Två nya rapporter detaljerar den potentiella skadan orsakad av gruvbrytning i urfolksamhällen, inklusive vattenförorening och ökad spridning av Covid-19.
Foto: Chico Batata / Greenpeace
“We, the Yanomami people, have long been forced to live with the invasion of illegal mining. Miners are contaminating our rivers with mercury, carving out our lands, and killing our animals and our environment. Our health is poor as a result of drinking water contaminated by mining. Right now, they could potentially infect almost half of our people, who live in villages invaded by mining”
Urfolken i Amazonas kämpar mot coronaviruspandemin. De förlorar sina äldre och med dem sina levande ”bibliotek” och minnena av sin historia och kultur. De förlorar även sina barn, ledare och unga krigare, men inte enbart på grund av viruset.
Urfolkssamhällen i Amazonas har länge motsatt sig industriell gruvverksamhet på och i närheten av deras territorier. Kampen fortsätter än idag, på grund av ökade incitament att plundra urfolksmark. Många urfolkssamhällen så som Yanomami, i staten Roraima på Brasiliens gräns med Venezuela, motsätter sig aktivt stölden av deras mark. Eftersom Covid-19 krisen fortsätter att intensifieras har de lanserat en internationell kampanj för att omedelbart fördriva 20 000 gruvarbetare från deras territorier.
För mer info om kampanjen besök MinersOutCovidOut.org
Foto: Chico Batata / Greenpeace
Historiskt sett har illegala gruvor orsakat allvarliga miljöskador, och tvingat urfolken att bära bördan av föroreningens multifacetterade effekter. Gruvbrytning innebär storskaliga invasioner på urfolksterritorier och verksamheterna bedrivs ofta mot urfolkssamhällenas vilja. Gruvor orsakar allvarlig vattenförorening genom att förgifta färskvattenkällor och fisk med kvicksilver. De sociala effekterna och fysiska hoten är allvarliga och kränker urfolkens rättigheter då gruvor också är samlingsplatser för människo- och drogtrafficking, samt spridningen av sjukdomar så som Covid-19. De illegala gruvornas ovälkomna närvaro och skadorna de orsakar bidrar till konflikter. Historien beskriver en cyklisk och spänd relation mellan Yanomami och gruvarbetare ända sedan urfolkets territorium invaderades av över 40 000 gruvarbetare på 1980-talet.
Illegala gruvor exploderar under Bolsonaros presidentskap
Enligt artikel 231 i Brasiliens konstitution är all ”garimpo”, dvs informell gruvaktivitet, på urfolksterritorier illegal. I mars bestämde Brasiliens nationella urfolksmyndighet FUNAI att inträde av civila på urfolks territorier ska begränsas för att förhindra spridning av viruset, och de pausade alla aktiviteter som innebär kontakt med isolerade urfolksgrupper. Illegala aktiviteter på urfolks territorier har emellertid ökat på grund av regeringens aktiva nedmontering av miljöpolicys, president Bolsonaros rasistiska retorik mot urfolk och den dramatiska prisökningen av guld på den globala marknaden.
Den brasilianska regeringen är medskyldiga till denna katastrof genom att uppmuntra dessa illegala aktiviteter och genom att föreslå åtgärder som försvagar miljölagar, så som ett den föreslagna “Land Grabbing-lagen”, ett lagförslag som ämnar att öppna upp urfolks territorier för exploatering av mineral- och vattenresurser, och en FUNAI-resolution som utsätter hundratals territorier för risk av invasion när myndighetens process för att utfärda landtitlar tynar bort. Detta paket av policyförslag ämnar att definitivt öppna upp skyddade urfolksterritorier för en rad industriella hot och bidrar till ökad kriminalitet och straffrihet.
#MinersOutCovidOut kampanjen av Yamonami siktar på att porta 20 000 illegala gruvarbetare
Kampanjen #MinersOutCovidOut är ett initiativ av Yanomami och Ye’kwana Leadership Forum, tillsammans med andra urfolksorganisationer och flera allierade organisationer. ”Vi kommer kämpa och göra motstånd. Men vi behöver stöd från det brasilianska folket och människor runt om i världen,” sa Dário Kopenawa Yanomami, kampanjens främsta talesperson och son till Davi Kopenawa, en av de mest kända Yanomamiledarna och shamanerna i Amazonas, som förra året fick motta Right Livelihood-priset.
Kampanjen uppmanar till global aktion för att kräva att Brasiliens regering genast avlägsnar de fler än 20 000 guldgrävare som bedriver illegal verksamhet på Yanomamiterritorium. Dessa gruvarbetare är smittspridare av Covid-19 och våldsamma mot Yanomamisamhällen. Den internationella kampanjen och dess namninsamling har redan skrivits under av över 300 000 människor runt om i världen.
Förra veckan, i ett uttalande som fördömde morden på två Yanomami av beväpnade illegala guldgrävare på deras territorium, uppmärksammade Hutukara Yanomami Association sin oro för att landinvasioner driver en katastrofal cykel som liknar ett tidigare folkmord.
“The murder of two more Yanomami by miners reinforces the need for the Brazilian state to act urgently and immediately remove all the miners who are illegally exploiting the Yanomami Territory while harassing and assaulting the Indigenous communities who live there. We call on the authorities to take all necessary measures to stop the mining which continues taking Yanomami lives.”
I Brasilien har nästan 10 000 urfolk testat positivt för coronaviruset och nästan 400 har dött enligt Brasiliens nationella urfolksassociation, APIB. Urfolkens dödlighet av Covid-19 är dubbelt så hög jämfört med resten av Brasiliens befolkning. Viruset har redan dödat fem Yanomami, och det finns 170 bekräftade fall bland Yanomami och Ye’kwana.
En ny studie visar att Covid-19 i värsta fall kan infektera så mycket som 40 procent av Yanomamifolket som lever närmast invaderade gruvområden. Ungefär halva Yanomamiterritoriets befolkning bor i samhällen som ligger mindre än fem kilometer från en illegal gruva, och studien beräknar olika scenarion för smittspridning i dessa områden. Enligt studien kan ett enda fall av Covid-19, i en region av Yanomamiterritoriet, resultera i 962 nya fall efter 120 dagar. Om dödligheten fortsätter vara dubbelt så hög som hos icke-urfolk, kan mellan 207 och 896 Yanomami dö av Covid-19, vilket är upp till 6.4 procent av befolkningen i dessa områden. De står inför ett potentiellt folkmord.
“This moment is causing my people and me a lot of pain. Elderly people have survived a long time, cared for many families, and led our community. The elderly hold generational memory and pass on Yanomami history. When they die, we lose a piece of history from the first people born in the forest, even as other leaders continue to teach the new generations.”
Amazon Watch stödjer denna viktiga och nödvändiga kampanj för Yanomami, tillsammans med Association of Brazil's Indigenous Peoples (APIB), the Coordination of Indigenous Organizations in the Brazilian Amazon (COIAB), the Socio-environmental Institute (ISA), Survival International, Greenpeace Brazil, Conectas Human Rights, Amnesty International Brazil, Amazon Cooperation Network (RCA), Igarapé Institute, Rainforest Foundation US och Rainforest Foundation Norway.
Kanadas Belo Sun gruva innebär en oacceptabel risk
Medan illegal gruvbrytning sprids i Brasilianska Amazonas, kommer den globala gruvsektorn att skapa förstörelse av industriell skala. Det Kanadensiska gruvföretaget Belo Sun leder offensiven med planer att bryta landets största öppna gruva i marginalerna av Xingufloden i Amazonas och i direkt anslutning till två urfolksterritorier.
Amazon Watch har länge arbetat med urfolkssamhällen och allierade organisationer för att stoppa byggnationen av dammen Belo Monte på Xingufloden. Belo Suns ”Volta Grande Project” annonserades kort efter att kampanjen för att stoppa Belo Monte misslyckades, och hotar att förvärra megadammens katastrofala konsekvenser.
Förra månaden anslöt sig Amazon Watch till en koalition, ledd av Rede Xingu+ och Xingu Alive Movement, som arbetar med att rannsaka den föreslagna megadammens miljökonsekvensbedömning. Granskningen använder teknisk bedömning av anläggningens avfallshantering för att bedöma den sociala och miljömässiga hållbarheten av Belo Suns gruvprojekt, med tanke på den stora risk det innebär för urfolk och andra flodnära samhällen.
Den resulterande studien belyste miljökonsekvensbedömningens allvarliga brister och exponerade en oacceptabel risk som resulterar i ett scenario där en del av Volta Grande guldgruvan faller sönder och förgiftar Xingufloden och folken som är beroende av den för sin överlevnad. Baserat på dessa fynd rekommenderar rapportens författare, Dr. Steven Emerman, att projektets licens dras in. Andra tekniska utvärderingar av Belo Suns tillkortakommanden pekar mot samma rekommendationer.
Detta är inte första gången som Belo Sun har misslyckats med att studera effekten på urfolk och andra traditionella samhällen, eller att konsultera dessa befolkningar. 2017 suspenderade brasilianska domstolar Belo Suns installationslicens för liknande anledningar.
Dessa ansträngningar är trots allt ingen garanti att Belo Suns katastrofala projekt, och andra liknande som föreslås på urfolksterritorier, kommer stoppas. Detta särskilt eftersom Bolsonaros regim helt och hållet åsidosätter brasiliansk miljölagar och rättsstatsprincipen.
Stoppa illegala guldgruvor o Brasilien kräver global aktion.
Illegala guldgruvor i Amazonas är inget nytt, och det är ett komplext problem. Det är också en farlig verksamhet som exploaterar fattiga människor genom mellanhänder med länkar till maffior eller formella företagare som arbetar i skuggorna, skyddade av bristande regelverk och övervakning, ofta med lokala myndigheters medskyldighet.
Leverantörskedjan för illegalt gult är ökänt svårspårat eftersom när guldet väl smälts samman är det omöjligt att identifiera legaliteten av dess ursprung. Denna dynamik skapar utmaningar för guldköpare och raffinaderier vars konsumenter sätter mer och mer press och krav på att de utför kvalitetscertifieringar som kan underminera efterfrågan för denna giftiga handelsvara.
Samtidigt står Amazonas och dess folk inför en katastrofal industriell gruvrush, om inte internationella investerare och ledare i den globala gruvsektorn kan övertalas att flytta sina verksamheter. Utan finansiering eller villiga köpare har Belo Sun och liknande företag ingen motivering att utnyttja Bolsonaros fega främjande av gruvindustrin.
Komplexa situationer kräver kreativa lösningar. Arbetet av många människor och institutioner tillsammans i en koalition skapar möjligheter för riktig förändring. Covid-19 krisen har skapat en ny nödvändighet att hantera parallellen av pandemin och gruvor i Amazonas. Om världen agerar nu, behöver urfolken inte möta den överhängande tragedin.
Ana Paula Vargas