Den årliga konferensen för olja och energi, ENAEP, har nyligen hållits i Ecuador. Konferensen är ett försök av landets regering att attrahera globala investeringar för att kunna genomföra president Guillermo Lassos planer på att fördubbla landets oljeproduktion, varav mycket skulle komma från brunnar i nationalparken Yasuní. Planerna skulle därmed även utöka utvinningen i urfolks territorier och den Amazonska regnskogen vilket inkluderar nationalparken Yasuní som är en hotspot för biologisk mångfald och ett av UNESCOs biosfärområden. Yasuníparken är även hem till urfolken Tagaeri och Taromenane som lever i frivillig isolering.

Konferensen överskuggades dock av urfolkssamhällens stora protester till följd av ett stort oljeläckage efter att OCPs oljeledning brustit och gjort både skogar och floder svarta av råolja. Oljeläckan skedde i nationalparken Coca-Cayambe och har nu nått Cocafloden - en vattenkälla för mer än 60 000 personer och specifikt för tusentals av Kichwa-folket som bor längs flodens stränder. Regeringen och OCPs ledning har ännu inte gått ut med storleken på läckan utan bara benämnt det som en större händelse. Inga talare under konferensen nämnde heller läckan.

Ledare för Ecuadors urfolksrörelse och den regionala pan-amazonska urfolksorganisationen mobiliserade sig utanför ENAEP-konferensen för att utkräva rättvisa för de samhällen som påverkas av den allra senaste katastrofala oljeläckan i Amazonas och för att fördöma planer på ny borrning i området. Gregorio Mirabal, exekutiv koordinator för Coordinating Body of Indigenous Organizations of the Amazon Basin (COICA) säger: “Vi är här, igen. Bakom dessa väggar finns människor som tror att det inte finns något liv…”. Han säger vidare att: “Det har inte ens gått 100 dagar sedan COP26 där alla presidenter lovade att skydda naturens och människans rättigheter. Och fortfarande är de här och förhandlar våra rättigheter. Just nu är våra rättigheter under förhandling och våra barns rättigheter står på spel!”

Bild på den brustna oljeledningen. Foto: Tangentai

Oljeläckan den 28:e januari är den andra stora oljeläckan på mindre än två år och ingen har ännu ställts till svars för händelserna, trots urfolkssamhällens och dess internationella allierades krav på rättvisa. Samhällen påverkas fortfarande av oljeläckan år 2020 där 16 000 fat råolja och bensin kontaminerade både Coca- och Napofloden. Ecuadors skenande oljeutsläpp under de senaste tre åren tar ut en förödande rätt på ursprungsbefolkningen och på Amazonas-regionens ömtåliga ekosystem och världsberömda biologiska mångfald. Mellan 2015 och 2021 rapporterades så mycket som 899 oljeläckor vilket innebär ett genomsnitt på två läckor per vecka. Nemo Andy, en urfolksledare från Waoranifolket och koordinator för kvinnor och hälsa hos CONFENIAE säger:

“Effekten av den här läckan har lämnat Amazonas i en kritisk situation. Vi vill ha våra territorier fria från resursutvinning. Det har skapat så mycket skada på våra territorier, det dödar människor. Vi kräver klimaträttvisa.”

— Nemo Andy

Medans Guillermo Lassos administration försöker locka till sig investeringar för sina ambitiösa planer så har EU-banker, som ansvarar för ungefär 80% av finansieringen av handel med råolja från ecuadorianska Amazonas, åtagit sig att under 2021 avsluta sin finansiering på grund av oro över kontaminering, avskogning, kränkningar av urfolks rättigheter och klimatpåverkan av borrning i regnskogen. Samtidigt som detta pågår fortsätter dock amerikanska banker att investera och göra vinst på denna destruktion. Amazon Watch uppmanar nu banker att sluta finansiera oljeutvinning i Amazonas - de måste förstå att de är delaktiga i dess förstöring. Utvinningen av Amazonas är dåligt för företagen, för de samhällen och liv som påverkas och för vår planet!

Två historiska beslut från Ecuadors högsta domstol: förkastar brunnsborrning i skyddat område och erkänner urfolks rätt till fritt och informerat förhandssamtycke

Foto från nationalparken Yasuní. Foto: CONFENIAE

Ett positivt framsteg är den omröstning som genomfördes av Ecuadors högsta domstol. Som en kompensation till de urfolk som lever isolerat i Ecuadors nationalpark Yasuní, bestämde högsta domstolen att förordning 751 anses vara oförenlig med landets konstitution, vilket innebär ett permanent förbud mot borrning i buffertzonen. I en omröstning med 6 mot 1 förkastade högsta domstolen förordningen, som hade instiftats av den tidigare presidenten Lenin Moreno år 2019. Den tidigare förordningen tillät borrning i buffertzonen som omger ett skyddsområde i nationalparken som etablerats för de nomadiska urfolken Tagaeri-Taromenane. Innan dagens beslut hade brunnar planerats innanför buffertzonen som omgärdar det skyddade området och en ny väg som skulle sammankoppla brunnar bara 300 meter bort. Beslutet kan därför ses som ett bakslag för oljeindustrin som redan byggt en väg till gränsen av buffertzonen. Domstolsbeslutet understryker hur medhållande från Ecuadors sista isolerade urfolk inte kan fås utan att kränka deras rätt att leva i frivillig isolering och varav borrning inte heller kan tillåtas där.

Kevin Koenig, Klimat och energi-chef på Amazon Watch säger: “Dagens beslut från Ecuadors författningsdomstol är en stor vinst för urfolken och ett viktigt steg i att skydda några av de mest miljömässigt svaga och kulturellt känsliga platserna i Amazonas. Det är också en påminnelse för oljeföretag och investerare att det är riskfyllt att expandera sin oljeutvinning i Ecuadorianska Amazonas och fullt av potentiella juridiska skyldigheter.”

Han säger också att: “All form av borrning i nationalparken Yasuní är ett existentiellt hot mot de människor som lever isolerat och som har avskogning och förstörelse precis framför sina näsor. Men dagens beslut kan mycket väl skydda Tagaeri och Taromenane från kulturellt folkmord. Vidare säger han också att “Dagens dom begränsar dock inte borrning i andra områden av nationalparken Yasuní. Åtta oljekoncessioner återfinns i parken och planer finns också på att borra över 600 brunnar i Ishpingo, Tambococha Tiputini fälten, också känt som Block 43.”

Bild på en lastbil i närheten av nationalparken Yasuní. Foto: CONFENIAE

Ecuadors oljeplaner möter dock fler juridiska utmaningar. Flera rättsfall rörande fritt, informerat förhandssamtycke från urfolk är exempelvis under behandling och högsta domstolen tog nyligen ett historiskt beslut i frågan. För många investerare är nämligen fritt och informerat förhandssamtycke ett viktigt ESG-krav och bristen på detta har tidigare lett till att flera företag dragit sig ur.

Ett steg i rätt riktning har alltså tagits av Ecuadors högsta domstol gällande urfolks rätt att bestämma över utvinningsprojekt som rör exempelvis olja och gruvbrytning som påverkar deras land. Bakgrunden till domstolsbeslutet är målet gällande A’i Kofánfolket från Sinangoe år 2018, som ogiltigförklarade 52 av regeringens guldbrytningskoncessioner längs deras viktigaste flod. I samband med detta hölls en historisk utfrågning då den ecuadorianska författningsdomstolen lyssnade på vittnesmål från hjärtat av Amazonas i Sinangoe, vilket var den första gången som domstolen någonsin hållit en utfrågning på urfolks land.

Det här är ett av världens hittills starkaste och mest progressiva utslag där författningsdomstolen dömde till förmån för Kofánfolket och alla urfolks rätt till fritt och informerat förhandssamtycke. Detta är historiskt. Beslutet understryker statens behov av att erhålla samtycke från de påverkade samhällena innan de genomför utvinningsprojekt och planer för utvinning av olja, gruvbrytning eller liknande. Urfolken ges alltså rätt till självbestämmande. Wider Waramag, en ledare för A’i Kofánfolket av Sinangoe säger:

“Det här är ett väldigt viktigt domslut för vårt samhälle och andra som möter liknande problem. Efter en lång väg av kamp och motstånd väntade vi med spänning på det gynnsamma beslutet från domstolen. Beslutet är en enorm vinst för Sinangoe och att nu ha ett legalt instrument som garanterar vårt samhälles rättigheter, där det krävs ett historiskt prejudikat av fritt, och informerat förhandssamtycke inom det nationella territoriet, demonstrerar sammanhållningens kraft. Vi, som våra förfäders folk, kräver att våra konstituionella rättigheter respekteras, garanteras och uppfylls på våra territorier.”

— Wider Waramag

Detta beslut kommer bara två månader efter COP26 mötet i Glasgow, där regeringar, Ecuadors inkluderat, erkände den avgörande roll som urfolkssamhällen har i att nå de mål som satts för världens skogar, klimat och biologiska mångfald. Dagens vinst och Sinangoes årslånga kamp mot guldbrytning är ett exempel på att de klimataktioner som görs av urfolk på frontlinjerna är nödvändiga för att nå dessa mål och stävja klimatkrisen. Urfolks territorier täcker ungefär 22% av jordens yta, men skyddar 80% av världens biologiska mångfald. Högsta domstolens beslut är därför även det ett stort bakslag för President Guillermo Lassos planer på att utöka utvinningen i Amazonas som en del i deras ekonomiska återhämtningsplan efter COVID, då urfolksland täcker 70% av det mineralrika ecuadorianska Amazonas.

Domen är en milstolpe som signalerar att nationens högsta domstol står bakom urfolks rättigheter att skydda 23 miljoner tunnland av deras regnskogsterritorier och ger dem ett mäktigt verktyg för att trycka tillbaka gentemot Guillermo Lassos katastrofala planer på att intensifiera olja och gruvbrytning över hela Amazonas. Idag markerar en viktigt målstolpe i kampen för urfolks autonomi och mot klimatförändringar, där urfolk är de som bestämmer över Amazonas framtid.

Översättning: Isabelle Holman