Gränsöverskridande kriminella ekonomier utgör ett allt större hot mot Amazonas regnskog, urfolkens rättigheter och vårt globala klimat. För att sätta press på världen att agera reste de peruanska urfolksledarna Miguel Guimaraes och Herlín Odicio till Vienna, för att delta i FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (COP12).
En gränsöverskridande kriminell ekonomi kan beskrivas som ett system av kriminell affärsverksamhet som sträcker sig över flera länder. Den kriminella affärsverksamheten inkluderar exempelvis narkotikabrott och bedrägerier och sker ofta i form av organiserad brottslighet, vilket betyder att brotten begås av personer som på något sätt organiserat sig för att utföra brotten.
Under FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (COP12) som nyss ägde rum samlades diplomater, FN-tjänstemän och representanter från civilsamhället för att diskutera åtgärder mot brottsligheten. En av de deltagande var urfolksledaren Miguel Guimaraes, som efter sitt starka tal möttes av en stor applåd från övriga representanter. Han lyfte fram den brutala verkligheten av hur den kriminella ekonomin utgör ett stort hot mot Amazonas och urfolken:
”Urfolksledare som skyddar Amazonas mördas och lever under ett konstant hot. Kriminella aktörer förorenar våra floder, tar våra marker, rekryterar våra barn, skadar vårt folk och utsätter dem som lever i frivillig isolering för livsfara.”
Guimaraes är vicepresident för Interethnic Association for the Development of the Peruvian Rainforest (AIDESEP). I sitt tal beskrev han att urfolken behöver omedelbart stöd från både nationella och internationella institutioner i form av ett juridiskt erkännande, markäganderätt och finansiering för att kunna skydda urfolksområdena från olagliga verksamheter, såsom gruvdrift och narkotikahandel.
Ytterligare en urfolksledare, Herlín Odicio från Kakataibo-urfolket i Peru, deltog på FN-konventionen. Han lyfte bland annat fram att urfolkssamhällena behöver snabba skyddsåtgärder och förklarade att vi måste investera i hållbara lokala och regionala ekonomiska alternativ för att stoppa den organiserade brottsligheten.
”6 ledare för Kakataibo-urfolket har mördats de senaste åren. Det är bara en del av de minst 36 urfolksledare i det peruanska Amazonas som dödats. Regeringarna har misslyckats med att stoppa våldet trots omfattande hot, vilket gör oss mycket sårbara. Jag behövde lämna min mark på grund av hoten.”
COP12 är en av de viktigaste mötesplatserna för världens länder att tillsammans stoppa den växande organiserade brottsligheten i Amazonas och resten av världen. Tillsammans med Amazon Watch och Global Initiative Against Transnational Crime krävde Guimaraes och Odicio ett avtal om bekämpning av miljöbrott, som skulle skapa bindande åtaganden om att länderna måste skydda den biologiska mångfalden. Vi behöver prioritera bevarandet av Amazonas och vidta gemensamma och globala åtgärder för att skydda regnskogen och urfolken.
Personligt hot
Den växande gränsöverskridande kriminella ekonomin har en stark personlig påverkan för Guimaraes och Odicio. Deras samhällen i det peruanska Amazonas har hotats av kriminella grupper, vilket gjort att de tvingats fly och förlorat deras traditionella sätt att leva. Nu bor istället båda i en stad, långt ifrån deras förfäders områden.
Guimaraes och Odicio tog kraft från deras starka önskan om att få komma hem igen och skydda deras urfolkssamhällen och reste flera tusen mil för att delta på FN-mötet. Historiskt sett har urfolken inte inkluderats i liknande möten om den organiserade brottsligheten, trots att det är väldigt viktigt att lyssna på urfolkens perspektiv för att lösa problemet eftersom de både påverkas av dess konsekvenser och är ovärderliga i bevarandet av Amazonas. FN-konferenserna hålls dessutom på engelska, vilket försvårar kommunikationen för urfolken. Eftersom diplomaterna framför allt fokuserar på förhandling mellan varandra är möjligheterna att få komma till tals inte heller särskilt stora.
Trots utmaningarna lyckades Guimaraes och Odicio framföra tre viktiga huvudbudskap:
1. Kriminell ekonomi utgör ett omfattande hot mot Amazonas, urfolkens rättigheter, den biologiska mångfalden och det globala klimatet.
2. Urfolkens möjligheter till att själva styra och skydda sina områden är avgörande för att stoppa den organiserade brottsligheten, men kräver fullt stöd från regeringar och organisationer världen över.
3. Urfolksorganisationer måste tillåtas delta aktivt i beslutsfattande för att förhindra och begränsa den organiserade brottsligheten.
Amazon Watch:s arbete
I vår banbrytande rapport ”Amazon Underworld” visade vi att kriminella ekonomier nu dominerar 70 % av Amazonas kommuner i Bolivia, Brasilien, Colombia, Ecuador, Peru och Venezuela.
Den kriminella ekonomin orsakar miljöförstörelse genom illegal skogsavverkning, gruvdrift och handel med vilda djur. Samtidigt som de kriminella marknaderna expanderar har regionen svaga eller ibland medskyldiga statliga institutioner, vilket skapar en stor oro hos urfolken som drabbas hårdast av våldet. De varnar för att kriminella grupper tar kontroll över lokala myndighetsstrukturer och markområden. Om inte man vidtar omfattande åtgärder på både regional och global nivå riskerar Amazonas att nå en katastrofal vändpunkt i vilken den biologiska mångfalden drastiskt minskas och regnskogen omvandlas till ett ökenliknande landskap. Vi behöver göra allt i vår makt för att det inte sker.
Vi på Amazon Watch har stått sida vid sida med Guimaraes, Odicio och andra urfolksledare från Munduruku- och Wampis-urfolken samt Federation of Indigenous Organizations of the Napo River i Ecuador när de tydligt varnat för de förödande konsekvenserna som kriminella ekonomier har på urfolkssamhällen och deras markområden. Vi har utökat vårt uppdrag till att stärka det internationella stödet i syfte att hindra den organiserade brottsligheten och skydda urfolkssamhällena.
Vår framväxande och mångsidiga strategi handlar både om att stödja urfolkens akuta behov och att skapa långsiktigt hållbara lösningar:
1. Ge akut stöd till urfolkssamhällen och andra som skyddar regnskogen, i form av bland annat säkerhetsåtgärder, rättshjälp och hjälp att nå ut i media
2. Stärka urfolkens självbestämmande för att skydda deras områden från organiserad brottslighet och illegala aktiviteter
3. Hjälpa till att installera internet och solenergi i isolerade områden så att urfolken lättare kan övervaka deras marker och stoppa avskogningen och våldet
4. Bedriva kampanjer, opinionsbildning och forskning för att öka medvetenheten om problemet och kräva omedelbara politiska åtgärder på både lokal, regional och global nivå
När världens ledare nu har samlats för att delta på FN-konventionen om biologisk mångfald (COP16) som pågår just nu mellan 21 oktober och 1 november i Cali i Colombia fortsätter urfolken att betona vikten av att deras självbestämmande måste vara kärnan i de åtgärder som vidtas för att stoppa den gränsöverskridande brottsligheten och skydda den biologiska mångfalden och vårt gemensamma klimat.
Amazon Watch kommer att fortsätta att samarbeta med våra urfolkspartners och trycka på för att skapa långsiktiga strategier som stärker urfolkens självbestämmande, hindrar kriminella ekonomiska verksamheter och upprätthåller urfolkens rättigheter. Som Guimaraes och Odicio uttryckte sig:
”Våra folk skyddar Amazonas till förmån för oss alla. Det är dags att världens länder höjer ribban.”