Uroflksledare kräver att 20 000 illegala gruvarbetare försvinner från deras territorier för att förhindra spridningen av Covid-19 i deras byar. Viruset kan smitta upp till 40% av Yanomamisamhällen om wildcat-gruvdrift fortsätter, vilket kan innebära ett nytt folkmord.

I en ny global kampanj, ledd av en koalition av Yanomami och Ye’kwana organisationer, definierar urfolksledare #MinersOutCovidOut-kampanjen som ”ett rop på hjälp mot en gammal mardröm som blivit ännu mer dödlig”. Kampanjen kräver att Brasiliens regering genast fördriver de mer än 20 000 guldgrävare som bedriver illegal verksamhet på Yanomamiterritorium.

”Vi följer spridningen av Covid-19 i vårt land och sörjer våra första dödsfall av Yanomami. Våra shamaner arbetar oavbrutet mot denna xawara,” säger Dario Kopenawa Yanomami, en ung ledare för sitt folk och vice ordförande för Hutukara Yanomami Association. ”Xawara” är Yanomamiordet för epidemier som förts dit av utomstående. ”Vi kommer kämpa och göra motstånd. Men vi behöver stöd från det brasilianska folket och från folk över hela världen”, säger Dario, som är son till Davi Kopenawa, en Yanomamiledare och en av de mest kända shamanerna i Amazonas, som förra året fick motta Right Livelihood-priset.

Ye’kwana är en mindre urfolksgrupp som lever i anslutning till Yanomamiland. Tillsammans utgör dem totalt 27 000 människor spridda över ett av Brasiliens största urfolksreservat som sträcker sig mellan Roraima och Amazonas staterna och över Venezuelas gräns.

Dödlighetsnivån av Covid-19 är dubbelt så hög för urfolk jämfört med resten av Brasiliens befolkning. Än så länge har mer än 2 900 urfolk testat positivt för det nya coronaviruset och nästan 260 personer har dött, enligt Brasiliens urfolksassociation, APIB. Sjukdomen har redan dödat fyra Yanomani och det finns ytterligare 95 bekräftade fall bland Yanomami och Ye’kwana.

Ungefär hälften av Yanomamiterritoriets befolkning bor i samhällen som ligger mindre än fem kilometer från en illegal gruva. En ny studie av den brasilianska organisationen Instituto Socioambiental (ISA) beräknar möjliga smittspridningsscenarion för dessa byar. Enligt studien kan ett enda fall av Covid-19, i en region av Yanomamiterritoriet, resultera i 962 nya fall efter 120 dagar. I värsta fall kan 5 603 Yanomami – 40% av befolkningen i dessa samhällen – smittas av viruset. Studien uppskattar också att om illegala gruvarbetare blir kvar kan mellan 207 och 896 Yanomami dö på grund av Covid-19 – upp till 6.4% av befolkningen i dessa områden. Yanomami står inför ett reellt hot om folkmord.

För att förhindra en tragedi ber nu Forum för Yanomami- och Ye’kwanaledare att brasilianska folket och globala samhället skriver under en petition som pressar brasilianska myndigheter att mobilisera ansträngningar för att totalt och omedelbart avlägsna gruvarbetare från deras territorium. Dario Kopenawa Yanomami är den tongivande rösten för kampanjen och har som mål att mobilisera nationellt och globalt stöd för detta kritiska ändamål.

Fotografier på gruvor på Yanomamiterritorium tagna i maj 2020. Foto: Chico Batata/Greenpeace

Tyvärr är spridningen av dödliga sjukdomar från guldgrävare och andra inkräktare inte ett nytt hot för Yanomami. På 1970- och 80-talet innebar vägbyggen och en stor guldrush att 13% av Yanomamis befolkning dog av sjukdomar så som malaria och mässlingen. Många äldre bär fortfarande på dessa smärtsamma minnen som nu är del av Yanomamis historia. Det är ofattbart att tusentals illegala gruvarbetare arbetar under straffrihet i territoriet och potentiellt exponerar en hel folkgrupp för Covid-19, en befolkning som dessutom är oerhört sårbara på grund av systematisk rasism och brist på tillgång till allmänna vårdresurser.

Enligt ISA-rapporten är vårdcentraler som täcker Yanomami bland de sämst utrustade i hela Brasilien, eftersom de har lägst tillgång till sängar och ventilatorer. Vårdcentralerna närmast där gruvarbetare inkräktar fick sämst betyg av alla. Det finns inga lungventilatorer i de flesta Amazonaskommuner, och det genomsnittliga avståndet mellan urfolksbyar och närmaste intensivvårdsavdelning i Brasilien är 315 kilometer. Yanomamifolket måste resa i nästan tre timmar med flyg till Boa Vista om de behöver intensivvårdas med en ventilator.

Kampanjen stöds av Association of Indigenous Peoples in Brazil (APIB), Coordination of Indigenous Organizations in the Brazilian Amazon (COIAB), Instituto Socioambiental (ISA), Survival International, Greenpeace Brazil, Conectas Human Rights, Amnesty International Brazil, Amazon Cooperation Network (RCA), Igarapé Institute, Rainforest Foundation US, Rainforest Foundation Norway, och Amazon Watch.

Läs mer och skriv under namninsamlingen här: MinersOutCovidOut.org