Hoten mot Amazonas – Ekosystemets Kollaps

Varför ska vi bry oss om att skydda Amazonas Regnskog?

För att förstå hur viktig Amazonas är, måste vi först veta mer om några biologiska och kemiska processer.

Varför är träd så viktiga?

Träd och växter genererar energi genom fotosyntes. Det betyder att de får energi från solljus, tar koldioxid från luften och vatten från marken för att producera energi för sin överlevnad. I denna process släpper träd och växter ut syre i atmosfären. Detta är såklart viktigt för liv på jorden, eftersom syre är den huvudsakliga faktorn för att hålla människor och djur vid liv. På natten, när de är utan solljus, andas växterna och släpper ut koldioxid i atmosfären. Denna process är balanserad och kompenseras lätt med fotosyntes. Men när mänskliga bosättningar ökade och teknologin snabbt utvecklades minskade antalet naturområden och med dem den viktiga floran och faunan. Sedan den industriella revolutionen har mängden kol i atmosfären ökat med 45%.

Varför talar vi så mycket om kol?

Många föroreningar, inte bara kol, påverkar planeten. Vi fokuserar dock mer på kol eftersom det motsvarar ungefär 75% av totala gasutsläpp. Men vad är problemet med dessa gaser?

Jorden tar emot solstrålning från solen som delvis absorberas av jorden, och delvis reflekteras tillbaka ut i rymden och genererar värme. Gaserna som vi kallar växthusgaser inkluderar koldioxid, vattenånga, metan, dikväveoxid och ozon, och är naturliga gaser som finns i atmosfären. Utan dem skulle planeten förlora all värme och bli en obehaglig plats att bo på. När dessa gaser däremot ökar i luften blir en del av solstrålningen fångad på jorden istället för att försvinna ut i rymden. Detta gör i sin tur att värmen på jorden ökar, och det är detta som menas med global uppvärmning.

Hur relaterar Amazonas till kol?

Som beskrivs ovan så är växter det huvudsakliga verktyget för absorbering av kol i luften. Det finns dock olika typer av skogar, och regnskogar är de som bidrar med mest biologisk mångfald och vegetationsdensitet, även om de bara ockuperar 6% av jordens yta. Bland världens regnskogar är tropiska regnskogar de med mest biologisk mångfaldiga landbaserade ekosystem. Amazonas regnskog är världens största regnskog, och har runt 40 000 växtarter och uppskattas ha 400 miljarder träd.

Nya växande plantor absorberar mer kol än gamla, men gamla skogar lagrar kol i biomassa. Adderar man skogens kolupptagning med det lagrat kol blir gamla tropiska regnskogar den största kolsänkan på planeten. Amazonas lagrar i sin biomassa cirka 120 Pg (1.2 x 10^17 g) kol, och årligen bearbetar skogen 18 Pg kol genom fotosyntes och respiration, vilket representerar mer än dubbla mängden fossilgasutsläpp. Detta har hjälpt till att sakta ner takten på mängden koldioxid som samlas i atmosfären, och skogen fungerar därför som en buffert mot klimatförändring.

Vad händer när Amazonas brinner?

Kolet som lagras i biomassa frigörs tillbaka i atmosfären när träden bränns. Amazonas regnskog lagrar motsvarande 100 års koldioxidutsläpp från USA, och delar av detta lagrade kol har släppts tillbaka ut i atmosfären på grund av den senaste tidens härjande bränder.

Vissa skogar har utvecklats med bränder och har strategier för att överleva dem. Amazonas regnskog är dock inte en av dessa skogar. Regnskogen är inte anpassad för bränder och har ingen skyddsmekanism mot dem. Bränderna i Amazonas sker inte naturligt utan beror på antropogena processer, alltså mänskliga aktiviteter. Amazonas har enorm och tät vegetation där det inte är lätt att bara hugga ner några träd hur som helst. Därför använder avverkare ofta två lastbilar med en stor kedja fäst emellan dem medan de kör genom regnskogen. De stora träden säljs och resten av vegetationen bränns för att rensa området. Dessa bränder är svåra att kontrollera och sprider sig fort till andra områden.

Vissa urfolksgrupper använder en liknande teknik som kallas ”shifting cultivation” eller ”slash and burn” som är en jordbruksmetod som inkluderar användning av eld. När de förödande bränderna uppmärksammades 2019 försökte vissa skylla brändernas spridning på urfolk. Men hur kommer det sig att urfolk har använt denna metod i mer än 12 000 år, och skogen har inte brunnit okontrollerat förrän de senaste 30 åren? Urfolkens teknik är en komplex mekanism som utvecklats väl genom åren och som de kan kontrollera.

Den biologiska mångfalden

Det beskrivs ovan att Amazonas regnskog är extremt rik på biologisk mångfald. Varför är det relevant?

Skogar och ekosystem består av olika arter som interagerar med varandra och balanserar varandras processer. Olika områden på planeten har utvecklats för att trivas i de olika temperaturerna, fuktighetsnivåerna, solförekomst, m.m. Arterna förändrades tillsammans och utvecklade djupa interaktioner, ibland unika för en given art. Detta gjorde ekosystemet till ett komplext sammanflätat system. Allt detta gör skogen mer motståndskraftig. Men växter är känsliga och precis som allt levande lider de av klimatförändringarnas effekter. De blir stressade av värmen som orsakar torka och ökar förekomsten av skadedjur. Växter som befinner sig i en hälsosam miljö tenderar såklart att leva längre, växa bättre och därför också absorbera mer kol.

Urfolk och regnskogsbevarande

Urfolk finns på cirka 20% av planetens yta, och trots att varje grupp har olika kulturer är en gemensam nämnare att de alla har en holistisk åskådning på universum. Till skillnad från det industrialiserade samhället ser de sig själva som del av naturen. De har en djup kontakt med naturen och ser den inte som ett sätt att generera vinst på dess förstörelse. De är inte främmande för naturen – de är en del av den.

Studier har genomförts med olika urfolksgrupper för att se om deras användning av resurser är hållbar, och i de flesta fall är detta sant. En urfolksgrupp i Thailand säger att ”om du äter från skogen så måste du skydda den”. Eftersom urfolksgrupper inte förstör naturen, och eftersom de besitter uråldrig kunskap om dess funktioner och mekanismer, borde deras rättigheter till sin mark, utöver att de är erkända mänskliga rättigheter som bör realiseras oavsett allmännyttan, försäkras som ett sätt att skydda skogen. Många av de kvarvarande skogsområdena som ännu inte vidrörts är urfolkens förtjänst, då de är skogens väktare.

Regnskogen och mediciner

Många av de mediciner som vi använder idag kommer ursprungligen från isolerade komponenter som finns i naturen. I vissa fall har dessa komponenter upptäckts genom traditionell kunskap, så kallad etnobotanik, och i andra fall genom vetenskaplig analys av insamlade växter. Att upptäcka en aktiv komponent genom etnobotanik kräver oftast mindre ansträngningar. Forskare kan exempelvis fråga urfolkssamhällen vad de använder för att behandla vissa sjukdomar eller symptom, och sedan studera de relevanta växterna för att finna den aktiva komponenten som botar sjukdomen, isolera den, och sen producera ett läkemedel. Det är inte bara mediciner som kan utvecklas på detta sätt, utan även kosmetika och skönhetsprodukter.

Regnskogar är ansvariga för ungefär 25% av alla mediciner, och Amazonas benämns ibland som ”världens största medicinskåp”, men bara en liten del av dess kemiska mångfald är känd för forskare. Mycket av denna biologiska mångfald och värdefulla kunskap som skulle kunna hjälpa till i skapandet av nya mediciner riskerar att försvinna på grund av förstörelsen av Amazonas. Därför är det viktigt att skydda skogen och urfolksgrupper som kan rädda otaliga liv i framtiden.

Viktigt i frågan om mediciner med ursprung i traditionell kunskap är att jakten på nya mediciner inte får användas för att ytterligare exploatera Amazonas. För att nya mediciner ska kunna upptäckas krävs att både regnskogen och urfolkens kunskaper bevaras, och att de vetenskapliga framsteg som urfolkens kunskaper bidrar till ska ske på urfolkens villkor.

Zoonoser

På grund av ökad avskogning och att urbana miljöer flyttas närmare naturområden, försvagas barriären mellan vilda och tama djur. På så sätt sprids sjukdomar till människor som inte vanligtvis skulle komma i kontakt med dem. Detta sker exempelvis när storskaliga boskapsrancher tränger sig in i regnskogen, eller när avskogning krymper en arts territorium så pass mycket att de tvingas ut ur skogen. Avskogning kan också förändra ekologiska interaktioner, så medan vissa arter utrotas kan andra gynnas och öka sin population, exempelvis myggor, som är effektiva sjukdomsspridare. Många av de epidemier som härjat under historiens gång har uppkommit på grund av dessa obalanser i naturen, exempelvis Ebola.

Vad kan vi göra?

Jordens naturliga processer har blivit förändrade av industrisamhället. Teknologi och kapitalism har påverkat naturen mer och mer. På grund av dess specifika läge är Amazonas den rikligaste regnskogen i världen, som sträcker sig över enorma områden med unik biologisk mångfald. Regnskogen lagar stora mängder kol, en process som är vital för att minska den skadliga gasen i atmosfären. Att bevara orörda skogar minskar också spridningen av zoonoser, och skogar är viktiga källor för mediciner. Den konstanta avskogningen hotar regnskogen, och det bästa sättet att skydda den är att garantera urfolken sina rättigheter. Dessa folk har unika relationer till naturen, och värnar om dess välmående, tillskillnad från vårt industrialiserade samhälle. Amazonas urfolk är nyckeln till regnskogens överlevnad!

Isabel Resende