Brasiliens regering talar om ”hållbar utveckling” av Amazonas medan de planerar nästa attack.

Vad gör Brasiliens president Jair Bolsonaro – benämnd ”Tropikernas Trump” – nu när Donald Trump inte längre finns i Vita Huset? Bolsonaro var ihärdigt lojal till Trump och var en av de sista statscheferna att erkänna Joe Bidens vinst. Nu har Bolsonaros diplomatiska agenter lanserat en PR-kampanj som fjäskar för den nya administrationen.

Bolsonaro bemärkte Bidens invigning med att tweeta ett tre sidor långt brev till den nye amerikanska presidenten, vars huvudpunkt var att upprepa viljan att upprätta ett frihandelsavtal med USA (som redans nekats av kongressen i juni 2020). Angående miljö och klimat hävdar brevet att ”vi är redo att fortsätta vårt partnerskap mot hållbar utveckling och mijöskydd, särskilt i Amazonas”.

Samtidigt sjösattes andra element av PR-kampanjen från den brasilianska ambassaden. Amabassadören Nestor Forster Jr, publicerade en selfie på Twitter från Capitoliumbyggnaden på morgonen av Joe Bidens invigning, och ambassadens nyhetsbrev stoltserade med samma retorik som Bolsonaros brev: ”Vår energimix är grön och förnyelsebar, Brasiliens lantbruksnäring är synonymt med hållbarhet och vår regering är fast besluten att upprätthålla lag och ordning i Amazonasregionen.”

Mest nyligen gav Brasiliens utrikesminister Ernesto Araújo ett timmeslångt tal till Council of the Americas. Efter att ägnat den mesta tiden åt att diskutera ekonomi- och säkerhetssamarbeten mellan länderna, gjorde Araújo några obligatoriska kommentarer angående samarbete mot klimatförändring, och hävdade att expansion av lantbruksnäring inte bidrar till avskogning och att Brasiliens regering effektivt kämpar mot illegal skogsskövling. Mediebevakning av eventet fokuserade på ministerns påstående att de arbetar med Bidens administration gällande klimatet och Amazonas.

Taget ut det verkliga sammanhanget i Brasilien kan dessa gester verka lovande. Tyvärr motsäger de över två år av miljöförstöring och människorättskränkningar som uppmuntrats av Bolsonaros administration.

Tillsammans med en koalition av Amazonasdedikerade organisationer tog vi fram en rad rekommendationer för USA:s nya ledarskap – läs dem här: 100 Day Action Plan

Myt vs verklighet

Till stor del är dagens verklighet i brasilianska Amazonas så här katastrofal på grund av Bolsonaros policys och retorik, och de som möjliggör hans politik runt om i världen. Forskare varnar om en ekologisk ”dödsspiral” där regnskogen inte längre kan förnya sig själv, dör och då släpper ut stora mängder växthusgaser. Genom att aktivt ställa sig bakom lantbruksnäring, timmerverksamhet och gruvintressen har Bolsonaro skyndat på processen mot ekosystemets kollaps.

Nyligen rapporterade Washington Post att militärens försök att skydda Amazonas de senaste två åren – Operation Green Brazil – har varit ren bluff. Det har varit en PR-distraktion medan regeringen saboterat de myndigheter och policys som bevisligen minskat avskogningen och annan miljöförstöring. Kanske för att de insett detta enorma misslyckande, meddelade vice presidenten Hamilton Mourão nyligen att operationen kommer avslutas i slutet av april och återlämna ansvaret för Amazonas beskydd till de nu resursfattiga civila byråerna.

I samma stund föreslår regeringen en budgetnedskärning på 5,4% för miljömyndigheten och relaterade byråer under 2021. Detta skulle bli Brasiliens minsta miljöskyddsbudget på minst 13 år, trots skyhöga nivåer av avskogning och Amazonasbränder. Detta tillintetgörande av miljöskyddsresurser har varit Bolsonaros strategi för att stoppa all effektiv brottsbekämpning i Amazonas.

Det ultimata priset för Bolsonaros retorik och policys är de hot och attacker som lokala samhällsledare och människorättsförsvarare får utstå dagligen. Ett praktexempel är Mundurukufolket som lever i hjärtat av brasilianska Amazonas. Med den federala regeringens underförstådda tillåtelse invaderar illegala gruvbrytare, timmerarbetare och ranchägare Mundurukus territorium utan straff. Mundurukufolket står också inför intrånget av megaprojekt på deras marker och floder, så som vattenkraftverk och en järnväg för sojatransporter. Urfolkets ledare, inklusive RFK Human Rights Award mottagaren Alessandra Korap Munduruku, möter regelbundna hot mot deras liv och andra försök att tysta dem.

Runt om i Brasilien får samhällsledare som kämpar för sina rättigheter och miljön utstå målinriktat politiskt våld. Som protest och motståndsstrategi har Brasiliens Urfolkssassociation (APIB) anklagat Bolsonaro för folkmord i Internationella Brottmålsdomstolen (ICC). APIB:s verkställande koordinator Sônia Guajajara berättade för The Guardian att Bolsonaro ”begår brott efter brott mot folken i regnskogen och miljön.”

Under tiden har det politiska landskapet i Brasilien tagit en oroväckande vändning. Bolsonaros allierade kontrollerar nu båda kamrarna i deras kongress och viktiga kommittéer. En serie katastrofala lagförslag ska nu röstas om och potentiellt godkännas, så som PL 191/2020, som skulle legalisera tidigare illegala utvinningsaktiviteter inom urfolksterritorier. Bara förhoppningen om att lagen ska komma att godkännas har satt igång en våg av illegala gruvor.

Fungerar PR-kampanJEn?

Tyvärr verkar PR-manövern lyckas. De senaste veckorna har medlemmar i Bolsonaros regering, inklusive utrikesminister Araújo och miljöminister Ricardo Salles, fört dialog med klimatrelaterade diplomater i Bidens administration. Mötena har refererats till på Salles Twitterkonto, men utan att nämna vilka specifika ämnen som diskuterats bakom stängda dörrar. Man tror att ett samarbete gällande skogskydd kan komma att presenterats under presidentens Climate Summit den 22 april.

Att Bidenadministrationen skulle förhandla om Amazonas med Bolsonaros regering bakom stängda dörrar är extremt oroande. Urfolken måste konsulteras och samtycka till alla större policys som påverkar deras liv och territorier. Särskilt under Bolsonaroregimen, vars regering ständigt anklagas av urfolken för attacker mot deras liv och marker.

I ett försök att föregå något avtal utan urfolkens involvering eller samtycke, skickade APIB ett brev till John Kerry, USA:s Special Presidential Envoy for Climate, den 11 mars. Brevet förklarade de problem som Brasiliens urfolk står inför och föreslog direktkommunikation med Bidenadministrationen för att diskutera dessa frågor. Än har erbjudandet inte välkomnats av Bidens administration.

Istället för att tro på Bolsonaros uppenbara fjäsk uppmanar vi USA:s nya regering att titta på hur verkligheten ser ut. Brasilianska Amazonas riskerar att utplånas och med skogen följer flera unika urfolksgrupper vars liv och kultur är beroende av den. Urfolken är regnskogens bästa beskyddare och för ett levnadsbart klimat måste regnskogen fortsätta att fungera. Omvärlden får inte längre möjliggöra Bolsonaros destruktiva policys!

Andrew E. Miller