I en historisk folkomröstning för drygt ett år sedan röstade närmare 60 % av Ecuadors befolkning ja till att bevara över 700 miljoner fat råolja i marken och avveckla stora områden med befintlig oljeproduktion. Folkomröstningen var en betydande symbolisk seger för klimataktivister och urfolk över hela världen. Som en del av resultatet fick Ecuadors regering ett år på sig att stänga brunnar, nedmontera infrastruktur och sanera och återställa oljefälten Ishpingo, Tambococha och Tiputini (ITT) i Block 43-koncessionen längs den östra kanten av nationalparken Yasuní i Ecuador.
På årsdagen av folkomröstningen står det dock klart att regeringen misslyckats totalt med att göra det som krävdes. Ecuadors president, Daniel Noboa, och hans administration har försökt att fördröja genomförandet av väljarnas vilja och det enda Noboa hade gjort när årsdagen närmare sig i år var att inleda skapandet av en kommitté som ska övervaka avvecklingsprocessen. Detta skedde alltså så mycket som nio månader efter folkomröstningen och kommittén utesluter dessutom deltagandet av urfolket Waorani som lever i det berörda området.
Protester från Waorani-urfolket
Till följd av regeringens brist på åtgärder och den grova kränkningen av Waorani-urfolkets rätt att delta i beslut som påverkar dem, utropade urfolket nödläge och började organisera sig. På årsdagen av folkomröstningen, den 20:e augusti i år, tog sig det nationella förbundet för Waorani i Ecuador (NAWE) tillsammans med den nationella urfolksfederationen (CONAIE) och grupper från civilsamhället till huvudstaden Quito för att protestera utanför energiministeriet.
Waorani höll sedan det första Yasuní-toppmötet i staden Puyo. Över 300 personer var med på mötet som resulterade i en handlingsplan för vad som behöver göras de kommande 100 dagarna för att avveckla oljeproduktionen och återställa nationalparken. Planen kräver dessutom att regeringen släpper in Waorani och andra berörda urfolk i samtal om återställandet av Yasuní, redovisar regeringens ansvar för skador på miljön, slutar att göra splittrings- och erövringsförsök mellan samhällen och ser till att återställandet skapar nya arbetsmöjligheter. Flera av deltagarna på mötet har med egna ögon sett den förödande inverkan som oljeindustrin har på ekosystemen och de människor som lever i Amazonas och vet hur oerhört viktigt det är att det sätts stopp för utvinningen av olja i området omedelbart.
Som svar på kritiken tvingades regeringen bjuda in Waorani till det inledande mötet för kommittén som ska övervaka avvecklingsprocessen. Man har nu också stängt den första av de 247 oljebrunnarna i området. Detta ska dock bara ses som en symbolisk gest som tydligt understryker regeringens vilja att dra ut på avvecklingsprocessen så långt som möjligt.
Ecuadors regering och det statliga oljeföretaget Petroecuador vädjar nu till domstolen om att få förlänga tidsgränsen för avvecklingsprocessen till fem år, vilket skulle göra att många av brunnarna skulle förfalla naturligt. Det här går emot väljarnas vilja och utsätter dessutom urfolken Tagaeri och Taromenane som lever isolerade i nationalparken för en särskilt hög risk.
Waorani-urfolket fortsatte protesterna genom att begära till domstolen att handlingsplanen som skrevs under Yasuní-toppmötet i Puyo ska tas med i utvärderingen och övervakningen av att kraven från folkomröstningen följs. De begär också att få delta i alla förhör och besök som domstolen kommer att göra, att regeringens misslyckande med att genomföra avvecklingen i tid tillkännages och att de som är ansvariga för misslyckandet pekas ut.
Waorani-urfolket marscherade sedan, många barfota, genom Quito till kongressen där de slöts samman med Parlamentarians for a Fossil-Free Future, som består av 800 lagstiftare från 95 länder. Tillsammans demonstrerade de för en fullständig, rättvis och finansierad utfasning av fossila bränslen och en övergång till förnybara alternativ. Flera representanter från Ecuadors parlament samt från Brasilien, Colombia och Bolivia deltog. Tillsammans har de nu inlett en utredning om utfasningen av fossila bränslen i Amazonas som kommer att presenteras vid FN:s klimatkonferens COP30 nästa år.
Fortsatt kamp för Yasunís framtid
Ecuadors invånare skrev historia när de röstade ja till att bevara oljan i marken. Det skapade ett tydligt riktmärke till resten av världen i det brådskande arbetet med att fasa ut fossila bränslen. Men regeringens misslyckande att genomföra åtgärderna är ett farligt exempel på att valsegrar och domstolsbeslut inte alltid leder till de förändringar som krävs för samhällen och klimatet.
Amazon Watch har sedan 2003 kämpat tillsammans med urfolken för att stoppa oljeutvinningen i Yasuní. Vi samarbetade exempelvis med utrikesministeriet 2007 när Ecuadors regering lanserade det banbrytande förslaget om att hålla oljan i marken i utbyte mot hälften av landets förlorade intäkter. Vi stöttade också civilsamhällets ansträngningar för att samla ihop tillräckligt många underskrifter för att kvalificera sig för en folkomröstning, efter att regeringen återigen godkänt oljeborrning i nationalparken.
Nu, 20 år senare, fortsätter vi kampen genom att bidra med juridiskt stöd och kommunikations- och kampanjstöd för att stötta NAWE och vi står kvar vid att göra vad som krävs för att hålla oljan kvar under marken för alltid. Vi försvarar även Waorani-urfolkets rätt att delta i avvecklingsprocessen och bestämma vad som händer på deras egna territorier.
Var med i kampen för att skydda Yasuní och ställa Ecuadors regering till svars!