De tropiska skogarna är ovärdeliga för både samhälle och miljö tack vare deras funktion som kolsänkor och som hem åt en betydande andel av jordens arter. Dessutom bor ungefär 800 miljoner människor, varav en del är urfolk, i eller i nära anslutning till sådana områden. Att bevara regnskogarna är därför en förutsättning för att skydda urfolkens traditioner och levnadssätt, den biologiska mångfalden och den klimatreglerande funktionen.

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i sojaindustrin, som utgör ett av flera hot mot Amazonas regnskog. Vi kommer även att diskutera EU:s kommande avskogningsförordning och certifieringar för hållbar soja, som vi skrivit om i en rapport.

Avskogning i Amazonas

Som ett resultat av en ökad efterfrågan på vissa varor, ett växande intresse att bedriva storskaligt jordbruk, skogsbruk och gruvdrift och politiska beslut som underlättar exploaterandet av naturresurser skövlas stora skogsområden världen över i allt snabbare takt. Den absoluta majoriteten av avskogningen har de senaste åren skett i tropiska skogar, däribland Amazonas regnskog. Avskogningen har fått omfattande konsekvenser i form av bland annat en förlust av biologisk mångfald och stora påfrestningar för urfolk och andra grupper som lever i eller i nära kontakt med skogen. De påverkas bland annat av expansionen av jordbruksmarker, konflikter över skogsområden, illegala aktiviteter, okontrollerade bränder, torka och förändringar i tillgången på vilda djur och andra arter. Avskogningen hotar traditionella levnadssätt och urfolkens liv och rätt till sitt eget hem. Vi måste göra allt vi kan för att minska avskogningen och de förödande konsekvenser den har för urfolken och regnskogen.

Sojaproduktionens påverkan

En av de absolut största orsakerna till avskogningen är jordbruk, både i form av självförsörjande jordbruk till den lokala och regionala befolkningen, men också i form av industriellt jordbruk som drivs på av bland annat den globala efterfrågan på vissa produkter. Enorma skogsområden skövlas och bränns ner i syfte att bland annat odla grödor, skapa betesmarker och producera varor.

Sojaindustrin står för en betydande andel av avskogningen och den globala produktionen av soja har ökat kraftigt de senaste 50 åren. Till följd av en växande global efterfrågan, gynnsamma priser och planerade och genomförda förbättringar av transportmöjligheter har områdena för sojaproduktion i bland annat Amazonas regnskog expanderat. EU är den näst största importören av soja.

Förutom att sojaproduktionen orsakar avskogning som i sin tur, som ovan beskrivet, har omfattande miljömässiga och sociala konsekvenser, har sojaproduktionen dessutom andra direkta konsekvenser. I en studie beskriver Dreoni, Matthews och Schaafsma ett antal sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser som sojaproduktionen har visat sig ha. De positiva effekterna inkluderar bland annat att man sett en ökning i BNP och medelinkomst i sojaexportande länder.

Samtidigt pekar forskningen på flera negativa effekter av sojaproduktionen. De inkluderar bland annat vatten- och markföroreningar, försämrade möjligheter för livsmedelsförsörjning och störningar för djurlivet. Sojaproduktionen har även en negativ påverkan på bevarandet av urfolkens traditioner, kultur och levnadssätt. Exempelvis har den expanderande produktionen av varor i regnskogsområden lett till växande konflikter mellan olika aktörer och samhällen om markägande och rättigheter till skogen. Vissa konflikter är fysiskt våldsamma. Grupper som tidigare levt isolerade eller med mycket begränsad kontakt med omvärlden riskerar dessutom att drabbas av omfattande sjukdomsspridningar med allvarliga konsekvenser av för dem okända sjukdomar, när de kommer i kontakt med personer utanför sitt eget samhälle.

EU:s avskogningsförordning

I syfte att minska sojaproduktionens negativa sociala och miljömässiga konsekvenser har EU tagit fram en avskogningsförordning vid namn ”Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1115 av den 31 maj 2023 om tillhandahållande på unionsmarknaden och export från unionen av vissa råvaror och produkter som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse och om upphävande av förordning (EU) nr 995/2010 (EU-förordning 2023/1115 av den 31 maj 2023). Förordningen omfattar några olika varor, däribland soja, som importeras till, exporteras från eller på andra sätt hanteras på EU-marknaden.

Just nu pågår det en övergångsperiod fram till att förordningen till fullo träder i kraft den 30 december 2025. Eftersom EU-förordningar är bindande kommer alla medlemsstater, inklusive Sverige, att behöva följa förordningens krav.

Ett av de huvudsakliga kraven i förordningen är att de produkter som omfattas av förordningen måste vara avskogningsfria för att få släppas ut på, tillhandahållas på eller exporteras från EU-marknaden. Avskogningsfrihet innebär i det här fallet av produkterna inte får innehålla eller ha utfodrats med soja som producerats på mark där avskogning ägt rum efter den 31 december 2020. Med avskogning avses omvandling av skog till jordbruksanvändning, oberoende av om omvandlingen är orsakad av människan eller inte. På så sätt syftar EU:s avskogningsförordning till att minska sojaindustrins negativa konsekvenser.

Certifieringar för hållbar soja

Det finns flera livsmedelscertifieringar, eller märkningar, som används för att visa konsumenter att produkten i fråga uppfyller vissa krav. När man handlar i en livsmedelsbutik går det att exempelvis att hitta märkningar för ekologisk produktion eller för att produkten uppfyller vissa hälsomässiga krav.

I syfte att verka för en mer hållbar produktion av soja lanserades den Svenska plattformen för riskgrödor 2022, med medlemmar som Coop, Lantmännen och Axfood. Eftersom många företag och andra organisationer använder sig av certifieringar för att visa att deras produkter uppnår vissa hållbarhetskriterier, har plattformen analyserat och godkänt några sådana certifieringar. De idag godkända certifieringarna är KRAV, RTRS, ProTerra, EU-ekologiskt, Donau Soja/Europe Soya och QS-Soyplus.

Rapport om hållbar soja

Vi gjorde nyligen en analys över tre av de vanligaste certifieringarna för hållbara livsmedel, KRAV, RTRS och ProTerra, där vi undersökte hur väl de överensstämmer med EU:s kommande avskogningsförordning. Det visade sig bland annat att alla tre redan nu uppfyller kravet om avskogningsfrihet, vilket innebär att KRAV-, RTRS- och ProTerra-märkta sojaprodukter inte får ha orsakat någon avskogning efter den 31 december 2020. Klicka gärna på den här länken för att komma till vår rapport, där det går att läsa mer om vilka krav avskogningsförordningen ställer och hur väl de tre hållbarhetscertifieringarna idag uppfyller kraven.

Att välja hållbarhetsmärkta produkter framför andra produkter kan vara ett sätt att minska sojaindustrins påverkan på Amazonas regnskog, den biologiska mångfalden och urfolken. Det är samtidigt viktigt att läsa på om hållbarhetsmärkningarna för att se vad de egentligen kräver av producenterna och att ha ett kritiskt förhållningssätt till vad de säger sig kunna garantera. Tillsammans kan vi som konsumenter göra aktiva val för att minska avskogningen och verka för en mer hållbar livsmedelsförsörjning, för att skydda urfolken och Amazonas regnskog.

Vi vill också understryka att sojaindustrins påverkan på regnskogen och urfolken är komplex och att även om avskogningsförordningen förbjuder soja som orsakat avskogning efter den 31 december 2020, så innebär det samtidigt att förordningen tillåter soja från mark som avskogats innan det datumet. För urfolken i Amazonas regnskog är det avskogning som redan orsakat omfattande negativa sociala, hälsomässiga och miljömässiga konsekvenser. För att skydda urfolken och Amazonas skulle all soja från regnskogen behöva förbjudas på marknaden.