Vi har redan kommit till slutet av vår serie om Amazonas häftiga artrikedom och vill därför avsluta med en specialartikel där vi följer Amazonas trädtak från topp till botten. Det är trots allt träden som i mångt och mycket är själva grundbulten i Amazonas enorma ekosystem. Visste du till exempel att det finns 16 000 olika trädarter i Amazonas? Mångfalden av träd gör att du kan färdas långa sträckor i Amazonas utan att möta samma trädart två gånger. Tillsammans utgör träden en komplex väv, och för att förstå hur livet cirkulerar och varierar i träden delar forskarna upp regnskogen i fyra olika skikt beroende på hur högt vi befinner oss från marken. Varje skikt har sin egen skara invånare som trivs just i det skiktet av regnskogen.
Regnskogens översta skikt kallas toppskiktet, och hit når träden upp till 60 meter över marken. Träden här har stora blad som sprider ut sig för att fånga så mycket solljus som möjligt åt de storvuxna träden. Inte särskilt många av regnskogens invånare vågar sig upp hit. Vi befinner oss trots allt högt över marken, och den som råkar trampa på en för tunn gren kan fara riktigt illa. Därför är det mestadels fåglar som trivs här, men även de allra mest klätterskickliga aporna.
Ett av de få träden som når dessa ofattbara höjder är paranötsträdet, som bara växer i Amazonas. Nöten är namngiven efter den brasilianska regionen Pará, där paranötsträdet bland annat växer. Trädet kan nå hela 50 meter högt och har en krona som breder ut sig över 30 meter brett! Det är också ett träd som kan bli otroligt gammalt, man har hittat paranötsträd som är uppåt 1000 år gamla. Så här har vi verkligen en av Amazonas jättar. Paranötterna finns i hårda skal som liknar kokosnötter och som faller till marken efter ungefär ett år, när nötterna mognat.
Regnskogens nästa skikt är ett upp till sex meter tjockt lager av grenar och blad – kronskiktet. Här formas ett tak över skikten längre ner, grönskan här fångar upp både solsken, regn och vind och lämnar en betydligt mer mörk, vindstilla och tryckande värld nedanför. Eftersom kronskiktet blockerar all vind kan träden här inte sprida sina frön med hjälp av den – de får istället locka till sig djur med hjälp av söta frukter, djur som sedan sprider fröna i regnskogen när de rör sig vidare. Eftersom kronskiktet erbjuder så mycket mat bor de flesta av regnskogens invånare här: apor, sengångare, ödlor, ormar och så vidare.
Flera meter längre ner, i mellanskiktet, finns palmer, filodendron och ormbunkar. De träd som växer här behöver ha stora blad för att lyckas fånga upp tillräckligt mycket solljus från det lilla som lyckas sila ner från kronskiktet. Många djur tar vara på den tillvaro som kronskiktet skapat i miljön längre ner. Rovdjur, som jaguaren, får lättare att kamouflera sig i det dunkla ljuset. Grodor, som hade varit utsatta högre upp, trivs i den stillastående och fuktiga luften. Fåglar och fladdermöss kan färdas betydligt lättare här än i det snåriga kronskiktet.
I det sista skiktet, markskiktet, har vi nått marken under alla träden. Bara 2% av allt solljus når hit, så det är en mörk värld där alla växter har svårt att gro och växa till sig. Istället är det en plats där förmultning är central, och allt som faller ner från de övre skikten tas om hand om av insekter eller maskar, och blir till näring för skogen. Även större djur som grisar, bältdjur eller gnagare tar vara på det som fallit ner från trädkronorna ovanför.
Det är hit ner, direkt från regnskogens soliga toppskikt högt ovanför, genom alla de andra skikten, som paranötsträdens ”kokosnötter” faller till marken. Men det finns bara ett enda djur, en liten gnagare som kallas agouti, som kan öppna de hårda skalen och nå de näringsrika nötterna. De paranötter som agoutin inte äter upp är de frön som så småningom blir ett nytt träd. Nöten måste då ha tur nog att hamna någonstans där de 2% av solljuset når marken och som inte är översvämmat, och kan bara då börja sin uppåt 1000 år långa resa mot toppen långt däruppe.
Paranötsträdet är en av Amazonas arter som kräver en orörd skog för att överleva och som därför är otroligt hotat av avskogningen. Paranötsträdet bär bara frukt i orörd natur och dess blommor pollineras bara av bin som endast finns i tät regnskog. Och så krävs ju att skogen runt omkring utgör ett bra habitat för agoutin, annars kan nötterna aldrig nå jorden.
Så nästa gång du äter en paranöt tänk då på den osannolika resa som den nöten har tagit, alla de århundraden som paranötsträdet vuxit sig stort, kämpat sig upp genom alla regnskogens skikt. Tänk på alla de tillfälligheter som behövts uppstå för att nöten ska kunna landa i din hand, på bina, på agoutin, på den orörda regnskog som nöten oundvikligen måste komma ifrån. Paranöten symboliserar på så många sätt Amazonas spektakulära och komplexa ekosystem, och varför det är så enormt viktigt att vi skyddar det. Så välj en paranöt från en leverantör som inte skadar Amazonas och du har gjort en första liten handling för att vi ska kunna bevara den största regnskogen på jorden.
Du hittar alla artiklar ur serien här på hemsidan. Vi hoppas att du har lärt dig något nytt om regnskogen och dess arter!
- Isabella Hjorth
Källor: Binologi, National Geographic, WWF, Britannica.