Historien om Belo Monte

Den nya brasilianska regeringen under forne president Dali Rousseff kämpar för att få igenom stora energiprojekt, tyvärr till följd av förstörelse av floderna och skogen ikring. Den brasilianska regeringen är nu i full färd med att bygga världens fjärde största vattenkraftverk, en damm på Xingu, en stor biflod till Amazonasfloden.

Komplexet Belo Monte utformas för att avleda åttio procent av Xingu-flodens vatten och ödelägga en yta på över 1500 kvadratkilometer i den brasilianska regnskogen och orsaka tvångsförflyttning av upp till 40 000 människor. Detta projekt påverkar mark och försörjningsmöjligheter för tusentals urbana familjer och samhällen, och ursprungsbefolkningar i flera angränsande områden.

Xingu är som en symbol för Brasiliens kulturella och biologiska mångfald och är under formellt beskydd större delen av sitt lopp av inhemska samhällen. Xingu påverkas ändå allvarligt av boskapsuppfödning och monokulturer i sojaodlingar och Belo Monte-dammen kommer bidra till ytterligare förödelse i stora områden kring floden.

Ingen vet den egentliga kostnaden för konstruktionen av Belo Monte. Vad som dock står klart är att Belo Monte blir en av de största och mest förödande infrastrukturprojekt som någonsin byggts i Amazonas. Eftersom kostnaderna överstiger alla tidigare uppskattningar blir den fulla omfattningen av dess effekter i hela regionen tydligare.

Sedan inledningen av byggandet, har staden Altamira bevittnat en massiv tillströmning av migranter, vilket har bidragit till en ökning av brottslig verksamhet och hälsorisker. För lokala ursprungsbefolkningar, särskilt Juruna och Arara i Xinguregionen, har alkoholism, depression och konflikt blivit vardagsmat, vilket leder till en process av kulturell upplösning.

Dammbyggen har djupt påverkat kvaliteten av flodens vatten, och äventyrar både vatten och livsmedelsförsörjning för ursprungs - och traditionella folk som är beroende av Xingu för att dricka, tvätta, fiska och transportera.

Nya tekniska studier rörande Brasiliens elsektor påvisar att det finns genomförbara möjligheter att införa nya standarder för energieffektivitet och energialternativ med låga socio-miljömässiga och ekonomiska kostnader jämfört med dammar. Dock har den brasilianska regeringen visat ovilja att diskutera alternativ till denna bristfälliga energimodell, som även i befintligt skick, kommer sluka de sista vilda floderna i Amazonas. Ska vi kunna påverka måste brådskande åtgärder vidtas.

Amazon Watch har lett en internationell kampanj för att stoppa Belo Monte sedan 2010. Våra ansträngningar har varit avgörande för att rikta uppmärksamhet mot mänskliga rättigheter och rättsliga kränkningar bakom dammen, samt det miljömässiga kaos det har lämnat efter sig i kölvattnet. Amazon Watch jobbar tillsammans med en koalition av brasilianska och internationella organisationer för att stödja kampen för lokala sociala rörelser och drabbade samhällen mot Belo Monte.

Amazon Watch och våra allierade har länge hävdat att Belo Monte megadammprojekt är helt meningslöst i både energiproduktion och ekonomisk aspekt - särskilt med tanke på den enorma miljömässiga och sociala förstörelse som det orsakar. Dammen byggdes trots ihärdiga motstånd av de drabbade inhemska och traditionella folken och i strid med både nationella och globala motsägelser. Gång på gång stoppar Brasiliens domstolar dess konstruktion bara för att ignoreras eller åsidosättas då president Dilma tryckte på i sina obevekliga ansträngningar att göra Belo Monte en symbol för hennes administration.

Planer smids även på att dämma igen Tapajósfloden - den sista stora friflytande bifloden till Amazonasfloden i Brasilien. Munduruku-folket som lever av den kommer att fortsätta att stå emot projektet till varje pris och de förtjänar fullt stöd av alla.

Oavsett hur framtiden för Brasiliens regering kommer se ut, måste den gå med på att överge sin gammalmodiga planer att dämma Amazonas och därigenom orsaka stor skada för ursprungsbefolkningar, det globala klimatet och regnskogen.

STOPPA BELO MONTE.

Xingu-floden och dess folk

Xingu-floden korsar de brasilianska delstaterna Mato Grosso och Pará och är en östlig biflod till Amazonasfloden, som rinner över 1.979 kilometer. Nära dess mynning, expanderar Xingu i en enorm sjö, och dess vatten blandas sedan med andra floder i Amazonas genom en labyrint av kanaler naturen byggt under århundraden. I många år har Xingu varit hem för ett tvärsnitt av brasilianskt liv, bestående av stads- och landsbygdssamhällen. Regionen visar ett mångsidigt gytter av människor med olika nivåer av flerspråkighet.

Xingu är också hem till över 25.000 människor från 18 etniska grupper, inklusive Juruna, Xikrín, Arara, Xipaia, Kuruaya, Parakanã, Araweté och Kayapó. The Big Bend i Xingu - en 100 km lång sträcka av floden som allvarligt skulle påverkas av Belo Monte-dammen - anses vara en livlina för Xingu's infödda civilisationer. Betydelsen av ursprungskulturer till Xingu-floden ledde den brasilianska regeringen att erkänna landets första inhemska territorium under det sena 1950-talet längs flodens gränser.

Xingu-floden är en viktig del av ett komplext ekosystem med rik biologisk mångfald av växt- och djurarter. Dess vatten agerar livsnerv för alla dess invånare. Strand-samhällen har odlat med säsongsjord vid floden i århundraden. Deras kost kompletteras med jakt och samlande, men fisket är fortfarande den huvudsakliga källan till animaliskt protein för dem som bor i Xingu. Floderna fungerar även som den människors primära källa för transport. Som Zé Carlos Arara, en ledare för Arara-folket uttrycker det:

"För oss betyder floden mycket av många anledningar. Vi är beroende av den i nästan allt vi gör. För att ta oss till olika platser, fiska och för att få läkarvård, behöver vi floden. Om en fördämning ska konstrueras där, hur ska vi kunna använda den... för oss är floden användbar och vi inte vill att den ska tyna bort och enbart bli som en legend för våra barn och barnbarn".

Under de senaste åren har livsstil och överlevnad hos Xinguflodens invånare - traditionella, stads- eller ursprungsbefolkningar - hotats av en utvecklingsmodell som gynnar storskaliga, ofta ohållbara företag. Lokalbefolkningen har nekats att föra någon talan mot dessa projekt, trots den djupgående inverkan på deras mark och resurser vilka de är beroende av. 

Den nuvarande hotet från Belo Monte är inte utan motstycke. Det första internationella mötet för diskussionen kring försvaret av Xingu-floden hölls 1989 och organiserades av antropologen Darrel Posey i samband med Kayapó-stammarna och lokalbefolkningen i Xingu för att mobilisera en internationell rörelse mot dammen. Tack vare deras insatser, drog den brasilianska regeringen tillbaka sina ursprungliga planer på att bygga Belo Monte. År 2002 meddelade dock regeringen nya planer på att bygga Dam Xingu. Dess invånare - rik på språk och seder - har utan tvekan, åtagit sig att försvara sina levnadssätt. Som den inhemska ledaren Sheyla Juruna säger:

"Regeringen är inte öppen för dialog, så vi kommer att kämpa med våra kroppar och själar ... att försvara våra liv och livet i vår flod."

Xingu-floden sedd från rymden.

Varför är dammar skadliga?

Stora dammar som byggs i Amazonas floder är bland de absolut största drivkrafterna till miljöförstörelse och kränkning av mänskliga rättigheter i Brasilien just nu, och bör alltså inte vara något alternativ för en livskraftig energianvändning. För att få bättre förståelse för dammars långsiktiga påverkan kan man räkna ut kostnaderna. Bortsett ifrån det självklara ekosystemtjänsterna vi måste betala – förstörelse av urskog och biologisk mångfald genom översvämning och avskogning – förskjuts tusentals inhemska samhällen som har bott i dessa marker i generationer och levt av ekosystemet som floden bistår dem med.

Människor som lever i och av skogen går förlorade och många tvingas in i moderna levnadsstilar och det de aldrig har varit beroende av, dvs pengar och kläder, även droger, blir ett med deras livsstil, så de dras in i slummens värld, skapad av västerlänningar. 

Stora dammar i tropiska områden släpper lös enorma mängder metangas och floder som tidigare flödat fritt, hämmas, vilket leder till att biologisk skräp och slam samlas i stillastående pooler, och spottar ur giftiga växthusgaser i processen.

Just nu har den brasilianska regeringen misslyckats med att kalkylera alla kosnader – sociala, finansiella och miljömässiga - som krävs för att skapa ett projekt som att bygga en mega-damm. Genom att inte räkna ut dessa kostnader, nekar regeringen många brasilianska samhällen rent systematiskt grundläggande mänskliga rättigeheter. Mindre destruktiva alternativ till energianvändning finns, men utan ett officiellt motstånd, har regeringen misslyckats med att utveckla en mer hållbar policy.

Vad kan vi göra?

Amazon Watch primära kampanj i Brasilien, baserat på ledade initiativ av den brasilianska urbefolkningen, syftar till att stoppa skadliga dammar i Amazonas. Genom att stödja insatserna av regionens urfolk att skydda sitt territorium - från Madeira till Xingu och Tapajós – arbetar Amazon Watch med att kampen mot intrånget mot de mänskliga rättigheterna och för att främja en alternativ förnybar energianvändning.

Stöd oss i vår kamp!

Inga fler dammar

En ny undersökning visar att dammar hotar framtiden för Amazonas biologiska mångfald.

Den ökade utvecklingen av vattenkraft i Amazonas kan orsaka utrotningen av många viktiga djurarter och sätter unika miljöer i fara. Floddelfinen, jätteuttern, sköldpaddor, fiskar, fåglar och apor är alla drabbade för att inte tala om de urfolksgrupper som lever i området.

Just nu finns det 191 dammar och 246 fördämningar är planerade eller under uppbyggnad.

Vi måste göra allt för att stoppa dessa katastrofala planer.

Du kan läsa mer om detta arbete här.