Kommer en ny regering prioritera bevarandet av regnskogen Amazonas och markförsvarare?
Ecuadors presidentval är en blandning mellan två visioner för Amazonas och landet. Trots anklagelser om väljarbedrägeri är landet inställd på presidentvalets andra omgång den 11 april mellan Andres Arauz - en självutnämnd vänsterpolitiker, ekonom och protege för tidigare president Rafael Correa, och högerbankiren Guillermo Lasso. Arauz och Lasso har båda plattformar som fortsätter att främja en expansion av fossila bränslen och gruvindustrin som landets ekonomiska framtid, trots arvet av föroreningar, avskogning, rättighetskränkningar och att det inte visat sig vara ett ekonomiskt universalmedel.
Den andra visionen för Ecuadors framtid leddes av urfolksledaren Yaku Pérez, kandidaten från Pachakutik-partiet, ett av urfolksrörelsens politiska uttryck. Pérez drev en miljöagenda och krävde ett förbud mot ny utvinning, ökat skydd för naturens och ekosystemens rättigheter, ett ökande av urfolkens landrättigheter och självbestämmande, så väl som alternativ och hållbar ekonomisk utveckling som skulle hjälpa Ecuador att komma ut ur varuberoendets upp- och nedgångar. Det faktum att både Arauz och Lasso delar samma politiska agenda, baserat på utvinningsindustrin, bådar inte gott för Amazonas eller dess folk.
Faktum är att deras agendor strider mot andra miljövinster från valet den 7 februari. I provinsen Azuay, där landets tredje största stad Cuenca är belägen, vanns en folkomröstning mot gruvaktiviteter med jordskredsseger där flera stora gruvkoncessioner ifrågasattes och avslutade därför all framtida gruvaktivitet där.
Trots anklagelserna om utbrett väljarbedrägeri avvisade Ecuadors nationella valråd (CNE) begäran om omräkning den här veckan. Yaku Pérez uteslöts från andra valomgången med 33 000 röster under "tvivelaktiga omständigheter", enligt hans kampanjteam.
Yakus kampanj presenterade anklagelser om allvarliga fel i rösträkningen. Officiella utredningar av anklagelserna pågår. Inkonsekvensen i omröstningen, vare sig genom inkompetens eller manipulation, har ifrågasatt transparensen i valprocessen och institutionerna och därför framkallat protester.
Kraften i Yakus kandidatskap och valdeltagande är historisk. Han fick det högsta stödnivån någonsin för en urfolkskandidat - nästan 20% bland 16 kandidater - som även genererade icke-urfolksröster. Den enda andra urfolkskandidaten som tidigare valde att ställa upp i presidentvalet fick 2% av rösterna. Pachakutik-partiet fick även 27 kongressplatser, från de tidigare sju, och vann i alla Amazonasprovinser med jordskredsseger, samt i alla de Andiska provinserna förutom en. Den starka och oväntade uppvisningen av Yaku är en stor tillrättavisning av landets höger- och Correa-era politik, som signalerar ett nytt politiskt landskap och en uppmuntrad urfolksrörelse.
Ecuador står inför en aktuell ekonomisk kris, och inte enbart till följd av Covid-19-pandemin. Under de senaste två åren har Lenin Morenos regering antagit en serie åtstramningsåtgärder som har försvagat offentliga tjänster, hälso- och sjukvård, utbildning, miljöskydd samt ökat arbetslösheten markant. Under hans mandatperiod kränkte regeringen mänskliga rättigheter och naturens rättigheter som är förankrade i konstitutionen och internationell lag.
Visionen som regeringen, och dess slutgiltiga presidentkandidater Arauz och Lasso, erbjuder ecuadorianer baseras på ansvarslöst utnyttjande av naturresurser och kränker grundläggande rättigheter såsom fritt, informerat förhandssamtycke (FPIC). Den är bunden till expansion av olja, gruvdrift och avverkning. Detta inträffar också i ett sammanhang där pandemin har belyst den djupa försummelsen hälso- och utbildningssystem för urfolken. Hälsocenter nära urfolkssamhällen har fortfarande inte tillräckligt med resurser och andelen personer med avbruten skolgång förblir hög. Dessutom förlorar samhällen sina urfolksäldste och därmed förfädernas kunskaper på grund av Covid-19, vilket har resulterat i ett djupt sår hos nära och kära.
Till råga på allt kan vi lägga till en straffrihet för utvinningsindustrin och bristen på ett oberoende rättsväsende. Ett tydligt exempel på detta är utsläppen i april 2020 av mer än 15 000 fat (3 miljoner liter) råolja i floderna Napo och Coca - det värsta miljöbrottet på 15 år. Det finns 27 000 urfolk som fortfarande är utan vatten och en osäker livsmedelsförsörjning. Nästan ett år senare är de hundratals drabbade familjerna osynliga i regeringens ögon trots denna kris.
Därför är det viktigt att den kommande presidentadministrationens politik tar hänsyn till urfolksrörelsens historiska krav, som försöker få sina rättigheter och liv garanterade och respekterade. Det är dem som lever vid och tar hand om floder, skogar och biologisk mångfald, och det är dem som direkt lider av effekterna som föroreningar och förstörelsen har på deras marker.
De nya representanterna som väljs till den ecuadorianska nationalförsamlingen har skyldigheten att försvara och skydda rättigheterna för jordförsvarare vars liv och frihet är i fara eftersom de motsätter sig utvinningsprojekt och förstörelsen av Amazonas. Församlingen kommer också att ha den svåra uppgiften att svara på civilsamhällets krav. De kommer att behöva ta itu med krav på amnesti för urfolk och aktivister som står inför anklagelser från oktoberupproret på grund av IMF:s åtstramningsåtgärder; framsteg mot ekonomiska alternativ efter extraktion; respekt för rätten till samtycke och självbestämmande; sysselsättningssäkerhet; interkulturell utbildning av kvalité och hälsa; samt skyddandet av urfolksterritorier.
Som en organisation som är dedikerad till att främja urfolkens rättigheter och skydda Amazonas, stödjer vi våra urfolkspartners krav på att varje ny regering ska respektera urfolkens tydliga mandat i Amazonas och Anderna för att få slut på ny olje- och gruvutvinning, garantera deras rättigheter till territorium, självbestämmande och att leva i en miljö fri från kontaminering.
Carlos Mazabanda & Alejandra Yépez Jácome
Översättare Midya Kaplan