Amazonas utgör cirka 10% av världens arter och regnskogen hjälper till att reglera det globala klimatet. Här lever miljontals urfolk från ca 400 olika urfolksgrupper som värnar om den livsviktiga regnskogen.
Odlingen av soja är en av de största orsakerna till skogsskövvling i Amazonas. För att ge plats åt sojaodlingar omvandlas och förstörs skogsområden, gräsmarker och savanner till jordbruksmark. Sojaplantager bidrar även till föroreningar av vattendrag och jorderosion. Förändringen i markanvändningen har lett till att regnskogen nu släpper ut mer koldioxid än vad den lagrar. Detta har förödande konsekvenser för klimatet, vilket har visat sig i form av färre regnperioder och stigande temperaturer.
Eftersom soja är en krävande gröda används många resurser som exempelvis energi, vatten, jordbrukskemikalier och jord. Jordbrukskemikalier används inom sojaproduktionen och är ett av de främsta hoten mot miljön. Kemikalierna orsakar markförorening, försämrad vattenkvalité och förluster av biologisk mångfald. När ekosystem förstörs förlorar vi livsavgörande ekologiska tillgångar, allt från rent vatten och hälsosamma jordar till pollinering. Den industriella sojaproduktionen innebär även att infrastruktur expanderas, exempelvis i form av transportförbindelser som vägar och arbetsanläggningar. Detta bidrar i sin tur till ytterligare förlust av värdefulla ekosystem.
I Brasilien är soja den ledande exportvaran, vilket är en av landets främsta drivkrafter för avskogning. Av de 981 000 bränder som inträffade i Brasilien mellan juli och oktober under 2019, inträffade hälften i områden där köttpackningsföretag och sojahandlare gjorde sina inköp. Det har blivit uppenbart att bakom bränder och avskogning finns det starka ekonomiska intressen, framförallt inom boskapsodling och sojaproduktion.
En rad åtgärder har gjorts för att förhindra katastrofala skogsförluster. En av dessa åtaganden är Brasiliens moratorium för soja (ASM), ett avtal där råvaruhandlare gått med på att undvika inköp av sojabönor som odlats på områden som avskogats efter 2008. Syftet med detta åtagande har varit att motverka avskogning i Amazonas. Trots att detta moratorium har visat sig ha framgångar är problematiken med sojaindustrin långt ifrån löst.
Hoten mot urfolken
Sojaplantager har även förödande konsekvenser för människor, eftersom förstörelsen av regnskogen också har en social påverkan. Amazonas är hem för över 400 urfolksgrupper som förser dem med mat, tak över huvudet, bränsle, mediciner och försörjning.
Den storskaliga produktionen av soja i främst Sydamerika har exempelvis lett till att markägandet utgörs av endast ett fåtal aktörer. Urfolkssamhällen som traditionellt varit beroende av skogen för sin försörjning berövas sina rättigheter till marken när den omvandlas till jordbruksmark eller betesmark. Detta har resulterat i allvarliga markkonflikter och en minskning av arbetstillfällen i samband med en mekanisering av jordbruket. I samband med markexploatering förekommer det även tvångsarbete och slavarbete. Dokumentationer kring slavarbete som gjorts av Greenpeace i Amazonasregionen har visat att arbetare ifråntagits sina papper och blivit tvingade till att arbeta.
I delstaten Pará, Brasilien har Cargills verksamhet i Tapajósflodens region och byggandet av ett hamnkomplex med kapacitet att transportera 5 miljoner ton spannmål per år, identifierats som en avgörande faktor i tillväxten av sojabönsproduktion i området. Detta har i sin tur anstiftat lokala marktvister och ökat socialt och miljömässigt tryck på urfolksmarker.
Ett exempel på en tvist är en inom territoriet Munduruku do Planalto Santareno Indigenous Territory – där processen pågått i mer än ett decennium. 607 urfolksgrupper som bor i territoriet är omgivna av bland annat sojaåkrar och rancher, och har varit måltavlor för ständigt hot från bönder och markrövare. Utöver detta lider de av bekämpningsmedlens inverkan på deras grödor, förorening och nedslamning av floder och bäckar i området.
“När det kommer till soja ser vi att avskogningen ökar mer och mer för att ge plats åt [grödan]. Som ett resultat torkar våra floder och bäckar ut. Vi, urfolken, gör inte sojasoppa, matar inte våra barn med soja. Vi ser många sojaplantager; ibland finns det 100 tusen hektar per ägare.... Mer och mer mark och avskogning — de söker mer och mer mark. Över hela regionen där Cargill är verksamt förstör de miljön runt dem och kör bil ut eller hotar urfolken som bor där.”
— Alessandra Munduruku
Med en växande trend av landinvasioner i Brasilien, rapporterar urfolk och andra landsbygdssamhällen, en dramatisk ökning av konflikter som härrör från försök att utöka plantager och boskapsrancher till deras marker. "Om saker och ting kommer att förändras kommer vi att behöva hjälp", säger Sônia Guajajara, koordinator för APIB.
“Så vi ber internationella konsumenter bojkotta brasilianska jordbruksprodukter tills den brasilianska regeringen tar upp frågan om urfolkens markgränser och våldshandlingar mot urfolk. Vi vill ha fred, så att vårt folk kan leva ett rättvist och värdigt liv.”
— Sônia Guajajara
Avskogningen påverkar även småbönders försörjningsmöjligheter, vilket i sin tur hotar urfolkens försörjning och levnadssätt. Dessutom ökar det risken för smittsamma sjukdomar som exempelvis Malaria bland lokalbefolkningen. Människor som protesterar löper stor risk att misshandlas, kidnappas eller dödas. Sojaodlingar bidrar även till spridningen av enorma mängder giftiga bekämpningsmedel och kemikalier. Vid läckage sprids det ut i vattendrag och naturområden, vilket i sin tur skadar naturen och människors hälsa. I en studie som gjordes i Mato Grosso utfördes 62 testprover på kvinnors bröstmjölk, vilket visade spår av en eller flera giftiga jordbrukskemikalier enligt WWFs sojarapport 2014.
Sojaodlingens negativa påverkan på lokala jordbruksområden innebär att fler bönder behöver använda sig av bekämpningsmedel för att skydda sina egna grödor. En del av de bekämpningsmedel som används i Latinamerika är förbjudna i EU och många andra länder. Brasilien är ett av de länder som använder mest bekämpningsmedel i världen och majoriteten av sojan som odlas där är genmodifierat.
