Trots att Brasiliens nuvarande president har satt in åtgärder som under sitt första år vid makten halverade takten på skogsförlusten i Amazonas, har bränderna i regnskogen varit rekordmånga de senaste månaderna. Varför ökar antalet bränder när avskogningen har minskat? Och vilken fara utgör de intensiva och okontrollerade bränderna?
Under FN:s klimatkonferens COP27 som ägde rum i november 2022 var Luiz Inácio Lula da Silva tydlig med att vi måste skydda Amazonas regnskog för att kunna rädda det globala klimatet. Strax därefter, i början av 2023, valdes Lula till Brasiliens president och har hittills vidtagit flera åtgärder för att sätta stopp för avskogningen. Exempelvis tog han fram en omfattande plan i juni 2023 för att stoppa avskogningen i det brasilianska Amazonas senast 2030. Under sitt första år vid makten har takten på skogsförlusten i området halverats.
Trots det har bränderna i Amazonas regnskog varit rekordmånga de senaste månaderna. Data från Brasiliens nationella rymdforskningsinstitut (INPE) visar att det var fler än 38 000 bränder i Amazonas i augusti i år, vilket är den högsta siffran på 14 år. De fruktansvärda bränderna spred sig från Amazonas till Brasilia och São Paulo och resulterade i att flyg ställdes in och skolor tvingades hålla stängt.
Varför ökar antalet bränder när avskogningen har minskat?
Avskogningen, det vill säga när skogen permanent omvandlas för annan användning, beror på flera olika saker, såsom vägbyggen, gruvdrift, jordbruk och skogsavverkning. Många av dessa orsaker åtgärdas nu i den brasilianska delen av Amazonas, vilket gör att bränder nu står för en större del av den totala skogsförlusten. De brasilianska myndigheterna menar att den oroväckande ökningen av skogsbränder i huvudsak beror på den globala uppvärmningen och väderfenomenet El Niño, men experter beskriver att mänsklig aktivitet också kan vara en viktig drivkraft.
Enligt en analys som nyligen publicerades av Amazon Environment Research Institute inträffade de flesta av bränderna i augusti i jordbruksområden. Det har väckt misstankar om att en del av bränderna kan ha varit avsiktliga. Detta betonas av Brasiliens programchef på Amazon Watch, Paula Vargas, som förklarar att ranchägare ofta eldar medvetet trots att det är olagligt i Brasilien. I samband med bränderna som spred sig till São Paulo har fyra personer hittills gripits för att ha startat bränderna.
Vargas beskriver även att Jair Bolsonaro, Brasiliens tidigare president, lämnade efter sig ett arv av land grabbing, avskogning och andra kriminella aktiviteter. Han minskade dessutom finansieringen till tillämpningen av miljölagstiftningen och uppmuntrade tydligt omvandlingen av skog till betesmark för boskap.
Global fara
Forskare varnar för farorna med okontrollerade bränder i form av koldioxidutsläpp, förlust av biologisk mångfald, skogsförluster och negativa konsekvenser för urfolk. På en global nivå pratar man framför allt om skogsförlustens påverkan på klimatet, eftersom Amazonas regnskog länge har fungerat som en kolsänka genom att lagra kol i vegetationen. På grund av den senaste tidens avskogning släpper idag delar av skogen ut mer kol än de tar upp, vilket förstärker den globala uppvärmningen. Urfolken skyddar omkring 80 % av jordens biologiska mångfald och ett av de viktigaste sätten att stoppa avskogningen är att se till att urfolkens rättigheter respekteras och att deras områden skyddas.
I samband med att Bolsonaro blev president började The Bureau of Investigative Journalism (TBIJ) att undersöka kopplingen mellan avskogningen och boskapsskötsel, och upptäckte då att stora miljöförluster kunde spåras till produkter som säljs i Europa och Storbritannien. Med hjälp av omfattande data rapporterades det att så mycket som 5 800 kvadratkilometer skog röjs i Amazonas regnskog och andra områden varje år i syfte att lämna plats åt boskapsskötsel. Förra året avslöjade man dessutom att minst 17 000 kvadratkilometer skog gått förlorade i tre av de främsta nötköttsproducerade staterna i det brasilianska Amazonas, bara under de sex åren fram till 2022.
Trots den nuvarande presidentens åtgärder, som ledde till en minskning av avskogningen i Amazonas, brinner regnskogen återigen. Forskare varnar för att de senaste bränderna kan försämra allmänhetens uppfattning om Lulas engagemang i att skydda Amazonas. Under FN:s klimatkonferens COP30 nästa år, som kommer att hållas i Brasilien, kommer de politiska insatserna för att stoppa avskogningen att få ytterligare internationell uppmärksamhet. Som presidenten själv har sagt: Både Brasiliens och resten av världens överlevnad beror på bevarandet av Amazonas regnskog.