Urfolkens markrättigheter hotas: Brasiliens nya kamp för Amazonas och kulturell överlevnad

Kampen för urfolkens rättigheter i Brasilien har nått nya höjder när angreppen på deras marker eskalerar. I slutet av 2023 fattade Brasiliens Högsta domstol beslutet att den juridiska avhandlingen Marco Temporal stred mot landets grundlag. Denna kontroversiella tes hävdar att urfolk som inte befann sig på sina marker den 5 oktober 1988 då lagen utfärdades inte har rätt till sina landområden.

Trots Högsta domstolens beslut arbetar fortfarande olika grupper för att avhandlingen ska drivas igenom. Med stöd av jordbruks- och gruvindustrin har dessa grupper bland annat lagt fram ett förslag att ändra grundlagen för att gynna deras intressen. Detta är en attack som äventyrar urfolkens överlevnad, både kulturellt och fysiskt. Samtidigt påverkas regnskogen Amazonas negativt –tillsammans med resten av jordklotet eftersom skogen är väsentlig för det globala klimatet.

Högsta domstolens beslut angående Marco Temporal var en viktig seger för urfolkens rörelse som kämpat för det i över ett decennium. De senaste månaderna har dock nya offensiver mot deras markrättigheter inletts: en från senaten och en annan från Högsta domstolen – fastän den tidigare var till stort stöd när det gällde att försvara demokratin och urfolkens rättigheter under Bolsonaro-tiden.

Ett angrepp från den brasilianska lagstiftningen: en ändring i grundlagen?

I juli 2024 sammanträdde ett utskott från den brasilianska senaten för att rösta om ett förslag att ändra på grundlagen. Syftet var att skriva om artikel 231 för att lägga till Marco Temporal-tesen och därmed ifrågasätta alla befintliga markavgränsningar och deras rättsliga status.

Tack vare en intensiv mobilisering av APIB (Association of Brazil's Indigenous Peoples) i Brasilien och på sociala medier tvingades Lula-administrationen garantera en avgränsning av urfolkens landområden. Till följd av detta har omröstningen skjutits fram till den 30 oktober.

Juridiska attacker: Högsta domstolens roll i krisen

Att omröstningen dröjer är delvist en seger för urfolksrörelsen som får mer tid på sig att organisera sitt motstånd. Det räcker dock inte för att lösa det stora problemet kring markrättigheterna.

Senaten inväntar nu resultatet av en så kallad försoningsprocess som inrättades av Högsta domstolens justitieråd Gilmar Mendes. Urfolksrörelsen har kallat till en nationell mobiliseringsdag i huvudstaden Brasília den 5 augusti då det första mötet ska äga rum.

"Det går inte att förhandla om våra rättigheter!"

Gilmar Mendes är känd för sitt förakt för urfolken. Hans beslut tyder på att Brasiliens Högsta domstol söker en kompromiss mellan jordbruksindustrin och urfolken för att "dämpa" kraven på markavgränsningar. För att uppnå detta har Mendes skapat en "särskild kommission" som består av representanter från jordbruksindustrin, den brasilianska regeringen, delstaterna, kommunerna och urfolken. Målet är att tillsammans utforma urfolkens rättigheter på det sättet som tillfredsställer de flesta. Samtidigt har Mendes avbrutit behandlingen av de fem rättsliga åtgärder som utmanar Marco Temporal-tesens grundlagsenlighet.

Mendes beslut är på många sätt kontroversiellt. Den särskilda kommissionen samlar grupper med starkt motsatta intressen, inklusive jordbruksindustrin som är en av de mest inflytelserika sektorerna i Brasilien. Att förvänta sig att kommissionen ska kunna komma överens är att bortse från de historiskt våldsamma attackerna jordbruksindustrins har lett mot urfolken. I samma veva negligeras den stora maktasymmetrin mellan en ekonomiskt stark industri och en gräsrotsrörelse som kämpar för sina grundläggande rättigheter. Med tanke på dessa enorma skillnader verkar en försoning mellan parterna osannolik.

Ur ett juridiskt perspektiv är urfolkens markrättigheter dessutom grundläggande och icke förhandlingsbara. APIB:s juridiska team understryker också att Mendes har förbisett flera av de kritiska frågorna som urfolksrörelsen har tagit upp och att dessa punkter bör behandlas innan ett beslut fattas. Slutligen tillfrågades urfolksrörelsen inte när det gällde att utveckla kommissionens arbetsmetod.

Ett akut hot mot regnskogen Amazonas

Justitierådet Gilmar Mendes beslut har även ett annat mål: att gynna ekonomiska sektorer som ofta orsakat konflikter på urfolkens marker, såsom gruvindustrin som under många år pressat Högsta domstolen att öppna markerna för mineralutvinning. I samband med att Marco Temporal diskuterades i december 2023 tog justicierådet Dias Toffoli oväntat upp ämnet. Mendes upprepade detta i sitt senaste beslut då han betonade vikten av att reglera prospekteringen av mineraler på urfolkens marker.

APIB:s juridiska avdelning svarade med detta uttalande:

"I denna förhandling är det inte bara Marco Temporal-tesen, som redan har förklarats strida mot grundlagen enligt Högsta domstolen, som står på spel. Den centrala frågan i diskussionsprocessen, som inleddes mot urfolkens vilja, är godkännandet av en ekonomisk exploatering av deras mark av gruvbrytning eller jordbruksföretag. APIB ser med stor oro på denna process och anser att Mendes föreslagna förhandling – om den genomförs – kommer att utgöra en av de mest betydande kränkningarna av urfolkens rättigheter i modern tid."

FN:s särskilda rapportör för urfolkens rättigheter José Francisco Calí Tzay markerade att Brasilien måste skydda urfolkens marker och resurser med följande kommentar:

"Jag påminner den brasilianska regeringen om att de landområden och territorier som traditionellt ägs eller ockuperas av urfolken är avgörande delar av deras identitet, kultur och relation till förgångna och framtida generationer. Att öppna vägen för utvinning enbart för affärsintressen legitimerar våld mot urfolken och kränker deras rättigheter till traditionella landområden, territorier och naturresurser."

Urfolkens mobilisering: motstånd och påverkansarbete

APIB:s samordnare överväger för närvarande om de ska delta i den särskilda kommissionen som eventuellt kommer att förhandla om, eller till och med försvaga, urfolkens grundläggande rättigheter. Om APIB bestämmer sig för att delta har Mendes fastställt att en av de sju urfolksrepresentanterna ska tala inför den nationella organisationen. De övriga sex representanterna ska företräda de olika institutionerna inom APIB.

Som svar på denna nya attack har urfolksrörelsen inlett protester som pågår fram till den 5 augusti. Gräsrotsorganisationer, ledare, ungdomar från urfolken och allierade har också kallats till Brasília i början av augusti för att protestera mot Mendes föreslag.

Marco Temporal-hotet

Rent konkret innebär Marco Temporal-tesen att markrättigheterna blir beroende av att urfolken ockuperar de områden som de gjorde anspråk på när Brasiliens grundlag antogs 1988. Detta bortser från det allvarliga våldet som urfolk historiskt utsatts för innan det datumet. Om tesen godkänns legaliseras alltså de facto århundraden av etno- och folkmord mot brasilianskt urfolk vars fysiska och kulturella existens härstammar från traditionellt ägda landområden.

Dessutom skulle Marco Temporal öppna för ekonomisk verksamhet såsom militärbaser, vägar och energiprojekt på urfolkens mark – ofta utan deras samtycke eller till och med emot deras vilja. Eftersom urfolkens marker till stor del är skyddade är detta även ett allvarligt hot mot miljön. Att markerna preserveras är extremt viktigt för att bevara regnskogens ekosystem, resurser och biologisk mångfald.

Internationell solidaritet krävs!

Attackerna från Brasiliens olika rättsväsen är tydliga tecken på att både urfolkens rättigheter och miljöskyddet i landet är i fara. Om Marco Temporal – eller andra lagar som underlättar utvinningen i regnskogen – drivs igenom försvinner årtionden av framsteg. Urfolken, deras allierade samt ideella organisationer som Amazon Watch kämpar för att motarbeta dessa hot och strävar efter ett starkare skydd för och ett erkännande av urfolkens marker.

När Brasilien nu står inför ett avgörande val är det särskilt viktigt att internationella organisationer stödjer urfolken, vakar över att deras rättigheter upprätthålls och ser till att Amazonas bevaras för kommande generationer. 

2023 publicerade Amazon Watch en tvärvetenskaplig rapport om de risker som förknippas med Marco Temporal-tesen.

Wall Street bankerna ligger bakom förstörelsen av urfolkens mark i Amazonas

I norra peruanska Amazonas lever urfolk i en av jordens mest biologiskt mångfaldiga och välbevarade ytor. Trots att denna är avgörande för mänsklighetens framtid bestämde sig den peruanska regeringen 1995 för att auktionera ut oljeblocket Block 64 som ligger i närheten av gränsen till Ecuador – allt utan varken urfolkens kännedom eller deras samtyckande. Under loppet av drygt 30 år har minst fem oljeföretag hindrats från att förstöra Block 64 men idag finns det återigen planer på att exploatera området.

I april 2024 reste en delegation långa vägar för att kräva av Wall Streets största banker att de upphör att låna ut pengar till Perus statliga oljebolag Petroperú. Företagets ständiga jakt efter gas och olja äventyrar de lokala urfolkens försörjning och hotar deras liv. Den oupphörliga exploateringen utgör även en fara för en av jordens viktigaste kolsänkor vars förmåga att lagra koldioxid riskerar att minska avsevärt. Samtidigt flyttas Amazonas allt närmre en oåterkallelig tipping point, det vill säga en kritisk brytpunkt för jordens klimatsystem. Överskrids denna tröskel utlöses självstärkande processer som inte kan begränsas och det blir omöjligt att återvända till klimatets ursprungliga tillstånd.

Delegationen som åkte till USA begärde att få träffa fyra av de banker som aktivt finansierar gas- och oljeutvinningen i Amazonas. Citi och Goldman Sachs var de enda som gick med att mötas. JPMorgan Chase (JPMC) hade från början planerat ett möte men ställde sedan in det ett fåtal dagar innan det skulle äga rum.

JPMC överväger enligt uppgift att bevilja Petroperú ett lån på 1 miljard dollar. Men banken får inte vilseledas av Petroperús påståenden om att det enbart behöver ekonomiskt stöd för att driva befintliga oljekällor och sköta sin verksamhet. Tvärtom har oljebolaget redan stora skulder till andra banker, inte minst från anläggningen av oljeraffineriet Talara Refinery som är bland de största i södra Stilla havet. Nu står Petroperú inför ett eventuellt finansiellt sammanbrott när dessa lån så småningom måste återbetalas – om inte företaget lyckas expandera oljeproduktionen och säkerställa nya lån.

Petroperú meddelade nyligen att 2.2 miljarder USD behövdes för att säkra företagets överlevnad. I en sådan situation blir oljeborrning enormt viktigt för att motstå det ekonomiska trycket. Bolaget vänder sig nu återigen till privata investerare och menar att det ”under rådande omständigheter” vore ”oansvarigt och omoraliskt att begära ytterligare statlig finansiering” för att skaffa pengar och utvidga oljeproduktionen. En liknande expansion kräver att Petroperú borrar i oljeblocket Block 64, i andra delar av Amazonas samt längs den peruanska kusten. Och detta kräver i sin tur att företaget säkrar finansiering. Petroperú är alltså fast i en ond cirkel där enorma skulder tvingar oljebolaget att öka produktionstakten, vilket innebär att det också ständigt måste skaffa nya lån – och så fortsätter det.

Denna cykel är inte utan följder, inte minst för urfolken som bor i Amazonas. Prospekten kring Block 64 har lett till nya territoriella konflikter som uppmuntras av lokala myndigheter som prioriterar ekonomiska vinster över skogens välmående. Samtidigt hotas ursprungsfolkens ledare i ett försök att hindra människorättsorganisationer från att uttrycka sina krav. Längs den nordperuanska oljeledningen, som ägs av Petroperú, har oljeutsläpp redan förorenat mark som är kritisk för urfolkens försörjning. Och bakom denna förödande industri står banker som omsätter miljardbelopp och förväntar sig att bli återbetalda oavsett konsekvenserna på urfolkens välbefinnande och rätt till självbestämmande.

Förra året investerade världens största banker 632 miljoner USD i gas- och oljeproduktionen i Amazonas. Det är nästan 120 miljoner USD mindre än vad de spenderade på utvinning året innan. Trots allt är varje dollar ett hot mot de samhällen som levt i harmoni med skogen i århundraden. Bank of America, som aldrig svarade på delegationens mötesförfrågan, ordnade fram hela 162 miljoner USD åt oljeföretag med verksamhet i Amazonas. JPMorgan Chase kom på andra plats med 124 miljoner USD, utan att räkna lånet på 1 miljard USD som företaget fortfarande överväger att ordna åt Petroperú.

Sammanlagt har banker ansvaret för 6.9 triljoner USD som gått till att utveckla fossila bränslen i Amazonas – och detta efter att Parisavtalet trädde i kraft 2016. För tre år sedan lovade samma banker att öka sina klimatåtgärder för att anpassa sig till FN:s 1,5 gradersmål. Det finns fortfarande inget tecken på att bankernas ESG-standarder, människorättighets- och klimatpolicyer, och TCFD-rapporter (Task Force on Climate-Related Financial Disclosures) faktiskt hindrar dem från att investera i förstörelsen av Amazonas som äventyrar våra liv.

Denna artikel skrevs av Olivia Bisa Tirko, Senar Irar och Neil Encinas och publicerades på Amazon Watch USA:s webbsida den 20 maj 2024. Olivia Bisa Tirko är den första kvinnliga ledaren för Chapra-folket i Peru. Senar Irar leder Achuar-folket i Peru. Som företrädare för de som drabbas mest av oljeverksamheten kräver författarna att banker förbjuder all finansiering av Petroperú samt hindrar kunder från att öka exploateringen i Amazonas.