COP

Reflektioner efter COP16 i Colombia

Förra veckan togs ett historiskt beslut vid FN:s konvention om biologisk mångfald, COP16, efter två veckors förhandlingar och diskussioner. Urfolkssamhällena och deras ovärderliga kunskap erkändes genom att man beslutade om att skapa en nytt underorgan, som ger urfolk och lokalsamhällen utrymme att delta i beslut som rör den biologiska mångfalden. Man erkände dessutom afrikanska ättlingars roll i bevarandet av biologisk mångfald. I den här artikeln beskriver vi några viktiga händelser från COP16 och våra reflektioner över vad som diskuterades.

Nödläge i Amazonas: Nio brådskande åtgärder för att säkerställa rättvisa och effektivt skydd för försvarare i Peru

Det fruktansvärda mordet på Apu Quinto Inuma Alvarado, ledare för urfolket Santa Rosillo de Yanayacu i San Martin-regionen, den 29 november 2023, lägger till ett nytt offer för det våld som släppts lös i peruanska Amazonas. Apu Quinto ägnade sitt liv åt att skydda sitt territorium och Amazonasskogen, för att trygga sitt folks framtid. Han mördades när han återvände från ett möte med miljöförsvarare, där han återigen presenterade den aktuella situationen med hot mot hans samhälle från de vanliga aktörerna: landhandlare, narkotikahandlare och olagliga skogsavverkare.

Amazon Watch på COP15 för att försvara den biologiska mångfalden och urfolks rättigheter!

Det kanadensiska gruvbolaget Belo Suns aktie fick en rejäl smäll när vår nya rapport avslöjade stora risker för investerare under COP.

Amazonas regnskog är hem för minst 10 procent av världens biologiska mångfald och hotas alltmer av utvinningsindustrier som gruvdrift och fossila bränslen.

I år hölls partkonferensen för konventionen om biologisk mångfald (Convention on Biodiversity, CBD), känd som COP15, i Montreal, Kanada. Landet är känt som en fristad för gruvföretag på grund av dess politik och ekonomiska incitament som främjar spridningen av gruvföretag i Amazonas - trots konsekvenserna för miljön och de mänskliga rättigheterna. Denna historia var anledningen till att Amazon Watch följde med en samlad delegation av brasilianska urfolksledare som har mött eller skulle kunna möta effekterna av gruvdrift på sina territorier. 

Urfolkssamhällen är unikt kvalificerade för att tala om skärningspunkterna mellan gruvdrift och biologisk mångfald: Urfolks marker utgör cirka 20 procent av jordens territorium och innehåller 80 procent av världens återstående biologiska mångfald, vilket innebär att urfolk måste stå i främsta ledet i allt beslutsfattande om globala klimatåtaganden

"De som  står i vägen för Belo Sun är Amazon Watch, en ideell organisation baserad i Oakland, Kalifornien, som har en gedigen erfarenhet av att driva ut internationella gruvbolag från urfolkens territorium i Sydamerika genom att använda en rad olika taktiska metoder."

Financial Post

Inför COP15 lanserade vi en ny rapport om riskerna med att investera i Belo Sun, en ny rapport som avslöjar det kanadensiska företaget vars pågående Volta Grande-projekt (VGP) i Brasiliens Amazonas hotar det redan ömtåliga Xingu-flodens avrinningsområde, ett av de områden som har störst biologisk mångfald på jorden. Projektet kan få förödande effekter på de omgivande samhällena och på klimatstabiliteten, inte bara i Amazonasregionen utan på hela planeten.

Belo Sun avböjer att kommentera Financial Post om bristen på samtyckesförfarande

"Vi visste inte att de var här för att utföra studier", berättade Bel Juruna, från Jurunafolket vars territorium överlappar Pará. "Miljöstudien är inte en samrådsprocess." Bel sa att hon tvivlar på att hennes samhälle kommer att kunna fortsätta att leva i regionen om Belo Sun går igenom med byggandet av gruvan. "Jag ber er att vara medvetna om att Belo Sun skulle innebära en total utrotning för mitt folk, och vi skulle inte ha någon framtid", sade Bel. Det finns få tvivel hos Bel om vad som händer med hennes samhälle om gruvan byggs ut, vilket hon förmodligen skulle ha delat med sig av till Belo Sun om de hade frågat."

Amazon Watch lyckades mycket väl med att kommunicera riskerna under COP15 till delegater, internationell press och potentiella investerare. Faktum är att Belo Suns aktiekurser har sjunkit kraftigt efter protester och förespråkande från aktivister och ledare för urfolken vid toppmötet. Belo Suns aktiekurs har sjunkit med över 50 % sedan riskbedömningen och rapporteringen om urfolks motstånd offentliggjordes och ligger för närvarande på under 0,06 USD per aktie.

Vi lämnar Montreal efter att ha lyckats med våra mål att inleda den andra fasen av en framgångsrik kampanj mot Belo Sun. Den massiva mängden positiv feedback vi fick från det kanadensiska civilsamhället, den kanadensiska pressen och andra allierade i Montreal har förstärkt hoten mot gruvbolaget, skickat ett tydligt budskap till hela industrin och även ökat profilen för de urfolksledare vi följde med. Våra insatser var extremt effektiva när det gällde att informera COP15-delegaterna och pressen - en investering i Belo Sun är alltför riskabel för investerare på grund av de hot som det utgör mot urfolk och biologisk mångfald." Våra insatser sände en tydlig signal till de företag som är fast beslutna att förstöra Amazonas för att tjäna pengar - urfolk kommer att fortsätta att slå tillbaka tills deras rättigheter respekteras och deras landområden skyddas.

Den biologiska mångfalden hotas av en rad olika industriella verksamheter, t.ex. överexploatering av utvinningsindustrier - som i fallet med gruvbolaget Belo Sun. De länder som har undertecknat Parisavtalet gick samman för att skapa en övergripande text med mål och delmål, den så kallade globala ramen för biologisk mångfald efter 2020 (GFB), som syftar till att ta itu med dessa hot och se till att den biologiska mångfalden bevaras och skyddas för framtida generationer. Det är ett viktigt avtal som fungerar som en checklista för ansvarsskyldighet. Även om världen har tagit små steg för att hantera klimatförändringarna har inget av åtagandena från den senaste texten om biologisk mångfald fullföljts.

Urfolken är de bästa beskyddarna och bevararna av den biologiska mångfalden. Vi kan omöjligen tala om biologisk mångfald utan dem - åtminstone inte på ett framgångsrikt sätt. Den allmänna uppfattningen inom COP15 var dock att delegaterna från Amazonas (t.ex. företrädare från Peru, Colombia, Brasilien och Ecuador) inte lyssnade på urfolkens krav. Av den anledningen beslutade vi att förespråka ett större deltagande av urfolken i de interna diskussionerna på COP15, samt att driva på för att inkludera respekten för och skyddet av urfolkens rättigheter i sluttexten för den globala ramen för biologisk mångfald efter 2020.

Antagandet av denna ram kommer att ge fyra mål för 2050 och 22 mål för 2030. För att skydda Amazonas och för att få ett fullständigt erkännande och respekt för urfolkens rättigheter har vi identifierat några nyckelmoment som möjligheter till påverkansarbete: 

  • Mål 3, som är känt som 30×30. Detta mål innebär att 30 % av de viktiga områdena ska skyddas senast 2030. Hittills (13 december) finns det två kategorier som anses vara viktiga områden: skyddade områden och andra effektiva arealbaserade bevarandeåtgärder. Företrädare för urfolk vid COP15 arbetade dag och natt för att få urfolkens territorier erkända som en separat kategori av lika stor betydelse. 

  • Mål 15. Detta mål är oerhört viktigt eftersom det, om det godkänns, kommer att uppmuntra transnationella företag och finansinstitut att övervaka, bedöma och fullständigt och öppet redovisa sin påverkan på den biologiska mångfalden i sin verksamhet, sina försörjnings- och värdekedjor och sina portföljer. Även om det mesta av denna text för närvarande är under förhandling kan den i framtiden användas som ett instrument för våra urfolkspartners som påverkas av kanadensiska gruvföretag - som Belo Sun - när det gäller den biologiska mångfaldens inverkan av deras verksamhet i länder som Brasilien. 

Under vår tid på COP15 konfronterade vi den stora lobbyverksamheten från utvinningsindustrierna, såsom gruv- och oljebolag och jordbruksföretag. Finansiella institutioner och företag kontaktade ständigt delegationerna för att driva sina falska lösningar och vinstplaner för koldioxidmarknaden. En av dem var en ny PR-satsning som kallas "Nature Positive" - en term som inte har några mål eller mått för ansvarsskyldighet. Vi anser att vårt deltagande i dessa interna utrymmen var extremt lägligt och viktigt för att föra in urfolkens perspektiv till delegationerna och förstärka deras röster. 

Eftersom förhandlingarna avslutas den 19 december uppmanar vi staterna att i varje relevant mål inkludera en uttrycklig hänvisning till respekten för urfolkens rättigheter och FN:s deklaration om urfolk. Vi är fortfarande hoppfulla. 

Flera organisationer har kontaktat Amazon Watch under de senaste dagarna och bett om uppföljning och långsiktigt samarbete så att panelen och vår närvaro i Montreal kan nå längre än till denna COP om biologisk mångfald. Vi åker därifrån med nya relationer och allierade, fulla av möjligheter. Människor är djupt intresserade av att förstå mer om hur kanadensisk gruvdrift hotar Amazonas, dess biologiska mångfald och dess väktare, och är mycket glada över att hålla kontakten i framtida kampanjer för att stoppa gruvdrift i Amazonas. 

Gruvdrift och utvinningsverksamhet är oförenliga med skyddet av den biologiska mångfalden i Amazonas, särskilt när de hotar urfolkens liv, försörjning och kultur. De industrier och regeringar som är medskyldiga till förstörelsen av Amazonas befinner sig vid en avgörande vändpunkt. De måste nämna urfolk i alla mål för nästa årtionde före COP15:s slut, annars kommer vi alla att få konsekvenserna. Vi lämnar denna COP med detta större budskap och ett specifikt för Belo Sun: Ditt företags aktier kanske sjunker och det kanske är slutet för denna version av Belo Sun, men vi har bara börjat! Tillsammans kommer vi att sparka ut gruvdriften och dess finansiärer ur Amazonas!

-Ada Recinos

Ett nytt hopp

COP25 var på många vis talande för den verklighet vi alla lever i. Klimatförändringarna drabbar mest de som bidragit minst till dess uppkomst och när motståndsrörelsen växer sig starkare är det upp till bevis för världens makthavare att agera på riktigt. Men ofta går vinstintressen och politik före rättigheter och rättvisa. Vår internationella generalsekreterare Leila Salazar López skriver här om sina reflektioner från COP25 och det nya hopp som växer sig större varje dag.

Höjdpunkter från COP 25

Trots att årets konferens hade mottot ”Time for Action” betraktas förhandlingarna till stor del som misslyckade då inga tillräckliga åtgärder för att minska utsläppen faktiskt kunnat komma överens om. Klimatsamtalen dominerades av förhandlingar om handel av utsläppsrätter och det enda som utlovades var höjda ambitioner till nästa års konferens.

Urfolk och ungdomar dominerade dock kampen för klimaträttvisa och visade outtröttligt engagemang och handlingskraft! Här följer några av höjdpunkterna från konferensen.

Ny rapport lanseras på COP25

På FN:s klimatkonferens COP25 i Madrid samlades representanter för urfolksgrupper och nationaliteter från Ecuador och Peru, för att belysa ett kritiskt ämne: beskyddet av livsviktiga Amazonas från oljeutvinning och industriell utveckling. I måndags lanserade Amazon Sacred Headwaters Initiative en rapport med titeln ’The Amazon Sacred Headwaters: Indigenous Rainforest ”Territories for Life” Under Threat’.