt köper boskap från för köttprocessen.

Den illegala lantbruksindustrin

Boskapsuppfödning och grödoodling är en multi-miljardärverksamhet i Brasilien och det illegala markövertagandet ökar. Dessa kriminella personer som vill bli boskapsuppfödare eller jordbrukare kallas för Grileiros, de terroriserar urfolk och försöker ta eller lyckas ta delar av deras territorier eller områden. Både boskapsuppfödarnas och Grileiros metod är att förändra regnskog till betesmark. Den mest drivande delen för de illegala markövertaganden är boskapsuppfödning och sker främst i skyddade reservat i Amazonas eller i urfolks territorier. Nya vägar som skapas eller att man ser ett camp, är vissa varningssignaler som betyder att processen för ett illegalt landövertagande har påbörjat i det området. Den illegala sektorn främjas av brasilianska företag, då de är de principiella bidragsgivarna till detta område och ökningen av den illegala avskogningen mellan 2017 och 2019. Investeringar inom jordbruk har länge blivit kopplade till beslagtagande av mark. Flera samhällsorganisationer påpekar att det påverkar negativt de lokala samhällena och även de lokala småbrukarna. Investeringarna sker oftast i form av ockupation av marken genom en process med Grilagem, som är en form av övertagande av mark genom att en förfalskar landstitlar. Grileiros använder dessa förfalskade landstitlar m.m. för att göra anspråk av de offentliga markerna som egentligen är en del av det hem för vissa urfolkssamhällen eller används som småskaligt jordbruk eller för att jaga.

Det är inte bara att det är en verksamhet som man tjänar mycket pengar på, utan ökningen av den illegala lantbruksindustrin beror även på lagstiftningarna i länderna. Som i Brasilien har Bolsonaro lättat på lagar och skärt ner på institutioner vars uppgifter är att ha koll och skydda på miljön och urfolk, som har gjort det enklare för Grileiros och andra verksamma i den illegala sektorn att utföra illegala markövertaganden.

De internationella konsumenterna, handelspartnerna och finansiärer ger kraft och gynnar den illegala marknaden inom lantbruksnäringen. De bidrar till de olagliga aktiviteterna som utförs i både skyddade områden och urfolks territorier i Amazonas. I vår rapport ’’Complicity in destruction II’’ visar vi de brasilianska företagen, som genom finansiering av utländska företag och bolag, som utför illegala aktiviteter, och även fått miljoner dollar i böter av institutionen IBAMA, på grund av att de bröt mot miljölagarna genom att skövla regnskog illegalt. Finansieringen ger dessa företag både den ekonomiska möjligheten att utföra dessa hemska saker och friheten att kunna fortsätta att gå längre och längre in i regnskogen och genomföra dessa handlingar. De utländska ekonomiska stödjarna har egentligen ett stort inflytande över vad som händer i regnskogen i de länderna som de investerar i eller importerar från.

Ett område i Amazonas som nyligen blivit skövlad i norra Brasilien. Foto: Daniel Beltrá/ Greenpeace.

Ett område i Amazonas som nyligen blivit skövlad i norra Brasilien. Foto: Daniel Beltrá/ Greenpeace.

Avskogning

Med alla de faktorer såsom den illegala marknaden gällande betesmark eller jordbruk, den rika industrin gällande lantbruk och med den ökade efterfrågan om råvaror osv. ökar även avskogningen, i och med att högre efterfrågan leder till en högre produktionsnivå. Nivån av avskogning har ökat dramatiskt under de senaste åren och med bränderna som skedde 2019, så är jordbruks- och boskapsindustrin den främsta orsaken. Eftersom efterfrågan ökar så behövs större områden för att både bli betesmarker och odlingar för boskap och grödor. Detta orsakar att de ytor som skövlas och bränns ner för att göra plats blir större och större, och eftersom boskapen behöver få i sig mycket mer kalorier än vi människor så är boskaps- och köttindustrin ännu destruktivare och förödande än odling av grödor. Men, sojaproduktionen har växt med den ökande boskapsindustrin och användningen av marken för soja har ökat. Avskogningen sker främst i Brasilien och Bolivia, där bränderna i de två ländernas Amazonasområden tog plats 2019, vars främsta orsaker är expanderingen av boskaps- och jordbruksindustrin.

Bekämpningsmedel

Även pesticider har en stor global marknad, under år 2018 beräknades marknaden av jordbruksbekämpningsmedel till ungefär 57, 6 miljarder dollar. Brasiliens egna siffror gällande försäljning är hög, den beräknas ligga långt över 10 miljarder dollar per år, vilket gör landet till den största spenderaren på jordbrukskemikalier. Analysen av Brasiliens ledande pesticidprodukter avslöjade att mer än hälften av de pengar som de spenderat gick till väldigt farliga pesticider, de tre varorna som dessa medel gick till var sojaplantager, sedan majs och till sist bomull. Men dessa riktigt farliga medel går nästan inte alls till människors mat, utan blir djurmat, exempelvis gällande sojabönor går tre fjärdedelar till djur. Även när det kommer till majs, det är cirka bara 2 % av den råvaran som går till människorna, allt det andra blir antingen exporterad eller används som boskapsföda. I Brasilien godkände Bolsonaros regering fler än 150 nya bekämpningsmedel som kan användas till lantbruket, många av dem är hårt kritiserade eller redan förbjudna i Europa. Datan visade även att det fanns mer än 1300 ansökningar från multinationella företag för andra bekämpningsmedel som väntade på godkännande.

Hoten mot miljö och djur

Effekten av odlandet i Amazonas av några grödor i bergiga, vatten delade områden har negativa konsekvenser för miljön, särskilt förändringen av vattencyklarna och erosion. En av orsakerna detta händer är de stora områden som skövlas för lantbruksnäringsindustrin påverkar vattencyklarna, som leder till stora jordbruksstörningar runtom i världen. Det betyder att avskogningen i Amazonas kan påverka exempelvis skörden av vete i en stat i USA eller Mexiko. Det kan även leda till att det påverkar jordens kvalitet och kan leda till näringsbrist, jordskred och översvämningar. Brasilien, Bolivia och Perus regnskogsområden är de som tar den största smällen för skövlingen av skogen på grund av boskapsindustrin.  Flera djurarter kommer hamna i fara och även dö ut, om avskogningen och expansionen av lantbruksnäringen fortsätter. De negativa konsekvenserna är att sojabönorna behöver höga nivåer av kemiska medel, som skapar vattenförorening i stora vattenvägar som exempelvis Xingufloden. Detta påverkar då alla vattenkällor, som har sojaodlingar eller odlingar vars grödor blir besprutade med de bekämpningsmedel som anses vara farliga, och som förorenar vattnet, och den mängd som kommer ut i floderna som kan påverka kvaliteten av vattnet, som kan skada både människor, miljön och djur.

En rapport från Världshälsoorganisationen och Livsmedels- och jordbruksorganisationen visar att det är inte bara bin som blir påverkade, utan den biologiska mångfalden i helhet blir negativt påverkad om väldigt farliga bekämpningsmedel får användas till grödor. Det påverkar arter både vatten- och landlevande, såsom fiskar, fåglar, alla slags insekter, amfibier. Dessa medel kan även hittas på ytan och i grundvattensresurser och även i jorden. I och med att bekämpningsmedlen oftast sprejas, så tas det med i vind eller vatten och hamnar i andra områden och påverkar andra områdens biologiska mångfald. I jorden så förloras den biologiska mångfalden och får då en sämre kvalité och blir mindre bördig, den förlorar även det organiska materialet, som hjälper till att behålla vatten, som kan hjälpa till speciellt om en period av torka sker. Bristen av den organiska materian, gör att bekämpningsmedlet fortsätter att öka och expandera i jorden istället för att bryta ner kemikalierna. Mer infertil jord är lika med mindre tillväxt av grödor, vilket gör att bönder måste öka nivån av kemikalier för att få en bra skörd av grödor. Gällande djur så blir det att med mindre växter, så leder det till att djur får mindre mat att leta efter, eller får i sig kemikalierna när de äter saker som innehåller dessa ämnen. Det gör att djur måste ge sig iväg för att hitta andra matkällor, och överför kemikalierna till de foster som föds, och som kan dö i ung ålder på grund av höga halter av kemikalier i deras kroppar.

Följden i det politiska området

Det sker en nedmontering av Brasiliens miljöministerium(MMA), under Bolsonaros presidentskap. Ministeriet har fått genomgå kraftiga nedskärningar, omstruktureringar och förlorande av självständighet. De har inte längre befogenhet att bekämpa avskogning, vilket varit dess grundläggande roll i landets miljöpolicy sedan 1980-talet. Administrationen av landets skogsservice gavs istället till Agrikulturministeriet, och dennes minister ändrade även att IBAMA, som är en verkställighetsbyrå, hindras att kontrollera och slå till mot förekommande miljöbrott. Det här antyder att böter från tidigare brott kan bli utstrukna, och visar att miljöministeriets uppdrag har blivit underlydande till de intressen som lantbruksnäringsföretagen och andra miljöfarliga aktörer företräder.

Med den ökande nivån av bekämpningsmedel kommer stora negativa följder då det påverkar djur och växter oerhört. Ett av dessa djur som är viktiga för ekosystem är bin. De har en stor roll i näringskedjan, då runt en tredjedel av den mat vi äter förlitar sig på pollineringen av bina såsom avokado, broccoli och körsbär och andra frukter och grönsaker. Den hemska nyheten kom förra året 2019, att mer än 500 miljoner bin dog under loppet av 3 månader i Brasilien. Främsta orsaken till varför de dog, var på grund av de bekämpningsmedlen som används i Brasilien är ofta förbjudna i Europa på grund av att den allvarliga skadan som den kan orsaka bin.

Förutom att bina dör så hämmar det också deras reproduktiva hälsa för de bin som överlever gifterna. Det finns många studier som visar att insektmedel som används för besprutning är dödliga för insekter. Det som är farligt med denna avreglering av bekämpningsmedlen är att det sker just i detta globala moment där våra mänskliga handlingar hotar 40 % av världens insektspopulation till utrotning. De påverkar även miljön runtomkring farmen där exempelvis sojaodlingar har sprejat sina bekämpningsmedel. Ett exempel är i staden Belterra, som ligger på en högplatå i Amazonas. Jorden är väldigt näringsrik och fertil, vilket har lett till att många sojaplantager har skapats runtom och nästan all regnskog runtomkring har jämnats till marken. Det påverkade en biodlare som menar att alla hans bin började dö ut för tio år sedan, och att det beror på sojaodlarnas bekämpningsmedel. Då många sprutar dessa medel och de kan färdas med vinden och landa på andra närliggande ställen och drabba djur och växter.

Hoten mot urfolken

Följden i det politiska området

Den brasilianska lantbruksindustrin har blivit farlig för urfolk och miljö och de aktivister som kämpar inom dessa områden, med den politik som Bolsonaro för. FUNAI, som är en urfolksbyrå fick sitt uppdrag upphävt att identifiera och bevilja äganderätt till urfolksterritorier. Den makten gavs istället till Agrikulturministeriet, som leds av personer som främjar negativa beteenden och handlingar mot urfolk. Detta påverkar avgränsningar av territorier och kan orsaka konflikter i urfolksterritorier. Även FUNAI:s övervakning från Justitieministeriet flyttades till den nybildade ministeriet för kvinnor, familj och mänskliga rättigheter som leds av en religiös fanatiker är farligt. Denna person har kritiserats av urfolk för felrepresentation och för religiös omvändning i urfolkssamhällen. Med en delad ledning av FUNAI, så har byrån otillräckliga medel och kan då inte fungera i helhet, just nu verkar byrån på 10 % av den budget de getts. Detta gör att byrån blir tvungna att överge viktiga tjänster och övervakande utposter i landsbygden och de samhällen som finns där.

Att få odlings- eller betesmark har lett till intrång i urfolks områden, i brasilianska delen av regnskogen har det dokumenterats ett flertal illegala inkräktande fall, och det har ökat med 150 % sedan Bolsonaro blev president. Eftersom hans samarbete med agrikultursektorn ger en signal till illegala markövertagare och människor som vill utföra illegala verksamheter, som orsakar en våg av landintrång i urfolksterritorier. Flera av dessa attacker och intrången kan länkas till den smittsamma anti-urfolksretoriken från en stad i Brasilien, som ger tecken att en mer allvarlig och utbredda överfall på urfolksterritorier. Det innebär att med den retoriken att det blir en slags straffrihet som driver fram ett plötsligt utbrott av invasioner i dessa territorier. Landsbygdslagstiftare(Ruralistas) och deras bundsförvanter försöker aggressivt driva på att öppna urfolkens territorier för industriell agrikultur bland annat. I och med att cheferna för Agrikulturministeriet och Gruv- och energiministeriet gav ett uttalande gällande deras planer att ändra landets lagstiftning för att godkänna industriella aktiviteter i urfolksterritorier. Detta kan ha allvarliga och katastrofala följder för välbefinnandet av urfolkssamhällen och den mark som de är beroende av.

I en av våra artiklar mötte vår organisation urfolk som har och blir hotade, misshandlade eller dödade av inkräktare som är beväpnade, en rapport från en ickestatlig organisation i Brasilien skriver att det finns 14 olika fall där urfolksterritorier blir attackerade och hotade. Flera ledare från urfolksgrupper anser att de statliga skydden de hade förr, har övergivit dem på grund av nedmonteringen av de institutioner som ska hjälpa och ge de skydd. Det har gett illegala marktövertagare och flera andra självförtroende, med hjälp av Bolsonaros retorik att agera utan någon straff för det. Några av de urfolk som blir utsatta är Uru-Eu-Wau-Wau och Karitiana, som möter invasioner från illegala verksamheter från olika håll. Pankararu har sitt territorie under belägring och Kadiweu-folkets territorie ockuperas illegalt av bönder.

 Hälsoproblem

Bekämpningsmedlen som börjat användas i allt större utsträckning inom lantbruksnäringen innebär hemska följder. De som påverkas mest av de hemska konsekvenserna av bekämpningsmedlen är afro-brasilianska och urfolkssamhällen. De blir regelbundet utsatta för gifterna från medlen, genom luftsprejning som inkluderar skolor och hem. De negativa effekterna som uppkommer av att bli drabbad akut förgiftning och kroniska påverkningar på grund av bekämpningsmedlen. Det finns studier från Brasilien, att det har ökat fall med medfödda missbildningar, andningsproblem, allvarliga hudirritationer, neurologiska utvecklingsproblem och olika former av cancer, som är kopplade till utsatthet av pesticidier. Det finns andra sjukdomar som kopplas till kemikalierna såsom Parkinsons och även nedsatt intelligens hos barn. De grupper som blir särskilt drabbade av bekämpningsmedlen är kvinnor och barn som är i de reproduktiva åldrarna, då utsattheten av dessa kemikalier göra att personer kan få sjukdomar eller nedsättningar i senare ålder, men exponeringen drabbar kroppen direkt och kan påverka kroppen innan en sjukdom uppstår. Detta påverkar inte bara urfolken eller invånarna i Brasilien, utan det påverkar även människor runtom i världen genom landets massexport av sojabönor och andra råvaror, då även med Mercosur-avtalet så kommer Europa att vilja öka importeringen av olika råvaror från Brasilien.

Urfolkens kamp

I Pará så tar Xikrin-folket sig an inkräktarna i deras territorier, då den brasilianska regeringen och Bolsonaro försöker försvaga urfolkens markrättigheter. Xikrin försvarar då sina egna gränser och med både gevär och träbatonger, genom en grupp urfolkskrigare som går runt och ser ifall det finns några illegala boskapsägare och utvisar de från deras territorium. Denna uppgift är egentligen den federala polisens uppgifter, lagligt sett. Lagmässigt är det erkänt sedan år 2000 av regeringen att Xikrin-urfolket på cirka 1,100 personer är de enda som får bo på den stora ytan. ’’Varför skyddar vi vårt land? Så vi kan jaga. Så att våra barn och barnbarn kan leva bra på detta land. Bara om jag dör kommer kuben(vita människor) ockupera marken’’, säger en av de äldsta krigarna i deras urfolksgrupp. Deras urfolksterritorium är inte den enda som blir pressad av illegala boskapsuppfödare/ägare, utan flera andra territorier är under tryck längs Xinguflodsregionen. Trycket mot Xikrin-folket kommer främst från boskapsuppfödning, det som kan hända med deras territorie kan sammanliknas en kommun nära deras territorie. Denna kommun har en väldig stor boskap, under 2017 var boskapsantalet det största antalet över hela landet med en oerhörd försämrad betesmark. Xikrin-folket kämpar mot både polisens och institutioners brist på agerande och de inkräktande personerna för att deras territorie inte ska gå mot samma öde. Xikrin-krigarna är stolta över hur de har försvarat sitt territorium, även om de har en känsla att en motattack kan komma att ske. Det finns även olika åsikter hur kampen ska gå till, såsom hos Uru-Eu-Wau-Wau-folket, de äldre vill gå till krig, medan de yngre vill förlita sig på teknologin såsom drönare för att ha film eller bilder som bevis. Flera av urfolken i Amazonas har dessutom gått samman, även grupper som förr var fiender, och hade ett möte gällande Brasiliens president Bolsonaro, och mötet gick ut på att prata om de hot som Bolsonaro utgör för urfolken. Det gällde allt från regeringens planer att godkänna gruvdriften i deras territorier till bekämpningsmedlens förorening av de lokala floderna och strömmarna. De har gått samman för att kämpa mot regeringen och deras planer, men även en vilja att skapa fred mellan grupper och grannar som haft ett dåligt förflutet med varandra.

Framtida problem och hot

I och med de bekämpningsmedel som används i både soja, majs och bomullsodlingar på grund av den ökade efterfrågan i Brasilien som blir mat för djuren, existerar ett framtida problem. FN:s specialrapportör av mänskliga rättigheter och farliga ämnen och avfall har varnat att det kan uppstå en epidemi av förgiftning av bekämpningsmedel. Dock så är inte Bolsonaro den första presidenten att godkänna pesticider, utan en fortsättning av förra presidentens godkännanden av 1 000 andra bekämpningsmedel som togs år 2016. Problematiken med alla bekämpningsmedel som kommer användas är att det Brasilien inte har det regeringssystem, finansiella eller tekniska resurserna just nu att kunna ge en rimlig säkerhet att dessa medel kommer att användas på ett säkert sätt. Regeringen kan inte övervaka alla hundra tusentals jordbruksgårdar och odlingar. Förutom bekämpningsmedlen, så bidrar avskogningen till att sjukdomar som sprids av myggor kan komma att öka som exempelvis malaria eller leishmaniainfektion. Då avskogningen tar bor den biologiska mångfalden, som gör att virusens spridning försvagas, då det finns fler arter som kan fungera som inkubatorer, eftersom myggorna har gott om mat. Men eftersom mångfalden försvinner med att mark och skog bränns så finns det en stor chans att myggorna med virusen söker sig till andra ställen för mat, såsom större byar eller städer. Men man kan inte veta än vad som kommer att hända, men risken med mindre skog ökar risken att det sker att fler människor blir smittade.

Det kommande Mercosur-avtalet, kan också vara ett framtida problem för Amazonas och urfolken, då EU har rollen som näst största investerare och är en av de som importerar många handelsvaror från Brasilien. Avtalet innebär att hinder kommer att försvinna för att kunna få en fri handelsöverenskommelse med Mercosur-länder där Brasilien ingår. Stora brasilianska lantbruksföretag som kommer att exportera till EU:s länder inklusive Sverige och kommer att tjäna på dessa nya fria handelsmöjligheter. Detta avtal har fått mycket kritik från olika organisationer och urfolk gällande att detta avtal har gått igenom första instans, och att det kommer påverka skövlingen av regnskogen och bönder i både länderna där varorna produceras och bönderna vars länder importerar dessa varor.

Amazon Watchs arbete

Vi researchar och överblickar vilka aktörer som är inblandande inom handel med råvaror från lantbruksindustrier som är från länder som Amazonas korsar över. Vi undersöker också ifall de skadar direkt, eller indirekt genom att bidra eller finansiera företag som skadar regnskogen, dess miljö och urfolken som bor där. Vi försöker föra dialog med företag och bolag som har en roll inom denna industri och som bidrar till förstörandet av skog och människorättskränkningar.

 Vi bedriver också lokala och internationella kampanjer för att sätta press på lagstiftare och ledande finansiärer att sluta bidra till förödandet av Amazonas och kränkandet av urfolk, och hitta alternativa företag eller sätt för att arbeta och föra handel av dessa råvaror.

Läs bland annat dessa rapporter gällande:

- Hur konsumenter och finansiärer upprätthåller angreppen mot den brasilianska Amazonas och dess folk: https://amazonwatch.org/assets/files/2018-complicity-in-destruction.pdf

- Hur konsumenter och finansiärer gör det möjligt för Bolsonaros angrepp mot den brasilianska regnskogen: https://amazonwatch.org/assets/files/2019-complicity-in-destruction-2.pdf

- En rapport som beskriver hur EU och Brasilien är djupt ekonomiskt länkande till varandra:  https://www.fern.org/fileadmin/uploads/fern/Documents/Ending-the-EUs-role-in-the-assault-on-the-Amazon-briefing.pdf

- Nya kampanjen Stop the Money Pipeline, handlar om att sätta press på banker, försäkringsbolag och kapitalförvaltare och få de att sluta finansiera fossilbränslen och börja respektera mänskliga rättigheter och urfolks självständighet: https://stopthemoneypipeline.com/ 

-Kampanjen BlackRock’s Big Problem, om företaget BlackRock och att de borde sluta investera i företag som förstör klimatet och våra värdefulla ekosystem: https://www.blackrocksbigproblem.com/