Xingu-floden korsar de brasilianska delstaterna Mato Grosso och Pará och är en östlig biflod till Amazonasfloden, som rinner över 1.979 kilometer. Nära dess mynning, expanderar Xingu i en enorm sjö, och dess vatten blandas sedan med andra floder i Amazonas genom en labyrint av kanaler naturen byggt under århundraden. I många år har Xingu varit hem för ett tvärsnitt av brasilianskt liv, bestående av stads- och landsbygdssamhällen. Regionen visar ett mångsidigt gytter av människor med olika nivåer av flerspråkighet.

Xingu är också hem till över 25.000 människor från 18 etniska grupper, inklusive Juruna, Xikrín, Arara, Xipaia, Kuruaya, Parakanã, Araweté och Kayapó. The Big Bend i Xingu - en 100 km lång sträcka av floden som allvarligt skulle påverkas av Belo Monte-dammen - anses vara en livlina för Xingu's infödda civilisationer. Betydelsen av ursprungskulturer till Xingu-floden ledde den brasilianska regeringen att erkänna landets första inhemska territorium under det sena 1950-talet längs flodens gränser.

Xingu-floden är en viktig del av ett komplext ekosystem med rik biologisk mångfald av växt- och djurarter. Dess vatten agerar livsnerv för alla dess invånare. Strand-samhällen har odlat med säsongsjord vid floden i århundraden. Deras kost kompletteras med jakt och samlande, men fisket är fortfarande den huvudsakliga källan till animaliskt protein för dem som bor i Xingu. Floderna fungerar även som den människors primära källa för transport. Som Zé Carlos Arara, en ledare för Arara-folket uttrycker det:

"För oss betyder floden mycket av många anledningar. Vi är beroende av den i nästan allt vi gör. För att ta oss till olika platser, fiska och för att få läkarvård, behöver vi floden. Om en fördämning ska konstrueras där, hur ska vi kunna använda den... för oss är floden användbar och vi inte vill att den ska tyna bort och enbart bli som en legend för våra barn och barnbarn".

Under de senaste åren har livsstil och överlevnad hos Xinguflodens invånare - traditionella, stads- eller ursprungsbefolkningar - hotats av en utvecklingsmodell som gynnar storskaliga, ofta ohållbara företag. Lokalbefolkningen har nekats att föra någon talan mot dessa projekt, trots den djupgående inverkan på deras mark och resurser vilka de är beroende av.

Den nuvarande hotet från Belo Monte är inte utan motstycke. Det första internationella mötet för diskussionen kring försvaret av Xingu-floden hölls 1989 och organiserades av antropologen Darrel Posey i samband med Kayapó-stammarna och lokalbefolkningen i Xingu för att mobilisera en internationell rörelse mot dammen. Tack vare deras insatser, drog den brasilianska regeringen tillbaka sina ursprungliga planer på att bygga Belo Monte. År 2002 meddelade dock regeringen nya planer på att bygga Dam Xingu. Dess invånare - rik på språk och seder - har utan tvekan, åtagit sig att försvara sina levnadssätt. Som den inhemska ledaren Sheyla Juruna säger:

"Regeringen är inte öppen för dialog, så vi kommer att kämpa med våra kroppar och själar ... att försvara våra liv och livet i vår flod."