Med mer än 120 000 vaccineringar om dagen finns äntligen en liten strimma hopp om att Peru kommer ta sig ur det värsta av pandemin. Men vänder man blicken mot peruanska Amazonas ser man en helt annan verklighet. Återhämtningen från Covid-19 i denna biologiskt mångfaldiga region kommer bli svår, och urfolkssamhällen kommer behöva internationellt stöd.
Vi har redan rapporterat om hur myndigheterna övergav Amazonasregionen för att istället fokusera på att hantera pandemin i städerna. Urfolken svarade med samma strategi som har fungerat i över 500 år av pandemier: gå djupare in i djungeln till deras tambos, husen de använder för jakt- och fiskeexpeditioner.
Tyvärr har illegala skogsskövlare utnyttjat deras frånvaro och avskogat stora områden av skyddad urskog i de tomma urfolkssamhällena.
Kriminell aktivitet har blomstrat, och för första gången har drogtrafficking blivit den största pådrivaren av avskogning i Ucayali-regionen. Före pandemin orsakades den mesta avskogningen i regionen av ankomsten av låginkomstbönder från Anderna som letade efter nya marker att odla papaya, ris, kakao eller kaffe.
Enligt data från Instituto del Bien Común har ökningen av konflikt och våld relaterat till drogtrafficking och illegal avverkning lett till att 12 urfolksledare mördats i peruanska Amazonas. Offren hör till olika urfolksgrupper men Kakataibofolket har definitivt drabbats hårdast, då fyra ledare har mördats och flera andra fortsätter att motta dödshot.
Det har varit ett tufft år för urfolksrörelsen i Peru och vi har svarat med att öka vårt engagemang i våra partners kampanjer. I stöd för deras påverkanskampanj ordnade vi ett möte mellan Regional Organization of AIDESEP i Ucayali (ORAU) och regeringstjänstemän så som ministrar, vice-ministrar, åklagare, polis och militär, för att prata om hoten och våldet. En överenskommelse gjordes om att Inter-Agency Task Force for the Protection of Human Rights Defenders direkt skulle implementera nödåtgärder.
Denna ad-hoc-instatsgrupp ansvarar för att skydda människor som står inför allvarliga och trovärdiga hot, så som Herlin och Zulema, och många fler som måste hållas anonyma, och kommer ansvara för att utfärda larm och koordinera omedelbara åtgärder mot de risker som urfolksledare möter. Dessutom tog justitieministeriet ett lovande beslut om att anställa urfolksadvokaten Susy Díaz, en Shipibokvinna som vunnit förtroende hos lokala organisationer. Díaz kommer ansvara för att säkerställa urfolksledares proaktiva deltagande och representanters aktiva ansträngningar i berörda myndigheter.
Detta är givetvis goda nyheter och en stor vinst för de samhällen som kämpat länge för det. Med Perus nya presidents invigning precis runt hörnet är det viktigt att vi alla fortsätter vara alerta och bibehålla pressen på den ingående regeringen för att de ska prioritera denna våldsamma kris som landets urfolk befinner sig i. Urfolksorganisationer kommer behöva vår solidaritet och att våra röster ekar deras för att fortsätta framåt i kampen.
Ricardo Pérez