Stöd vårt viktiga arbete. Swisha till 900 54 22 eller bli månadsgivare. TACK!

Amazonas brytpunkt: Vad är det och vad kommer att hända?

De senaste åren har forskare och media regelbundet pratat om en ”tipping point”, eller på svenska en ”brytpunkt”, som hotar Amazonas regnskog och kommer att ha förödande lokala och globala konsekvenser. Men vad är egentligen en brytpunkt, vad leder den till och vad kan vi göra för att förhindra de fruktansvärda konsekvenserna?

 

Vad är en brytpunkt?

En brytpunkt är när ett system blir så pass påverkat av yttre faktorer att det skapas en drastisk, självförstärkande och ofta oåterkallelig förändring av systemet så att det inte längre är sig likt. Det riskerar att ske ett antal sådana brytpunkter på jorden, bland annat till följd av den globala uppvärmningen.

Ett exempel är uppvärmningen av permafrosten i bland annat Ryssland, Kanada och Alaska. Permafrost är mark som varit frusen i minst två år, ofta mycket längre, och som innehåller organiskt material, vilket betyder att den binder kol från döda djur och växter. På grund av den globala uppvärmningen tinar nu permafrosten, vilket släpper ut massor av metan och koldioxid till atmosfären och därmed ytterligare förstärker den globala uppvärmningen. Det leder i sin tur till att ännu mer permafrost tinar. Till slut kommer det att ske en brytpunkt i och med att all permafrost försvinner.

 

Vad menar man med att Amazonas regnskog står inför en brytpunkt?

Ett annat exempel på var vi närmar oss, eller redan är i, en sådan kritisk brytpunkt är i Amazonas regnskog. Hoten mot Amazonas de senaste åren är många och inkluderar bland annat avskogning med syfte att utöka jordbruksindustrin för export av varor. I vår artikelserie kan du läsa mer om hoten mot regnskogen.

Amazonas regnskog binder enorma mängder kol och fungerar som en kolsänka. Det betyder att växterna i regnskogen tar upp en del av den koldioxid vi släpper ut och att den globala uppvärmningen hade varit ännu värre om inte regnskogen hade funnits. När ett träd eller en annan växt dör och förmultnar, förflyttas kolet till marken. På så sätt hjälper träd och växter oss att ta bort en del av det kol som annars skulle varit i atmosfären. Man uppskattar att Amazonas absorberar ungefär 430 miljoner ton kol varje år, vilket är så mycket som åtta gånger den mängd som Sverige släpper ut under samma period. Förutom att fungera som en kolsänka skapar även Amazonas regnskog sitt eget regn, vilket resulterar i att den bidrar med stora mängder regn både till regnskogen och till områden runt omkring.

Amazonas har funnits i många miljoner år och klarat av att leva genom de naturliga förändringar som alltid långsamt sker i klimatet på jorden. Problemet är att de klimatförändringar som nu sker på grund av mänsklig aktivitet är mycket snabbare och starkare än jordens naturliga förändringar. Dessutom används regnskogen i allt större utsträckning till bland annat jordbruksmark och djurhållning. När skogen bränns ner eller skövlas släpps enorma mängder av det lagrade kolet ut i atmosfären i form av koldioxid och fungerar då som en växthusgas som förstärker den globala uppvärmningen. Dessutom minskar skogens förmåga att skapa sitt eget regn och det blir torrare. Ju mer skog som bränns ner eller skövlas, desto värre blir konsekvenserna.

Till följd av de extrema hoten i form av avskogning, global uppvärmning, bränder och torka förväntas regnmängden att minska så mycket att stora delar av Amazonas inte längre klarar av att skapa sitt eget regn. Torkan och den förhöjda temperaturen kommer också göra att risken för att bränder sprids okontrollerat blir ännu större. Forskare menar att resultatet till slut kommer bli att det blir så torrt att regnskogen dör och ersätts med en torr savann. Det är det här forskare menar när de pratar om Amazonas brytpunkt.

 

Vilka är konsekvenserna?

Konsekvenserna av Amazonas brytpunkt är på många sätt fruktansvärda. På en global nivå leder det till att den enorma mängden kol som just nu lagras i regnskogen kommer att släppas ut i atmosfären och ytterligare förvärra den globala uppvärmningen. Regnskogen är dessutom den mest artrika skogen på hela jorden och en övergång till ett mycket torrt klimat skulle göra att massor av arter inte längre kan leva i Amazonas. Eftersom många av Amazonas arter endast finns där, skulle de dö ut helt från jorden.

Förlusten av arter har också en mycket negativ påverkan på människor. Exempelvis har många av de läkemedel vi använder idag ursprungligen utvunnits från växter i regnskogen. Att förlora regnskogen innebär därför att vi samtidigt förlorar möjligheten att hitta nya läkemedel till de sjukdomar vi idag inte har bra botemedel till.

Som tidigare beskrivet genererar Amazonas regnskog dessutom enorma mängder regn till området. Det beräknas att regnskogen bidrar med upp till hälften av all nederbörd i regionen och att den är avgörande för tillförseln av fukt i hela Sydamerika. Regnskogens påverkan på väderförhållanden sträcker sig även långt utanför Sydamerika till andra kontinenter. Förlusten av regnskogen skulle därför skapa stora störningar i luftens cirkulationsmönster och det skulle ske omfattande förändringar av vädret över hela världen.

Slutligen har den senaste tidens förstörelse av Amazonas regnskog fruktansvärda konsekvenser för urfolk. Amazonas regnskog är hem för mer än 40 miljoner människor, varav 2,2 miljoner är urfolk som representerar mer än 300 olika etniska grupper. För urfolken har regnskogen ett djupt kulturellt och spirituellt värde och de spelar en avgörande roll i bevarandet av regnskogen. Ett av de viktigaste sätten att stoppa avskogningen och rädda regnskogen är att skydda urfolken och deras rättigheter.

 

När kommer brytpunkten att ske?

De senaste åren har man inom forskningen presenterat något olika siffror på när den kritiska brytpunkten kommer att ske, eller om den redan har börjat. Science Panel for the Amazon, vilken samlar forskare, experter och urfolk, beskriver att ungefär 17 % av Amazonas regnskog och 20 % av den brasilianska delen hittills har avskogats. Forskningen är generellt överens om att brytpunkten kan nås redan vid 20-25 % avskogning. Det visar hur nära vi står en lokal och global katastrof.

I en omfattande vetenskaplig studie från 2024 har forskare ytterligare specificerat hotets omfattning. De menar att 10-47 % av Amazonas regnskog förväntas vara utsatt för stora störningar år 2050 som riskerar att leda till en ekosystemkollaps, i vilken regnskogen kommer att övergå från att ta upp koldioxid till att istället släppa ut det. För att förhindra detta beskriver forskarna att avskogningen bör hållas till högst 10 % av Amazonas och att den globala uppvärmningen bör hållas till högst 1,5 grader över förindustriella nivåer. Den tidigare nämnda siffran på att brytpunkten kan nås vid 20-25 % avskogning, menar alltså forskarna kan vara för hög och att vi bör hålla nere det till högst 10 %. Eftersom vi redan har överstigit den andelen avskogning räcker det inte att endast stoppa avskogningen, utan vi måste dessutom ta till åtgärder som återställer redan förstörd regnskog.

Forskningen pekar tydligt på att den senaste torkan över Amazonas kan vara den första varningssignalen på den oåterkalleliga brytpunkten. Flera studier beskriver även att den brasilianska delen av Amazonas har övergått till att nu vara en kolkälla istället för en kolsänka, vilket betyder att området släpper ut mer kol än det tar upp, bland annat på grund av avskogning. Man har också hittills kunnat observera att temperaturen under torrperioden har ökat med 2 grader sedan 40 år tillbaka i de centrala och södra delarna av regnskogen. Forskare förväntar sig att det i framtiden kommer att bli ännu torrare och varmare.

 

Vad behöver vi göra?

I studien som hänvisas till ovan beskriver forskarna att det finns flera viktiga åtgärder som behöver tas till för att förhindra de förödande konsekvenserna av att Amazonas når en brytpunkt. Vi behöver framför allt stoppa avskogningen, återställa de regnskogsområden som redan förstörts och minska de globala växthusgasutsläppen. Forskarna lyfter också fram att ett väldigt viktigt sätt att stoppa avskogningen och återställa förstörda områden är att skydda urfolksområden och garantera urfolken sina rättigheter.

På Amazon Watch kämpar vi för att skydda urfolken och bevara regnskogen. Vi strävar efter en värld där Amazonas frodas och urfolkens rättigheter och värdefulla kunskaper respekteras.

Share