Kämpa för jorden!

Urfolksrörelsen mobiliserar mot brasilianskt lagförslag som legaliserar land grabbing och ökar utvinning i urfolks territorier.

Foto: Kretã Kainkang / Eric Marky / Midia India

Foto: Kretã Kainkang / Eric Marky / Midia India

Förra veckan marscherade tusentals urfolk, från över 43 olika urfolksgrupper, i Brasilia för att uppmärksamma de multipla nödsituationer de står inför och den brasilianska regeringens totala misslyckande med att skydda och upprätthålla urfolks rättigheter. Bland deras krav finns det omedelbara tillbakadragandet av lagförslagen i landets kongress som både är anti-urfolk och anti-miljö.

Dessa reformer, som utgörs av ett antal lagförslag som diskuteras i Chamber of Deputies och i landets senat, pressas fram av utvinningsindustrins lobby, med explicit stöd från Bolsonaros regim. Om de godkänns kommer avgränsning av urfolks territorier att begränsas, och restriktioner lättas för aktörer från privata sektorn med stor miljöpåverkan. Detta skulle givetvis få förödande och långvariga konsekvenser för urfolks territorium och liv, och för Amazonas regnskog och vår globala miljö.

De flesta av de pågående diskussionerna är inte nya, och vissa är inspirerade av tidigare lagändringar. Men vad som är nytt och oroväckande är det extrema och obalanserade innehållet i förslagen. Dessa lagförslag blir presenterade, processade och godkända snabbt, utan någon debatt som inkluderar urfolk, civilsamhället, forskare eller andra potentiellt påverkade befolkningar. Komplexa processer för miljölicenser och avgränsning av urfolksmarker som tagit år att skapa förstörs nu av förslag som görs publika dagen innan de ska röstas om.

Alla dessa förslag ignorerar principer fastställda i Brasiliens konstitution, så som urfolks rätt till sina traditionella marker, och kränker internationella åtaganden, så som International Labor Organization konvention 169 (ILO169). ILO169 fastställer att inga lagändringar som potentiellt kan påverka urfolk kan godkännas utan fritt, informerat förhandssamtycke. Inte undra på att bland det som presenterats finns ett förslag som möjliggör för Brasilien att dra sig ur ILO169.

Dessa förslag borde aldrig ha fått se ljuset i ett demokratiskt samhälle som anser sig respektera sin egen konstitution. Tyvärr har den senaste tidens val av viktiga ordföranden och Bolsonaros allierade som fyllt högnivåpositioner gjort att jakten på guld, timmer och mark trappats upp, på bekostnad av et brasilianska samhället, särskilt urfolk och traditionella samhällen.

Urfolken mötte våldsamt motstånd under sin fredliga protest mot lagförslagen förra veckan. Videor och foton bekräftar det övervåld som brasilianska säkerhetsstyrkor använt mot människor, inklusive barn och seniorer, som försvarar sina hem och liv. Tårgas och gummikulor avfyrades urskillningslöst mot folksamlingen och två demonstranter fördes akut till sjukhus med allvarliga skador, medan minst ett dussin fick vårdas vid temporära tält.  

Ana Carolina Alfinito, Amazon Watchs juridiska rådgivare i Brasilien vittnar om kaoset:

Vad jag bevittnade idag, tillsammans med urfolks, var totalt oproportionerligt våld från militärpolisens sida. Urfolk som förberedde sig inför en fredlig demonstration framför brasilianska kongressen blev överraskade av gummikulor och tårgas. Det var en stund fylld med kaos, lidande och våld. Vad vi ser är att lagförslag 490 våldsamt pressas till godkännande, utan urfolkens deltagande, utan någon dialog, utan att låta dem komma in i kongressen. Istället möttes de av våldsam polisrepression.”

Just nu kommer hoten mot urfolks rättigheter och miljön i Brasilien från alla håll, inklusive från de som har en skyldighet att skydda dem. Därför är det viktigt att förstå vad dessa lagförslag innebär, och vilken effekt de kommer ha om de godkänns, och vem som kommer tjäna på dem; lantbruksnäringen, stora företag, banker och politiker som länkas till dem. I girighetens namn förnedrar de demokratin och konstitutionen, och hotar urfolkens liv, kultur och rättigheter. Urfolk och traditionella samhällen som vaktar de sista orörda skogarna och den biologiska mångfalden.