En kampanjledares redogörelse för det banbrytande mötet i MarAmazonía-alliansen
På ett flygplan på väg till staden Talara på Perus norra kust fyllde torrlagda berg utsikten över Mary Mijares lilla flygplansfönster. Hon frågade hennes kollega Ricardo, som också arbetar för Amazon Watch, om området brukade vara täckt av någon sorts skog eller grönska. Det var i det förflutna sa han: torra skogar som anpassade sig i denna region brukade existera. Men nu, på grund av uppvärmningen och den genomgripande utvinningsindustrin som olja, återstår bara ett torrt landskap.
Planet var snart påväg att landa. Det var då Mary kunde urskilja en figur på avstånd som befann sig bredvid det vidsträckta Stilla havet: en gigantisk struktur, med oändliga pelare och pipor som spyr ut svart rök. Den stora, dystopiska strukturen framstod större än den omgivande staden som bleknade i jämförelse i storlek. Den hotande figuren var Petroperús Talara-raffinaderi.
Som finanskampanj-förespråkare under det senaste året har en av Marys huvudroller varit att stödja vår “End Amazon Crude-kampanj”, och arbeta med att stoppa ny finansiering för det statliga oljebolaget Petroperú. Detta var första gången som hon besökte Perú.
Hon hade två huvudskäl till sitt besök: För det första att stödja mötena i MarAmazonía-alliansen inför en aprildelegation på väg till USA. För det andra för att besöka Petroperús oljeverksamhet i staden Talara och oljeplatser i Cabo Blanco, båda belägna på landets norra kust.
MarAmazonía-alliansen
MarAmazonía-alliansen trotsar geografiskt många odds, en allians som däremot är till del för jorden och mänskligheten. "Mar" på spanska betyder havet, medan "Amazonía" syftar på Amazonas. Alliansen består av hantverksfiskeskrån som bor på Perus norra kust, påverkade av nuvarande och tidigare platser för oljeborrning till havs, samt tre urfolksnationer från den peruanska Amazonas – Wampís, Achuar och Chapra Nations – vars landområden nu är i fara för oljeexploatering av Petroperú.
Trots bergskedjan Anderna och hundratals mil som separerar dem, har båda samhällena i MarAmazonía-alliansen drabbats av effekterna av giftig oljeförorening. Dessa föroreningar sträcker sig över decennier och har ännu inte erkänts eller kompenserats av staten. Dessutom möter ledare från dessa samhällen ökade hot för sitt pågående motstånd.
Möjligheterna till denna industri, särskilt Petroperú, kommer från Globala Nord – det vill säga finansiella institutioner som banker från USA och Europa, som ironiskt nog förespråkar rättigheter och klimatåtaganden. Dessa banker inkluderar JPMorgan Chase, Citi och Bank of America. MarAmazonía-alliansen som ska åka till USA i april för att konfrontera banker om sin finansiering av Petroperú, ser ut att minska denna penningpipeline för gott.
Raffinaderier och oljans giftiga arv
När Amazon Watch-teamet landade i Talara begav de sig till vandrarhemmet tillsammans med Olivia Bisa (Chapras president), Senar Irar (President för Achuar), och Neil Encinas (en vald representant från Wampís). Ju närmare de kom, desto tydligare kom raffinaderiet fram. Det låg bredvid staden, där lokala butiker, bostäder och restauranger fanns. Barnen tränade en traditionell dans från Anderna, med snabbt fotarbete och musik med ett stadigt slag när de giftiga ångorna fyllde luften.
"Välkommen till oljehuvudstaden Peru", sa Vladimir, en annan kollega till Mary. Det visar sig att staden Talara var platsen där en av de första oljekällorna borrades i hela Sydamerika, som sträcker sig tillbaka ända från 1863. Oljans giftiga arv var uppenbart.
Platsen liknade den i Marys hemstad i Richmond, Kalifornien (USA), dit hon immigrerade till i ung ålder. Beläget i Richmond finns ett annat monstruöst raffinaderi – Chevron-raffinaderiet – där råolja från den ecuadorianska Amazonas sannolikt raffineras. Denna stad är hem för migrerade familjer som kommer till USA för att leva ett bättre liv. Istället får människor luft som förgiftar deras kroppar för resten av livet, vilket orsakar kroniska hälsoproblem och i värsta fall högre sannolikhet för livshotande sjukdomar som cancer.
Den nuvarande oljeföroreningen i Talara, utöver raffinaderiets oavbrutna föroreningar i regionen, är sannolikt kopplade till dessa negativa hälsoeffekter. Allt medan Petroperú fräckt hävdar att de producerar "hållbara fossila bränslen." Bankrepresentanter köper förstås detta narrativ.
Staden Talara: Ja till livet, Nej till olja
Den första uppsättningen av aktiviteter i Talara var en samhällsförsamling bestående av MarAmazonía, det peruanska civila samhället och samhällsmedlemmar, som varierade i alla åldrar. Församlingen omfattade cirka 100 till 150 deltagare och ett fullspäckat program för dagen.
Diskussionspunkter inkluderade att tala om kopplingarna mellan affärsbanker och försäkring till Petroperú. Efter Marys presentation, osäker på om det hon hade presenterat var till minsta hjälp, reste sig en handfull ungdomar upp och började citera siffror över de tusentals oförberedda oljeutsläppen och brunnarna i deras stad. De tackade henne sedan för att ha delat informationen. Mitt under detta sa en ung flicka: "De här bankerna finansierar mordet på vårt folk."
De som var i rummet diskuterade lokala, nationella och internationella strategier för att inte bara bekämpa fler oljeaktiviteter från att förstöra deras försörjning, utan också för att uppnå sanering från regeringen för tidigare skador från oljeverksamheter. Med en hård men jordnära närvaro betonade Olivia Bisa att de inte får vara rädda. Hon har själv varit målet för hot och kriminalisering för sin aktivism mot Petroperú. Hennes uttalande och ledarskap fick stark genklang hos de i rummet.
Församlingen skapade mycket entusiasm, och det samlades samhällsmedlemmar som började göra skyltar som förberedelse för en protest vid Talara-raffinaderiet. Det hela började med att de äldre aktivisterna ledde laddningen, följt av Olivia, Senar och Neil, som höll en stor banderoll där det stod "Ja till livet! Nej till olja!". Dessutom ropade de också lekfullt "Ja till ceviche, nej till olja!". Detta var ett humoristiskt bevis på deras kärlek till ceviche, hur mat representerar livet och det brinnande motståndet mot olja och de som finansierar den. Den efterföljande protesten var spännande: en uppvisning av solidaritet som föreställer sig en framtid fri från olja och utvinning.
Cabo Blanco och havet
Den andra raden av programrelaterade händelser var i staden Cabo Blanco, en timmes bussresa eller två från Talara. Staden är stolt känd för många lokalbefolkningar som inspirationen till Ernest Hemingways "The Old Man and the Sea", och den var en gång känd som en hotspot för biologisk mångfald. Oljeutvinning och förorening har dock drastiskt påverkat den marina miljön, och därefter fiskesamhällen som är beroende av den för att försörja sig. Liknande kontaminering förekommer i hela det peruanska Amazonas.
När Amazon Watch-teamet närmade sig staden blev havet synligt igen, och det syntes även små prickar ovanpå vattnet. Dessa prickar långt borta var rester av tidigare borrplattformar till havs, omgivna av fiskebåtar. Lite eller ingen olja utvanns framgångsrikt från dessa platser, men Petroperú hoppas kunna installera nya. Här skulle Amazon Watch träffa stadens hantverksfiskesamhälle och genomföra demonstrationer på båtar till havs.
MarAmazonía-alliansen och urfolkens delegater höll banderoller mitt ute på havet, med oljeplattformarna till havs bakom sig. De ropade "MarAmazonía! Fri från olja!". När demonstrationen avslutades kom de tillbaka till stranden, med en outtalad konsensus om att arbetet fortsätter härifrån.
Var passar du in i berättelsen?
Nu när Mary är tillbaka i USA, ekar fortfarande orden från en äldre kvinna i församlingen i hennes hjärta och sinne: "Vi har levt under dessa förhållanden i åratal – till och med årtionden – och hoppas att något förändras. Jag hoppas att det ni gör inte bara är prat."
Mary visste att hon inte var den enda avsedda mottagaren av det meddelandet. Det var snarare riktat mot Mary, Amazon Watch och alla som läst den här artikeln nu. Att stödja våra inhemska partners och MarAmazonía-alliansen i att hålla dessa banker ansvariga är där du passar in i historien.
MarAmazonía-alliansen skickade nyligen ett brev till världens största amerikanska banker. De fördömde en ny finansering för upp till 1 miljard dollar för Petroperú, utöver företagets befintliga 6,5 miljarder dollar i skuld för deras Talara-raffinaderi. JPMorgan Chase och Citi, två av de största finansiärerna av fossila bränslen över hela planeten, var kopplade till denna potentiella finansiering. Under tiden som Petroperú blir allt mer desperata efter kontanter för att försörja sig, försöker alliansen träffa bankerna igen i slutet av april – den här gången med högre rankade chefer som har mer beslutsfattande makt.
I solidaritet med urfolksnationerna och MarAmazonía-alliansen, skicka ett meddelande till banker till stöd för urfolksnationer som kräver ett slut på finansieringen av Amazonas förstörelse!