Wall Street bankerna ligger bakom förstörelsen av urfolkens mark i Amazonas

I norra peruanska Amazonas lever urfolk i en av jordens mest biologiskt mångfaldiga och välbevarade ytor. Trots att denna är avgörande för mänsklighetens framtid bestämde sig den peruanska regeringen 1995 för att auktionera ut oljeblocket Block 64 som ligger i närheten av gränsen till Ecuador – allt utan varken urfolkens kännedom eller deras samtyckande. Under loppet av drygt 30 år har minst fem oljeföretag hindrats från att förstöra Block 64 men idag finns det återigen planer på att exploatera området.

I april 2024 reste en delegation långa vägar för att kräva av Wall Streets största banker att de upphör att låna ut pengar till Perus statliga oljebolag Petroperú. Företagets ständiga jakt efter gas och olja äventyrar de lokala urfolkens försörjning och hotar deras liv. Den oupphörliga exploateringen utgör även en fara för en av jordens viktigaste kolsänkor vars förmåga att lagra koldioxid riskerar att minska avsevärt. Samtidigt flyttas Amazonas allt närmre en oåterkallelig tipping point, det vill säga en kritisk brytpunkt för jordens klimatsystem. Överskrids denna tröskel utlöses självstärkande processer som inte kan begränsas och det blir omöjligt att återvända till klimatets ursprungliga tillstånd.

Delegationen som åkte till USA begärde att få träffa fyra av de banker som aktivt finansierar gas- och oljeutvinningen i Amazonas. Citi och Goldman Sachs var de enda som gick med att mötas. JPMorgan Chase (JPMC) hade från början planerat ett möte men ställde sedan in det ett fåtal dagar innan det skulle äga rum.

JPMC överväger enligt uppgift att bevilja Petroperú ett lån på 1 miljard dollar. Men banken får inte vilseledas av Petroperús påståenden om att det enbart behöver ekonomiskt stöd för att driva befintliga oljekällor och sköta sin verksamhet. Tvärtom har oljebolaget redan stora skulder till andra banker, inte minst från anläggningen av oljeraffineriet Talara Refinery som är bland de största i södra Stilla havet. Nu står Petroperú inför ett eventuellt finansiellt sammanbrott när dessa lån så småningom måste återbetalas – om inte företaget lyckas expandera oljeproduktionen och säkerställa nya lån.

Petroperú meddelade nyligen att 2.2 miljarder USD behövdes för att säkra företagets överlevnad. I en sådan situation blir oljeborrning enormt viktigt för att motstå det ekonomiska trycket. Bolaget vänder sig nu återigen till privata investerare och menar att det ”under rådande omständigheter” vore ”oansvarigt och omoraliskt att begära ytterligare statlig finansiering” för att skaffa pengar och utvidga oljeproduktionen. En liknande expansion kräver att Petroperú borrar i oljeblocket Block 64, i andra delar av Amazonas samt längs den peruanska kusten. Och detta kräver i sin tur att företaget säkrar finansiering. Petroperú är alltså fast i en ond cirkel där enorma skulder tvingar oljebolaget att öka produktionstakten, vilket innebär att det också ständigt måste skaffa nya lån – och så fortsätter det.

Denna cykel är inte utan följder, inte minst för urfolken som bor i Amazonas. Prospekten kring Block 64 har lett till nya territoriella konflikter som uppmuntras av lokala myndigheter som prioriterar ekonomiska vinster över skogens välmående. Samtidigt hotas ursprungsfolkens ledare i ett försök att hindra människorättsorganisationer från att uttrycka sina krav. Längs den nordperuanska oljeledningen, som ägs av Petroperú, har oljeutsläpp redan förorenat mark som är kritisk för urfolkens försörjning. Och bakom denna förödande industri står banker som omsätter miljardbelopp och förväntar sig att bli återbetalda oavsett konsekvenserna på urfolkens välbefinnande och rätt till självbestämmande.

Förra året investerade världens största banker 632 miljoner USD i gas- och oljeproduktionen i Amazonas. Det är nästan 120 miljoner USD mindre än vad de spenderade på utvinning året innan. Trots allt är varje dollar ett hot mot de samhällen som levt i harmoni med skogen i århundraden. Bank of America, som aldrig svarade på delegationens mötesförfrågan, ordnade fram hela 162 miljoner USD åt oljeföretag med verksamhet i Amazonas. JPMorgan Chase kom på andra plats med 124 miljoner USD, utan att räkna lånet på 1 miljard USD som företaget fortfarande överväger att ordna åt Petroperú.

Sammanlagt har banker ansvaret för 6.9 triljoner USD som gått till att utveckla fossila bränslen i Amazonas – och detta efter att Parisavtalet trädde i kraft 2016. För tre år sedan lovade samma banker att öka sina klimatåtgärder för att anpassa sig till FN:s 1,5 gradersmål. Det finns fortfarande inget tecken på att bankernas ESG-standarder, människorättighets- och klimatpolicyer, och TCFD-rapporter (Task Force on Climate-Related Financial Disclosures) faktiskt hindrar dem från att investera i förstörelsen av Amazonas som äventyrar våra liv.

Denna artikel skrevs av Olivia Bisa Tirko, Senar Irar och Neil Encinas och publicerades på Amazon Watch USA:s webbsida den 20 maj 2024. Olivia Bisa Tirko är den första kvinnliga ledaren för Chapra-folket i Peru. Senar Irar leder Achuar-folket i Peru. Som företrädare för de som drabbas mest av oljeverksamheten kräver författarna att banker förbjuder all finansiering av Petroperú samt hindrar kunder från att öka exploateringen i Amazonas.

Styrka i enhet: MarAmazonía Alliance tar sig an Petroperú under deras största raffinaderi

En kampanjledares redogörelse för det banbrytande mötet i MarAmazonía-alliansen

På ett flygplan på väg till staden Talara på Perus norra kust fyllde torrlagda berg utsikten över Mary Mijares lilla flygplansfönster. Hon frågade hennes kollega Ricardo, som också arbetar för Amazon Watch, om området brukade vara täckt av någon sorts skog eller grönska. Det var i det förflutna sa han: torra skogar som anpassade sig i denna region brukade existera. Men nu, på grund av uppvärmningen och den genomgripande utvinningsindustrin som olja, återstår bara ett torrt landskap.

Planet var snart påväg att landa. Det var då Mary kunde urskilja en figur på avstånd som befann sig bredvid det vidsträckta Stilla havet: en gigantisk struktur, med oändliga pelare och pipor som spyr ut svart rök. Den stora, dystopiska strukturen framstod större än den omgivande staden som bleknade i jämförelse i storlek. Den hotande figuren var Petroperús Talara-raffinaderi.

Som finanskampanj-förespråkare under det senaste året har en av Marys huvudroller varit att stödja vår “End Amazon Crude-kampanj”, och arbeta med att stoppa ny finansiering för det statliga oljebolaget Petroperú. Detta var första gången som hon besökte Perú.

Hon hade två huvudskäl till sitt besök: För det första att stödja mötena i MarAmazonía-alliansen inför en aprildelegation på väg till USA. För det andra för att besöka Petroperús oljeverksamhet i staden Talara och oljeplatser i Cabo Blanco, båda belägna på landets norra kust.

MarAmazonía-alliansen

MarAmazonía-alliansen trotsar geografiskt många odds, en allians som däremot är till del för jorden och mänskligheten. "Mar" på spanska betyder havet, medan "Amazonía" syftar på Amazonas. Alliansen består av hantverksfiskeskrån som bor på Perus norra kust, påverkade av nuvarande och tidigare platser för oljeborrning till havs, samt tre urfolksnationer från den peruanska Amazonas – Wampís, Achuar och Chapra Nations – vars landområden nu är i fara för oljeexploatering av Petroperú.

Trots bergskedjan Anderna och hundratals mil som separerar dem, har båda samhällena i MarAmazonía-alliansen drabbats av effekterna av giftig oljeförorening. Dessa föroreningar sträcker sig över decennier och har ännu inte erkänts eller kompenserats av staten. Dessutom möter ledare från dessa samhällen ökade hot för sitt pågående motstånd.

Möjligheterna till denna industri, särskilt Petroperú, kommer från Globala Nord – det vill säga finansiella institutioner som banker från USA och Europa, som ironiskt nog förespråkar rättigheter och klimatåtaganden. Dessa banker inkluderar JPMorgan Chase, Citi och Bank of America. MarAmazonía-alliansen som ska åka till USA i april för att konfrontera banker om sin finansiering av Petroperú, ser ut att minska denna penningpipeline för gott.

Raffinaderier och oljans giftiga arv

När Amazon Watch-teamet landade i Talara begav de sig till vandrarhemmet tillsammans med Olivia Bisa (Chapras president), Senar Irar (President för Achuar), och Neil Encinas (en vald representant från Wampís). Ju närmare de kom, desto tydligare kom raffinaderiet fram. Det låg bredvid staden, där lokala butiker, bostäder och restauranger fanns. Barnen tränade en traditionell dans från Anderna, med snabbt fotarbete och musik med ett stadigt slag när de giftiga ångorna fyllde luften.

"Välkommen till oljehuvudstaden Peru", sa Vladimir, en annan kollega till Mary. Det visar sig att staden Talara var platsen där en av de första oljekällorna borrades i hela Sydamerika, som sträcker sig tillbaka ända från 1863. Oljans giftiga arv var uppenbart.

Platsen liknade den i Marys hemstad i Richmond, Kalifornien (USA), dit hon immigrerade till i ung ålder. Beläget i Richmond finns ett annat monstruöst raffinaderi – Chevron-raffinaderiet – där råolja från den ecuadorianska Amazonas sannolikt raffineras. Denna stad är hem för migrerade familjer som kommer till USA för att leva ett bättre liv. Istället får människor luft som förgiftar deras kroppar för resten av livet, vilket orsakar kroniska hälsoproblem och i värsta fall högre sannolikhet för livshotande sjukdomar som cancer.

Den nuvarande oljeföroreningen i Talara, utöver raffinaderiets oavbrutna föroreningar i regionen, är sannolikt kopplade till dessa negativa hälsoeffekter. Allt medan Petroperú fräckt hävdar att de producerar "hållbara fossila bränslen." Bankrepresentanter köper förstås detta narrativ.

Staden Talara: Ja till livet, Nej till olja

Den första uppsättningen av aktiviteter i Talara var en samhällsförsamling bestående av MarAmazonía, det peruanska civila samhället och samhällsmedlemmar, som varierade i alla åldrar. Församlingen omfattade cirka 100 till 150 deltagare och ett fullspäckat program för dagen.

Diskussionspunkter inkluderade att tala om kopplingarna mellan affärsbanker och försäkring till Petroperú. Efter Marys presentation, osäker på om det hon hade presenterat var till minsta hjälp, reste sig en handfull ungdomar upp och började citera siffror över de tusentals oförberedda oljeutsläppen och brunnarna i deras stad. De tackade henne sedan för att ha delat informationen. Mitt under detta sa en ung flicka: "De här bankerna finansierar mordet på vårt folk."

De som var i rummet diskuterade lokala, nationella och internationella strategier för att inte bara bekämpa fler oljeaktiviteter från att förstöra deras försörjning, utan också för att uppnå sanering från regeringen för tidigare skador från oljeverksamheter. Med en hård men jordnära närvaro betonade Olivia Bisa att de inte får vara rädda. Hon har själv varit målet för hot och kriminalisering för sin aktivism mot Petroperú. Hennes uttalande och ledarskap fick stark genklang hos de i rummet.

Församlingen skapade mycket entusiasm, och det samlades samhällsmedlemmar som började göra skyltar som förberedelse för en protest vid Talara-raffinaderiet. Det hela började med att de äldre aktivisterna ledde laddningen, följt av Olivia, Senar och Neil, som höll en stor banderoll där det stod "Ja till livet! Nej till olja!". Dessutom ropade de också lekfullt "Ja till ceviche, nej till olja!". Detta var ett humoristiskt bevis på deras kärlek till ceviche, hur mat representerar livet och det brinnande motståndet mot olja och de som finansierar den. Den efterföljande protesten var spännande: en uppvisning av solidaritet som föreställer sig en framtid fri från olja och utvinning.

Cabo Blanco och havet

Den andra raden av programrelaterade händelser var i staden Cabo Blanco, en timmes bussresa eller två från Talara. Staden är stolt känd för många lokalbefolkningar som inspirationen till Ernest Hemingways "The Old Man and the Sea", och den var en gång känd som en hotspot för biologisk mångfald. Oljeutvinning och förorening har dock drastiskt påverkat den marina miljön, och därefter fiskesamhällen som är beroende av den för att försörja sig. Liknande kontaminering förekommer i hela det peruanska Amazonas.

När Amazon Watch-teamet närmade sig staden blev havet synligt igen, och det syntes även små prickar ovanpå vattnet. Dessa prickar långt borta var rester av tidigare borrplattformar till havs, omgivna av fiskebåtar. Lite eller ingen olja utvanns framgångsrikt från dessa platser, men Petroperú hoppas kunna installera nya. Här skulle Amazon Watch träffa stadens hantverksfiskesamhälle och genomföra demonstrationer på båtar till havs.

MarAmazonía-alliansen och urfolkens delegater höll banderoller mitt ute på havet, med oljeplattformarna till havs bakom sig. De ropade "MarAmazonía! Fri från olja!". När demonstrationen avslutades kom de tillbaka till stranden, med en outtalad konsensus om att arbetet fortsätter härifrån.

Var passar du in i berättelsen?

Nu när Mary är tillbaka i USA, ekar fortfarande orden från en äldre kvinna i församlingen i hennes hjärta och sinne: "Vi har levt under dessa förhållanden i åratal – till och med årtionden – och hoppas att något förändras. Jag hoppas att det ni gör inte bara är prat."

Mary visste att hon inte var den enda avsedda mottagaren av det meddelandet. Det var snarare riktat mot Mary, Amazon Watch och alla som läst den här artikeln nu. Att stödja våra inhemska partners och MarAmazonía-alliansen i att hålla dessa banker ansvariga är där du passar in i historien.

MarAmazonía-alliansen skickade nyligen ett brev till världens största amerikanska banker. De fördömde en ny finansering för upp till 1 miljard dollar för Petroperú, utöver företagets befintliga 6,5 ​​miljarder dollar i skuld för deras Talara-raffinaderi. JPMorgan Chase och Citi, två av de största finansiärerna av fossila bränslen över hela planeten, var kopplade till denna potentiella finansiering. Under tiden som Petroperú blir allt mer desperata efter kontanter för att försörja sig, försöker alliansen träffa bankerna igen i slutet av april – den här gången med högre rankade chefer som har mer beslutsfattande makt.

I solidaritet med urfolksnationerna och MarAmazonía-alliansen, skicka ett meddelande till banker till stöd för urfolksnationer som kräver ett slut på finansieringen av Amazonas förstörelse!

Petroperú är desperata efter pengar, men vi kommer att sätta stopp för Amazonas råoljeutvinning!

Företaget Petroperú är nu i samtal med finansjättarna Citi och JPMorgan Chase, och urfolksnationer säger till dem igen: ingen ny finansiering för Petroperú!

År 2023 stod det peruanska oljebolaget Petroperú inför en av sina värsta finansiella kriser på grund av företagets skulder på upp mot 6,5 miljarder dollar för deras projekt “Talara Refinery Project”. Projektet kommer sannolikt att bidra till oljeprospektering och oljeexploatering i inhemska territorier i Amazonas, samt fiskeområden i den peruanska kusten.

På grund av lyckat motstånd mot oljeaktiviteter, finanskampanjer och anhängare som fortsätter att visa solidaritet med urfolks- och fiskesamhällen som påverkas av Petroperú, står företaget nu inför finansiella risker. Det här hindrar i sin tur företagets potentiella långsiktiga finansieringar utomlands. Petroperú kunde till exempel inte säkra en lånegaranti på 500 miljoner dollar under 2023 från Italiens exportkreditorgan (SACE), delvis på grund av intensiv granskning från urfolksnationer och stark motreaktion mot Petroperú i Italien.

För att betala av skulden från Talara-projektet, vände sig företaget till den peruanska regeringen. Trots tvekan om att ge ekonomiskt stöd, valde regeringen så småningom att tillhandahålla krediter och garantier för att stödja företaget. Eftersom Petroperú är desperata att samla in pengar för att försörja sig, importera råolja och utöka sin oljeproduktion, kommer företaget att vända sig till internationella finansmarknader under år 2024.

Världens största finansiärer av fossila bränslen, Citigroup och JPMorgan Chase, överväger att stödja företaget igen genom att arrangera Petroperús obligationsemission på 1 miljard dollar. Detta trots pågående krav från flera urfolksnationer i den peruanska Amazonas att stoppa ny finansiering för Petroperú.

Ett beslut om att ge ekonomiskt stöd till Petroperú kommer inte bara att leda landet längre bort från en rättvis energiomställning, utan också förvärra landets oljeskulder och ekonomiska beroende av olja. Om inte stödet för Petroperús obligationer dras tillbaka, kommer det även att strida mot bankernas klimatlöften eftersom företaget planerar att öppna upp nya oljepartier i känsliga ekosystem som är avgörande för jordens överlevnad!

Tillsammans med våra partners förbereder sig Amazon Watch Sverige för att lansera en rad kampanjåtgärder under 2024. Vi arbetar för att säkerställa att finansiärer, inklusive affärsbanker, investerare och försäkringsbolag förstår farorna med att ekonomiskt stödja Petroperú. Det är avgörande att finansjättar, som Citi och JPMorgan Chase, avstår från att finansiera Petroperú och bidra till ytterligare förstörelse av Amazonas.

Anslut dig till Amazon Watch Sverige i vårt uppdrag att skydda och bevara Amazonas och vår planet! Tillsammans kan vi göra en kraftfull inverkan på fossilbränsleindustrin.

En resa i Amazonas

Hur ser egentligen turismen ut i Amazonas? Hur tar den hänsyn till urfolk och biologisk mångfald? Hur reser man rätt i ett sådant område som Amazonas och hur ser förutsättningarna för det ut?

Foto: Jeanny Tsai

En intressant aspekt och synvinkel på Amazonas är turismen i regnskogen och hur den förhåller sig till urfolken och deras livsstil. Turism kan ha en tendens att negativt påverka den sociala hållbarheten, den hållbara biologiska mångfalden och ibland också den lokala ekonomin. Med det kritiska läge Amazonas befinner sig i och har gjort en tid nu, blir självklart ett hållbart förhållningssätt viktigt även för turism i området. Det blir då centralt att upplysa besökare som vill utforska regnskogen, om hur det bäst görs, utan att själva upplevelsen känns mindre på något sätt. 

FN:s rekommendationer

FN:s generalförsamling har antagit en deklaration om urfolks rättigheter år 2007 (UNDRIP) och turismsektorn var den första företagssektorn i världen att erkänna betydelsen av denna deklaration. UNDRIP etablerade ett universellt ramverk av minimistandard för överlevnad, värdighet och välmående för världens urfolk. Den är genomarbetad i befintliga mänskliga rättighets-standarder och fundamentala friheter då de gäller för den specifika situationen för urfolk.

Samtidigt antogs en annan deklaration kallad Larrakia-deklarationen av World Indigenous Tourism Alliance (WINTA) år 2012. Denna deklaration finns till för att skapa rättvisa partnerskap mellan turismsektorn och urfolk för att förbättra inte bara välståndet i samhällena utan också för att kunna öka livskvaliteten för individer. Med detta behöver också urfolken stöd från staten vilket blir nödvändigt för att säkra att diskriminering inte förekommer, att territorier och resurser skyddas samt att den socioekonomiska inkluderingen förekommer och även det politiska deltagandet av urfolk. Projekt som det ovan nämnda med långsiktiga sociala fördelar bör, enligt deklarationen, prioriteras av urfolkssamhällen framför kortsiktiga vinstdrivande initiativ. 

Brazilien, Kayapo Assembly © Foto: Amazon Watch

Turismen är också ett drivmedel för att hålla regnskogens områden bevarade då besökare hellre vill uppleva det än förstörd och uppbränd mark. Urfolkens deltagande i turismen är även viktigt för att de vet mest och bäst om de område de befinner sig i, och är som vi alla vet de bästa beskyddarna av regnskogen. Det blir i slutändan en win-win-situation för alla inblandade då besökare får en djupare och mer unik upplevelse och urfolk, djur och natur blir rättvist behandlade, får bli inkluderade och dela med sig av en sådan rik kultur som ju finns i Amazonas. Med det sagt visar detta på att det för resenärer som oss är mer värt med en frisk regnskog än när den är avverkad och att vi då blir vittnen till den skada som skett och pågår men med hopp om att detta kan stoppas.

Resetips

Så hur man ska konkret bära sig åt om man planerar en resa till något område i Amazonas, kan vår egen styrelseledamot Karl-Olof Bergman ge hands-on tips på. Han tipsar om att börja med att läsa på om urfolkens historia, kultur och seder i det område man tänkt resa till. Då får man ut mer av sin resa och har en bra för-förståelse av hur folket där lever helt enkelt. Även att ställa många frågor till researrangörer är bra om hur deras miljöarbete ser ut och hur de arbetar med hållbarhet samt också med engagemang för urfolks rättigheter. Detta är bra för att skapa efterfrågan på mer hållbar turism och det sprider sig sedan genom hela turismsektorn. 

Väl på plats är det bra att välja ett hållbart boende i form av lodger som drivs av urfolkssamhällen eller lokala entreprenörer som har direkta partnerskap med urfolksgrupper. När man sedan vill delta i aktiviteter och börja se sig omkring så är det viktigt att fråga sin guide om vad man bör tänka på och vad man bör avstå samt att alltid visa respekt i alla lägen. Fråga också alltid om samtycke ifall du vill delta i privata ritualer eller andliga ceremonier. Det är också viktigt att vara tålmodig och flexibel då begreppet tid kan för vissa urfolksgrupper skilja sig från ditt. Be alltid om tillstånd innan du tar ett foto av viktiga platser, ritualer eller av urfolken då det “i vissa samhällen anses olämpligt att bli fotograferad”. Tänk på att inte köpa hantverk tillverkade av utrotningshotade djur eller växter då oansvariga inköp kan öka efterfrågan och leda till att vissa arter lokalt försvinner. Avstå också från att ge gåvor som kanske ökar ett beroende av varor från omvärlden eller som inte följer lokala seder, och detta är speciellt viktigt när det gäller gåvor till barn.

Ta alltid med ditt eget avfall tillbaka efter ett besök någonstans då urfolkssamhällen ofta inte har tillgång till ett avfallshanteringssystem. Det är även viktigt att komma ihåg att urfolkskulturer ständigt utvecklas och förändras precis som alla kulturer gör och att i och med detta vara medveten om att dessa kanske inte motsvarar ens förväntningar på äkthet. Försäkra dig om att allt du deltar i och tar del av under resan inte bidrar till någon form av exploatering eller utnyttjande av djur eller människor, speciellt barn, ungdomar eller kvinnor.

Foto: Karl-Olof Bergman

Projekt i Ecuador

Det är som sagt viktigt för Amazonas att fortsätta få besökare och att turisterna tar med sig kunskap hem om området och naturen där. Detta för att öka förståelsen för hur samhällen kan påverkas, samt djurliv och den respekt som det kräver. Ett projekt i Ecuador kallat Rio Blanco som syftar till att utbilda besökare under sina resor samt att upplysa om urfolkens liv i ecuadorianska Amazonas.

Där finns lokala guider som erbjuder växtutbildning och djurskådning på ett hållbart sätt. Boendet där består av eko-lodger som är bra boendealternativ och dessa erbjuder närodlad mat bland annat.

Med fortsättning i Ecuador, där Yuturi- och Warmi-kvinnor har via projekt ägnat sig åt att föra fram deras kunskaper, traditioner och historia för turismen. De har vigt sina liv åt att kämpa för urfolkskvinnors rättigheter till sina territorier. De vill upplysa besökare om hur livet ser ut för dem och detta dels genom sina hantverk för att på så vis erbjuda alternativ till utvinningsekonomier. Det finns mycket och rik kultur i dessa samhällen som behöver bevaras och föras vidare och även bli uppmärksammat av större delar av världen för att som tidigare nämnt öka förståelsen för deras livsstil. Just kvinnor är ofta extra utsatta och dessa kvinnor vill stå emot all form av rasism och kämpar för att inte bli förbisedda. De vill också nå ut till politiker och allmänheten överlag med sina budskap och tar detta på största allvar. 

Foto: © Bruno Kelly/Amazonia Real

Våra älskade djur

Även djuren i Amazonas spelar ju som vi vet en oerhört viktig roll för överlevnaden av den rika biologiska mångfald som återfinns där och som är en stor del av vår planets hälsa. Dessa djur har en tendens att lätt kunna bli utnyttjade av turister som gärna vill ta bilder med exotiska djur och inte har en aning om vilket liv de här djuren lever “bakom kulisserna”. En mycket populär plats för turistselfies i Amazonas är Vila São Pedro i Brasilien, samt andra samhällen nära Manaus,  dit många resenärer kommer för den “perfekta” Instagram-vänliga djurbilden. Här blir djur som bland annat sengångare bortrövade från det vilda och hålls fångade av lokalinvånare och turistföretag för att sedan erbjudas som fotorekvisita åt turister. 

Detta påverkar tyvärr barnen i samhället som slutar gå till skolan under högsäsong. Många besökare föredrar nämligen att ta bilder av djur som hålls av barn vilket gör att barnen skolkar från skolan för att vara med och hjälpa till att tjäna pengar på de vilda djuren. Här har det dock gjorts arbete mot denna industri, där barnen har blivit viktiga för att arbeta för att få stopp på detta. Vila São Pedro är det första samhälle som förbinder sig till att skydda regionens vilda djur. 

Foto: Kathleen Vanoppen

I ett annat samhälle i Perus del av Amazonas, Puerto Alegria, tas också djur tillfånga, ofta illegalt, och skadas och utnyttjas av ansvarslösa researrangörer för att underhålla och erbjuda skadliga fotomöjligheter med besökare. Det kan ofta även vara så att man drar ut djurets tänder och drogar det så att det ska bli lättare att hantera. Det handlar om allt från rosa floddelfiner, anakondor och kajmaner bland annat, och detta har ökat väldigt mycket på sista tiden vilket blir ännu ett oroande hot mot Amazonas regnskog och den osäkra framtid som området nu står inför.

Dock har det som sagt tagits krafttag i att försöka stoppa detta utnyttjande av vilda djur genom exempelvis reseföretag som väljer bort grym turistunderhållning. Ytterligare och djurvänliga tips är att välja en researrangör som tar tydlig ställning mot djurplågeri, läsa på om anläggningar innan du besöker dem och tänk en extra gång innan du köper en biljett till en aktivitet med djur inblandade. Fler tips är att undvika att rida på djur då många djur överarbetas och inte får tillräckligt med vila, vatten eller mat. Vilda djur fångas också ofta in när de är små och tränas med hemska metoder. Rapportera om du ser djurplågeri, var också försiktig med att besöka djurparker då många stressar djuren och håller dem under skadliga förhållanden. Delta heller inte på evenemang eller festivaler som innehåller djurmisshandel och undvik att äta matvaror som kommer från djur som har blivit utsatta för lidande. Även lokala rätter som innehåller utrotningshotade eller vilda djurarter bör undvikas.

Foto: Karl-Olof Bergman

Se ljust på framtiden

Något man istället kan göra är att besöka Airbnb Animal Experiences som är aktiviteter vilka leds och organiseras av lokala värdar, såsom forskare, föreningar, småskaliga bönder, fotografer, veterinärer och räddningscenter. De här värdarna erbjuder hållbara aktiviteter, rundturer och utflykter för besökare istället. Att tänka ett steg längre när man är ute och reser lönar sig för alla inblandade i resan och ger en mycket djupare upplevelse för besökare. Vi vill alla kunna fortsätta besöka vackra Amazonas och se den stå kvar även i framtiden med alla människor, djur och växter som regnskogen är hem åt, och visst blir man sugen att göra ett gott avtryck efter denna lilla resa!

-Sandra Hägglund, masterstudent i samhällsvetenskapliga miljöstudier med en kandidatexamen i turismvetenskap. Praktikant på Amazon Watch Sverige i fem månader, jag ville kombinera mina två studieområden och belysa ett nytt område hos Amazon Watch.