I augusti i år inrättade domare Gilmar Mendes vid Brasiliens högsta domstol en särskild kommission med syfte att diskutera urfolkens rättigheter och beskrev den som ett viktigt steg i att främja nya former av konfliktlösning. Det visade sig dock att kommissionen främst fokuserade på att pressa urfolken att släppa på sina rättigheter till förmån för ekonomiska intressen. Kort efter inrättandet drog sig därför representanter för Association of Brazil’s Indigenous Peoples (APIB) ur kommissionen.
Marco Temporal, den juridiska avhandling som beskriver att urfolk inte kan hävda markrättigheter över områden de inte kan bevisa att de levde i när den brasilianska konstitutionen utfärdades 1988, blev 2023 föremål för en debatt mellan Brasiliens kongress och Högsta domstolen. I september samma år förklarade Brasiliens Högsta domstol att Marco Temporal strider mot skrivelser i grundlagen om urfolks rättigheter till sina markområden.
Trots domstolsbeslutet stiftade Brasiliens kongress en ny lag som införde Marco Temporal i den nationella lagstiftningen och avsevärt försvagar urfolkens rättigheter till sina markområden. Lagen gör det tillåtet att bygga militärbaser och infrastrukturprojekt på urfolksområden utan att garantera ett fritt, informerat förhandssamtycke. Den strider därför mot FN:s urfolksdeklaration. Senare föreslogs det dessutom att man skulle bädda in Marco Temporal i själva konstitutionen, vilket skulle få allvarliga konsekvenser för Brasiliens urfolk och de regnskogsområden som urfolken lever i.
Särskild kommission
I slutet av 2023 gjordes tre stämningsansökningar i vilka det begärdes att Högsta domstolen skulle pröva den nya lagen som införde Marco Temporal i den nationella lagstiftningen. Alla tre fallen tilldelades domare Gilmar Mendes, som har en historia av att gynna jordbruksindustrin och motsätta sig urfolkens rättigheter. Istället för att uppfylla sin plikt att prova den nya lagen i domstolen, sa Mendes att fallet var för komplext och skapade istället en särskild kommission som enligt honom skulle lugna ner konflikterna om urfolkens markrättigheter.
Syftet med den särskilda kommissionen är att nå en överenskommelse om urfolksrättigheterna som garanteras i Brasiliens konstitution och utarbeta lagförslag. Den särskilda kommissionen består dock till stor del av representanter, från bland annat jordbruksföretag och regeringen, som inte respekterar urfolkens rättigheter. Det gör att kommissionens ”demokratiska” process i själva verket innebär att majoriteten av representanterna är emot urfolken och ges makten att kränka deras rättigheter. Kommissionen är alltså väldigt partisk.
Domare Mendes tillät dessutom den grundlagsstridande Marco Temporal att verkställas medan den särskilda kommissionen fortfarande diskuterade, vilket har lett till större konflikter om markområdena och ett kraftigt ökat våld mot urfolkssamhällen över hela Brasilien. Situationen är särskilt kritisk i Mato Grosso do Sul, där Guarani-Kaiowá-grupper upprepade gånger har attackerats av miliser som hyrts av bönder som i verkligheten är så kallade land-grabbers.
Institutionellt våld
Det brutala våldet i Brasiliens urfolksområden förvärras av det institutionella våldet från den särskilda kommissionen. Den ojämlika maktdynamiken blev tydlig under kommissionens första möte i början av augusti, när säkerhetsvakter hindrade Maurício Terena, samordnare för APIB:s juridiska avdelning, från att komma in i Högsta domstolens lokaler. Under mötet informerades också urfolkens representanter att man skulle utgå från majoritetsbeslut om kommissionen skulle misslyckas med att nå en överenskommelse. Eftersom urfolken är i minoritet i kommissionen innebär det att de riskerar att återigen få sina rättigheter kränkta. Urfolken informerades dessutom om att om de valde att lämna kommissionen, skulle förhandlingarna fortsätta utan dem och deras rättigheter skulle diskuteras i deras frånvaro.
Bristen på jämlikhet i kommissionen liknar den i de gamla institutionerna som länge har tystat urfolksröster. Gång på gång påminde urfolksrepresentanter kommissionen om behovet av att respektera samrådsprotokollen för alla urfolk vars rättigheter kan påverkas och betonade vikten av en interkulturell dialog som erkänner urfolkens beslutsprocesser och självbestämmande. Tyvärr avfärdades urfolkens krav av ordföranden. Till följd av kommissionens ageranden drog sig APIB ur den och krävde att den avslutas.
Kari Guajajara, juridisk samordnare för Coordination of Indigenous Organizations of the Brazilian Amazon (COIAB), som talade för organisationen vid kommissionens första möte beskrev den på följande sätt:
”Den här kommissionen kommer att bli ihågkommen som ett av de största våldsdåden mot urfolk i Brasiliens historia om den får fortsätta att arbeta som den har gjort hittills.”
Tillsammans för Amazonas
De senaste agerandena belyser ett bredare hot mot urfolkens rättigheter och miljö i Brasilien och den fortsatta pressen för Marco Temporal visar att årtionden av framsteg riskerar att gå förlorade. Attackerna mot urfolkens rättigheter är dessutom samtidigt en attack mot hela Amazonas regnskog, som hotas av ytterligare bränder och avskogning. Hoten mot Amazonas, som i huvudsak drivs av starka viljor att skapa kortsiktiga vinster, har förödande konsekvenser på både lokal och global nivå. Världen behöver uppmärksamma hotet mot Brasiliens urfolk och tillsammans göra vad som krävs för att stoppa det.
Urfolkssamhällen, tillsammans med organisationer som Amazon Watch, arbetar tillsammans för att motstå hoten och förespråka ett starkare skydd och erkännande av urfolkens rättigheter och markområden. Det internationella stödet är ovärderligt för att skydda urfolkens rättigheter och bevara Amazonas regnskog.