Förra veckan togs ett historiskt beslut vid FN:s konvention om biologisk mångfald, COP16, efter två veckors förhandlingar och diskussioner. Urfolkssamhällena och deras ovärderliga kunskap erkändes genom att man beslutade om att skapa en nytt underorgan, som ger urfolk och lokalsamhällen utrymme att delta i beslut som rör den biologiska mångfalden. Man erkände dessutom afrikanska ättlingars roll i bevarandet av biologisk mångfald. I den här artikeln beskriver vi några viktiga händelser från COP16 och våra reflektioner över vad som diskuterades.
Colombianska urfolk, afrikanska ättlingar, campesino, miljöaktivister och kvinnoledda rörelser förde med sig energi, värdighet, mod och höga ambitioner till COP16 när mötet inleddes den 21 oktober. Det nya underorganet är en seger för urfolken och lokalsamhällena och hade inte varit möjlig utan Colombias och Brasiliens ledarskap och engagemanget hos folket. Tillsammans med civilsamhället och sociala rörelser krävde man tydliga åtgärder för att skydda den biologiska mångfalden och klimatet:
- Vi måste omedelbart fasa ut fossila bränslen i hela världen.
- Vi måste säkerställa att ingen gruvdrift sker i Amazonas och andra viktiga ekosystem.
- Vi måste stärka urfolkens självbestämmande, lokala ekonomier och urfolkens rätt till sina markområden för att motverka hoten från gränsöverskridande kriminella ekonomier. Det diskuterades även under FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (COP12), som går att läsa mer om i vår senaste artikel.
- Vi måste skydda och stödja dem som skyddar vår gemensamma planet för nutida och kommande generationer.
- Naturens, urfolkens, afrikanska ättlingars, lokala bönders och lokala flod- och havssamhällens rättigheter måste skyddas.
Trots framgångarna med skapandet av det nya underorganet, är det oroande att bland annat kvinnors och ungdomars viktiga roll i att skydda den biologisk mångfalden och klimatet förbisågs under mötet. Utelämnandet är särskilt oroande med tanke på att Colombia är det farligaste landet för miljöaktivister och andra som försvarar planeten.
Man misslyckades dessutom med att ta itu med problemet med fossila bränslen samtidigt som man främjade falska lösningar, såsom biodiversitetskrediter. De syftar till att företag och individer kan finansiera projekt som bidrar till den biologiska mångfalden för att kompensera för genomförda projekt som orsakat en förlust av biologisk mångfald. Sådana finansieringsverktyg bör inte ses som lösningar, eftersom det finns tydliga bevis på att det inte är möjligt att kompensera för skador på den biologiska mångfalden genom sådana mekanismer.
Ett viktigt framsteg som däremot togs var att man lyfte fram de överhängande hoten som gränsöverskridande kriminella ekonomier utgör mot den globala biologiska mångfalden. Vi välkomnar det intresse som den colombianska regeringen, UNODC, ACTO och andra aktörer visat för att dela sina erfaranheter och ta initiativ för att hantera problemet. För att kunna implementera regionala åtgärder som kontrollerar spridningen av olagliga marknader och skyddar de mänskliga rättigheterna, urfolken och naturen, krävs det att det regionala och internationella samarbetet förstärks.
Tyvärr var det flera avgörande faktorer som inte lyftes under samtalen. Exempelvis pratade man inte tillräckligt om de kriminella ekonomiernas katastrofala påverkan på den biologiska mångfalden eller om de skadliga effekterna som kvicksilverkontaminering har på både människors hälsa och miljön. Man utelämnade också viktiga diskussioner om mänskliga rättigheter, såsom fördrivningen av urfolk och väpnade gruppers närvaro i Amazonas.
Under mötet lanserades Peace with Nature Coalition-deklarationen som samlar 20 länder, inklusive Sverige, med ett gemensamt mål om att följa ett antal principer i syfte att förändra människans relation med naturen så att vi lever mer i harmoni med den än vad vi på global skala gör idag. Det var dock förvånande att deklarationen inte tog upp olje- och gasutvinningens och gruvverksamheternas effekter på den biologiska mångfalden. Sådana industrier måste hållas ansvariga och vi behöver genomföra omfattande energiomställningsprojekt för att skydda planetens arter och vårt gemensamma klimat.
Vi vill också berömma Brasiliens departement för urfolk and andra aktörers ansträngningar för att förespråka skapandet av det nya underorganet. Vi beklagar dock att man inom ramen för förhandlingarna om organet offrade flera framgångar som tidigare gjorts gällande mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan könen. Sådana frågor är fortfarande omstridda i flera länder, vilket skapar hinder för att genomföra åtgärder som skyddar de som försvarar rättigheterna.
Vi på Amazon Watch kommer att fortsätta sträva efter klimaträttvisa och att vi skapar en hållbar relation med vår ovärderliga natur. Vi blickar nu framåt mot klimattoppmötet COP30 i Brasilien nästa år.