För ett år sedan vaknade världen upp till en av de värsta miljökatastroferna på generationer när São Paulos eftermiddagshimmel blev nattsvart av ett tjockt rökmoln från bränder som härjade i brasilianska Amazonas. Förödelsen av regnskogen möttes av enorm internationell oro och mediebevakning som satte stor press på Brasiliens regering och lyfte frågan om de globala intressen som är inblandade i katastrofen.

Detta år, medan våra samhällen handskas med en allomfattande pandemi, har brasilianska Amazonas börjat brinna igen. Junibränderna är värre än på 13 år och eldas på av explosiv kriminalitet och en politisk malström från Brasilia. Denna säsongens bränder lär bli mycket värre men riskerar att gå nästintill obemärkt förbi i kontexten av vår planets många andra kriser. Samtidigt kan rök och luftförorening från stora bränder förvärra Brasiliens allvarliga Covidkris. Fler bränder betyder mer problem för hälso- och sjukvårdssystemet och en explosion av luftvägsproblem och komplikationer över hela kontinenten är tänkbar, som disproportionerligt påverkar urfolkssamhällen i Amazonas.

Detta scenario får inte bli verklighet. För varje hektar Amazonasskog som brinner förs ekosystemet närmare en katastrofal brytningspunkt, vid vilken skogen förlorar sin funktion som världens största biologiska mångfald, hem för hundratals nedärvda kulturer som bevarar skogen, och som en livsviktig buffert mot eskalerade klimatförändring. Vi har alla en roll att spela i att stoppa den destruktiva cykeln som pressar Amazonas, och vår kollektiva överlevnad, mot stupet.

Lågorna som hotar Amazonas är lika politiska som fysiska. Under Bolsonaro regimens medvetna vanvård har brasilianska Amazonas och dess folk fått möta brutala motgångar. Enligt INPE har avskogningen mellan 1 januari och 31 maj stigit med 34 procent jämfört med samma period 2019. Miljöskydd och brottsbekämpning i Amazonas har däremot rasat med 54 procent mindre ingripanden än förra året.

Denna paradox är designad. Från första dagen av sitt presidentskap signalerade Bolsonaro att miljöbrott, landinvasioner, våld och markrofferi inte bara kommer att tolereras, utan även uppmuntras. I officiell policy visar sig denna agenda i form av två lagförslag: ett som skulle tillåta industriell aktivitet på urfolks territorier och ett annat som skulle legalisera markrofferi.

Föregångaren till förra årets drastiska eldsäsong i Amazonas var enormt förhöjda nivåer av illegal avskogning, som i sin tur bildar ideala förhållanden för illegala bränder att explodera i nedgraderade skogar. Plundringen av uråldriga träd av kriminella timmernätverk leder till raserandet av kringliggande skogar, vars kvarlevor sedan bränns så att markövertagare kan stycka upp offentlig mark till sina jordbruksintressen, speciellt till Brasiliens mäktiga kött och soja sektorer.

En ny studie visar att köttförpackarna JBS och Marfrigs ”potentiella köpzoner” centrerades i regionen där 47 procent av förra årets 885 000 Amazonasbränder härjade. Samtidigt överlappar USA-baserade företagen Cargill och Bunges sojasiloanläggningar med epicentret för 2019 års bränder, vilket tydligt indikerar hur globala bolags leverantörskedjor möjliggör och gynnas av en av de värsta socio-miljömässiga katastroferna i vår tid.

Cargill har börjat känna av konsekvenserna av dess välkända roll som pådrivare av skogsskövling. Förra veckan meddelade en stor norsk laxproducent att de kommer sluta köpa Cargills soja på grund av dess länkar till illegal avskogning i brasilianska Amazonas. Detta positiva steg i rätt riktning, och det första av Norges privata sektor, kan signalera nya möjligheter till marknadspåtryckningar för att bromsa de värsta beteendena hos varuhandlare och deras leverantörer.

Bolsonaro regimen måste nu, utöver att förlika sig med sin status som global paria, också kämpa mot den potentiellt allvarliga reträtt från utländska investerare på grund av regeringens vårdslösa avveckling av miljöskydd och mänskliga rättigheter. I ett brev adresserat till Brasilianska ambassader i sju länder beskrev 29 ledande globala investerare, som tillsammans förvaltar nästan fyra biljoner dollar, hur regimens beteende ”bildar stor osäkerhet kring förhållandena för investeringar i eller tillhandahållandet av finansiella tjänster för Brasilien.”

Detta drag från nyckelmakter inom den globala finansindustrin kunde inte komma vid ett bättre tillfälle. Medan Brasiliens ekonomi vacklar i Covid-19 relaterade åtstramningar har ett av deras enda tillväxtområden varit lantbruksnäringssektorn, vars framgång kommer på bekostnad av Amazonas regnskog och dess invånare. Kort sagt, global finans är syret som Amazonasbränderna behöver för att tändas. Hoten om stora ekonomiska konsekvenser som resultat av vårdslösa utvecklingspolicys är det enda språk som Bolsonaros kriminella regim förstår.

Av denna anledning arbetar Amazon Watch nära Brasiliens Urfolksassociation (APIB) och en rad lokala och internationella partners för att exponera och påverka globala kommersiella och finansiella intressen som möjliggör de värsta kränkningarna av mänskliga rättigheter och miljö av Brasiliens lantbruksnäring, gruvor och infrastruktur. När det brasilianska och internationella civilsamhället kräver ett omedelbart, effektivt och proaktivt svar från regeringen gällande den stundande brandkrisen, måste vi också exponera den globala marknadens medskyldighet i att tillhandahålla resurserna för att denna katastrof ska inträffa.

För att mobilisera allmän opinion i detta kritiska moment behöver vi förmedla med vilken extrem nödvändighet som åtgärder måste vidtas, som genom precisa och övertygande berättelser hjälper till att bygga en engagerad global rörelse som står bakom Amazonas och dess folk, och som ställer dessa finansiella intressen till svars. Nu är tiden inne för att kräva eldupphör i Amazonas, medan världens största regnskog fortfarande kan livnära sig själv, och i förlängningen oss.

Christian Poirier