Amazonas brinner igen. Än en gång syns rökpelarna från NASA:s rymdsatellit. Vi varnade tidigare i år om att den ökade skogsskövlingen av Amazonas varslade om en katastrofal eldsäsong, och tyvärr hade vi rätt. Under de 10 första dagarna av augusti dokumenterades över 10 000 bränder i Amazonas regnskog. Den är den värsta starten av eldsäsongen på 10 år och en ökning på 17% jämfört med förra året. Oroväckande är att bränder i federala reservat, alltså områden som ska vara skyddade, ökat med 81%. Urfolken såg en enorm ökning av bränder på sina territorier under juli: 77% jämfört med samma månad förra året.
Satellitbild från 1 augusti 2020. Foto: NASA
Medan urfolken gör allt i sin makt för att bekämpa smittspridningen av Covid-19 i sina territorier, har de utomstående hoten bara ökat. Gruvbrytare och markövertagare isolerar sig inte. De arbetar inte hemifrån eller respekterar avstånd till sårbara befolkningar. Tvärtom har de tagit tillfället i akt att öka sina ansträngningar att beslagta urfolksområden, skövla regnskogen och tillslut bränna den.
Regeringen misslyckas
Andra aktörer som tagit tillfället i akt under pandemin är Brasiliens regering. I skuggan av pandemin har de försökt lätta på miljölagar, militarisera regnskogsbeskyddet och sprida falska påståenden. Bolsonaro hävdade nyligen att siffrorna av antalet bränder som landets egna myndighet publicerat var falska, och att den riktiga statistiken måste lyftas fram. Vilken alternativ statistik som han talar om är ännu oklart. NASA utvecklade nyligen att verktyg för att spåra och analysera årets Amazonasbränder, och enligt deras analys verkar bränderna faktiskt ha ökat just när eldmoratoriumet började gälla den 15 juli.
Regeringens brandförbud på 120 dagar har varit uppenbart ineffektivt, och militariseringen av brandskydd har inte lyckats stävja den katastrofala trend som Bolsonaro underblåst. Nötköttsindustrin är ansvarig för 80% av Amazonas avskogning och majoriteten av bränderna finns i områden där boskapsuppfödning är starkt närvarande. Med det stundande handelsavtalet mellan EU och Mercosur har urfolken varnat för aggressivare ansträngningar från de som vill ta del av den uppfriade marknaden. Trots 20 år av förhandlande och inkluderingen av ett vagt formulerat avsnitt om miljö och mänskliga rättigheter, är avtalet inte tillräckligt för att försäkra urfolkens rättigheter och regnskogens beskydd. Brasiliens regering går inte att lita på när det gäller miljöskydd och rättigheter, det har vi sett i flera föreslagna lagar och policys.
Finansindustrin reagerar
Regeringens misslyckande att stävja avskogningen och bränderna i Amazonas har gjort att finansindustrin reagerat. Vi har länge pressat kapitalförvaltare och banker att sluta investera i klimatkaos och företag som driver på förstörelsen av Amazonas. Deras finansiering av dessa projekt gör dem medskyldiga till klimatförändringar och människorättskränkningar.
Därför välkomnar vi det brev som flera stora kapitalförvaltare skrivit under som uppmanar Brasilien att skärpa sig. Vi hoppas att dessa kapitalförvaltare menar allvar och att investeringar kommer utebli om inget förändras. Nordea har tagit ett stort steg i rätt riktning och divesterat från köttföretaget JBS, och storbanken HSBC har uttryckt stor oro för företagets misslyckande att kontrollera sina leverantörer. Exponerande rapporter om att regnskogsbetande boskap finns i JBS leverantörskedja har uppdagats nyligen, och efter över 10 års vetskap om problematiken har köttgiganten fortfarande inte ha vidtagit tillräckliga åtgärder, vilket, enligt Amnesty International, gör att dem bidrar till människorättskränkningar av urfolk och invånare i skyddade områden.
Pandemin påverkar
Urfolken i Amazonas har drabbats hårt av coronapandemin. Den diskriminering och nedprioritering som de fått utstå i generationer har gjort dem extra sårbara för Covid-19, och den viktiga roll som de äldre har i deras samhällen har inneburit enorma förluster av kunskap och visdom då flera av dem tyvärr avlidit. Enligt Brasiliens Nationella Urfolksassociation, APIB, har 26 443 urfolkspersoner konstaterats smittade och 698 har avlidit. Pandemin har påverkat 155 olika urfolksgrupper i bara Brasilien.
Utöver risken att smittas av Covid-19 står urfolken nu inför ännu ett hot i samband med att bränderna sprider sig genom deras territorier – brandröken. Enligt en färsk rapport från Human Rights Watch, som analyserat antalet sjukhusvistelser på grund av förra årets bränder, kan vi förvänta oss förödande följer även i år. Förra året utsattes över 3 miljoner människor i Amazonasområdet för skadlig luftförorening, vilket resulterade i en mängd luftvägsproblem för framförallt små barn och äldre. Man befarar också att årets bränder kan komma att förvärra symptomen av Covid-19 och att ökad påfrestning på sjukvården kan få hela systemet att kollapsa.
Bolsonaro och hans regering måste behandla situationen som den kris den är. Urfolken är vår sista försvarslinje i kampen mot klimatförändringar och deras rättigheter är nyckeln till Amazonas beskydd. En ny studie bekräftar att urfolken är de bästa förvaltarna av Amazonas, men bara när rätten till territorium är säkerställd. Urfolken har rätt till liv, hälsa, sina territorier och kulturer, därför måste vi stå starka i solidaritet med dem och försvara vad som inte får gå förlorat – Amazonas regnskog.