I skenet av många tråkiga nyheter välkomnar vi tecken på framsteg. Tisdagen den 11 januari fick vi besked om att gärningsmannen i den dödliga skjutningen av urfolksledaren Arbildo Meléndez gripits. Redy Rabel Ibarra Córdova, som har erkänt dådet, blev först släppt efter att ha hävdat att det hela var en olyckshändelse.

Arbildos änka, Zulema Guevara, har modigt kämpat för rättvisa i fallet och själv blivit måltavla för dödshot. Hennes ihärdiga ansträngningar har lett till att rättsväsendet till slut utfärdade en arresteringsorder i fjol. Trots att gärningsmannens tillhåll var känt kunde han i månader röra sig fritt i området. Till slut kunde Kakataibo Indigenous Guard i Santa Marta arrestera Ibarra som nu sitter häktad av peruansk polis.

Trots att det inte finns några garantier för att Ibarra kommer ställas till svars, och än mindre för personerna som beställde Arbildos mord, så är häktningen av honom meningsfull. Arbildo är dock bara en av många urfolksledare och talespersoner som har blivit mördade de senaste åren i peruanska Amazonas, främst i den centrala regionen. Vad är orsaken till denna tragiska situation och vad behövs för att lösa den?

Korrupt ”alternativ utveckling” misslyckas och skadar urfolken

I slutet av 2021 kunde en journalistisk undersökning, understödd av vår Amazon Defenders Fund, visa att Perus myndigheter möjliggjorde koloniseringen av urfolksterritorier i peruanska Amazonas av narkotikahandlare. Undersökning visade hur myndigheter påskyndade landtitlar för individuella nybyggare medan de ignorerade långt stående förfrågningar för gemensamma landtitlar av urfolksamhällen. Denna massiva markstöld möjliggjordes genom utvecklandet av en ”alternativ utvecklingsstrategi” som lovade att motverka olaglig narkotikaproduktion.

Men faktum är att denna strategi inte har minskat coca-produktionen i området. Illegala grödor i peruanska Amazonas har ökat, som amerikanska myndigheter kunnat visa, precis som morden på företrädare för olika urfolksamhällen. Mordet på Arbildo Meléndez Grandes i april 2020 var det första som fick internationell uppmärksamhet och belyser hur narkotikahandlare har ökat sin makt i den delen av peruanska Amazonas. Dessa grupperingar har tidigare mördat andra företrädare för Kakataibo-folket, men utan att ha fångat allmänhetens uppmärksamhet. Flera år tidigare, under 2018, slutade myndigheten för alternativ utveckling i Peru (DEVIDA) att finansiera administrationen för individuella landtitlar hos de regionala myndigheterna i Huánuco och Ucayali. Enorm skada är redan gjord, och dess konsekvenser känns än i dag.

Dessa pågående landinvasioner har skapat spänningar mellan nybyggare och urfolksamhällen som fortsätter att bryta ut i våldsamheter. 2022 startade med rapporter om möjliga sammandrabbningar och urfolksrörelsen i peruanska Amazonas gjorde ett offentligt uttalande om sina medlemmars avsikter att bilda en urfolksarmé.

Lokala myndigheter har inte uttryckt någon avsikt att reparera skadan. Tvärtom, så tyder allt på att de tänker fortsätta ge tillstånd för nya bosättningar mitt i urfolksamhällen och därmed vidare elda på konflikten.

Ett steg i rätt riktning: den nya skyddsmekanismen

Trots svårigheterna har urfolksamhällen, tillsammans med deras allierade, startat en både nationell och internationell kampanj för att skydda sig själva. Insatsens första seger var skapandet av den mellanmyndighetliga mekanismen för skydd till försvarare av mänskliga rättigheter, ett initiativ lett av tjänstemän från Perus justitiedepartement. Initiativet har lett till ett dussin viktiga högnivå-samtal mellan urfolksledare och ministrar för att diskutera hur deras olika ministerier bäst kan skydda hotade urfolksamhällen och deras företrädare.

Samtalen har gett goda resultat i form av nya koordinerade handlingsplaner för att skydda regionens urfolk mot hot och brott. Utöver detta så har Justitiekanslern bett den peruanska presidenten Pedro Castillo om en ny budget som ska täcka särskilda åklagare med uppgift att utreda och åtala brott mot försvarare av mänskliga rättigheter, med särskilda protokoll för att samarbeta med hotade urfolksledare i Amazonas.

Fortsatta utmaningar

Med detta sagt, ett grundläggande problem är fortfarande avsaknaden av en långsiktig strategi. Till exempel så har inte den nationella polisstyrkan i Peru kapacitet att närvara över ett så stort område. Endast i nödsituationer har polisen möjlighet att koordinera med urfolksorganisationer och deras olika mekanismer för samhällsbaserad övervakning och säkerhet. Samhällen i peruanska Amazonas behöver polisnärvaro som inte endast fokuserar på antal hektar coca-plantager eller hemliga laboratorier som förstörs, utan istället bidrar till en större känsla av trygghet för de tusentals familjer som bor i regionen.

Kulturdepartementet och Kvinnodepartementet i Peru har också lovat att jobba ihop för att inkludera familjerna till mördade urfolksledare i sina stödprogram. Detta är ett viktigt initiativ, men de har en lång väg för att åstadkomma tillräcklig gottgörelse för familjerna som har förlorat familjemedlemmar till våldet.

Den nya DEVIDA-administrationen har också lovat en annorlunda strategi för att motverka narkotikahandel. Denna innebär att prioritera samhällsbaserade alternativa utvecklingsprojekt, utformade i nära samarbete med urfolksamhällen samt snabbare polisnärvaro i nödsituationer. Just nu jobbar DEVIDA med den urfolksfederation som representerar Kakataino-folket för att utforma flera ekonomiska utvecklingsprojekt som ska starta i januari 2022. Med det sagt så har DEVIDA kvar att signalera sin villighet att reparera de skador som skett genom sitt stöd för individuella landtitlar i området mellan 2013 och 2018. Förändrat fokus och nya prioriteringar är inte tillräckligt. Det centrala problemet som kvarstår handlar om landinvasioner, och DEVIDA har en plikt att tydligt markera mot detta i sina nya policys.

Samtidigt har USA:s myndighet för internationell utveckling (USAID), en viktig samarbetspartner till de peruanska myndigheterna i narkotikabekämpning, nyligen rest till Pucallpa och träffat urfolksorganisationer. Under mötet meddelade USAID att de kommer att jobba direkt med dessa grupper i området för att stödja projekt som ska stärka samhällsbaserade övervakningssystem, till exempel genom användning av drönare och GPS-system. USAID uttryckte också sin avsikt att stödja initiativ som ska bringa kollektiva landtitlar till urfolksamhällen.

2021 var utan tvekan ett intensivt år i peruanska Amazonas, där det i vissa stunder kändes som vi stod stilla, men i andra att saker till slut rörde sig i rätt riktning. Vi lyckades bistå våra strategiska samarbetspartner med juridiskt stöd, internationellt påverkansarbete, mediautrymme och offentliga protester vid flera viktiga ögonblick.

Hur vi ska gå framåt under 2022

2022 kommer fortsätta vara väldigt utmanande, och vi kommer behöva stöd från alla Amazonas vänner för att upprätthålla trycket på peruanska och amerikanska myndigheter. På kort sikt behöver peruanska myndigheter ta itu med den humanitära nödsituationen, mildra konflikten (genom att skapa dialog mellan parterna och tillhandahålla ekonomiska alternativ till alla som är villiga att sluta odla coca) samt stoppa de våldsamma hämndaktionerna som oundvikligen kommer att drabba urfolksamhällen för deras motstånd mot narkotikahandlarna.

Först och främst behöver vi en enhetlig, samhällsbaserad säkerhetsoperation med deltagande från både den växande Indigenous Guard och från de skogsövervaknings-mekanismer som redan finns på plats, med tydliga regler och med logistiskt samt juridiskt stöd. Ett annat viktigt steg mot reparationer för skadorna som skett är att DEVIDA och de regionala myndigheterna i Huánuco och Ucayali tar ansvar för sin medverkan i den olagliga förmedlingen av individuella landtitlar sedan 2013. Och till slut, Kvinnodepartementet bör tillhandahålla direkt stöd för familjerna som har förlorad sina nära och kära till våldet, med särskild hänsyn till sådana fall som Zulema Guevara, änka till Arbildo Meléndez Grandes och mamma till fyra små barn.

Vidare så behöver den peruanska regeringen etablera en sann alternativ utvecklingsstrategi för Amazonas, med tydlig budget, aktiviteter och tidslinjer. Den nya strategin bör få politiskt, finansiellt och tekniskt stöd från det internationella samfundet. Den bör inkludera ett program för återställande av landområden som inte bara tar itu med de legala aspekterna av landinvasioner, utan måste också ta hänsyn till hur man ska hantera ockuperande coca-producenter som vägrar lämna urfolkens marker.

Denna kris i peruanska Amazonas centrala områden är ett tydligt exempel på vad som händer när myndighetsprogram på ett ansvarslöst sätt ingriper i territorier utan att konsultera med urfolken. Vi måste hedra den enorma service som urfolksamhällen bidrar till vårt samhälle med när de riskerar sina liv för att stoppa den skadliga skogsskövlingen och hotet mot den biologiska mångfalden som orsakas av narkotikahandel, olaglig avverkning och land grabbing.

-Ricardo Pérez

Översättning: Victor Thyrberg