En resa i Amazonas

Hur ser egentligen turismen ut i Amazonas? Hur tar den hänsyn till urfolk och biologisk mångfald? Hur reser man rätt i ett sådant område som Amazonas och hur ser förutsättningarna för det ut?

Foto: Jeanny Tsai

En intressant aspekt och synvinkel på Amazonas är turismen i regnskogen och hur den förhåller sig till urfolken och deras livsstil. Turism kan ha en tendens att negativt påverka den sociala hållbarheten, den hållbara biologiska mångfalden och ibland också den lokala ekonomin. Med det kritiska läge Amazonas befinner sig i och har gjort en tid nu, blir självklart ett hållbart förhållningssätt viktigt även för turism i området. Det blir då centralt att upplysa besökare som vill utforska regnskogen, om hur det bäst görs, utan att själva upplevelsen känns mindre på något sätt. 

FN:s rekommendationer

FN:s generalförsamling har antagit en deklaration om urfolks rättigheter år 2007 (UNDRIP) och turismsektorn var den första företagssektorn i världen att erkänna betydelsen av denna deklaration. UNDRIP etablerade ett universellt ramverk av minimistandard för överlevnad, värdighet och välmående för världens urfolk. Den är genomarbetad i befintliga mänskliga rättighets-standarder och fundamentala friheter då de gäller för den specifika situationen för urfolk.

Samtidigt antogs en annan deklaration kallad Larrakia-deklarationen av World Indigenous Tourism Alliance (WINTA) år 2012. Denna deklaration finns till för att skapa rättvisa partnerskap mellan turismsektorn och urfolk för att förbättra inte bara välståndet i samhällena utan också för att kunna öka livskvaliteten för individer. Med detta behöver också urfolken stöd från staten vilket blir nödvändigt för att säkra att diskriminering inte förekommer, att territorier och resurser skyddas samt att den socioekonomiska inkluderingen förekommer och även det politiska deltagandet av urfolk. Projekt som det ovan nämnda med långsiktiga sociala fördelar bör, enligt deklarationen, prioriteras av urfolkssamhällen framför kortsiktiga vinstdrivande initiativ. 

Brazilien, Kayapo Assembly © Foto: Amazon Watch

Turismen är också ett drivmedel för att hålla regnskogens områden bevarade då besökare hellre vill uppleva det än förstörd och uppbränd mark. Urfolkens deltagande i turismen är även viktigt för att de vet mest och bäst om de område de befinner sig i, och är som vi alla vet de bästa beskyddarna av regnskogen. Det blir i slutändan en win-win-situation för alla inblandade då besökare får en djupare och mer unik upplevelse och urfolk, djur och natur blir rättvist behandlade, får bli inkluderade och dela med sig av en sådan rik kultur som ju finns i Amazonas. Med det sagt visar detta på att det för resenärer som oss är mer värt med en frisk regnskog än när den är avverkad och att vi då blir vittnen till den skada som skett och pågår men med hopp om att detta kan stoppas.

Resetips

Så hur man ska konkret bära sig åt om man planerar en resa till något område i Amazonas, kan vår egen styrelseledamot Karl-Olof Bergman ge hands-on tips på. Han tipsar om att börja med att läsa på om urfolkens historia, kultur och seder i det område man tänkt resa till. Då får man ut mer av sin resa och har en bra för-förståelse av hur folket där lever helt enkelt. Även att ställa många frågor till researrangörer är bra om hur deras miljöarbete ser ut och hur de arbetar med hållbarhet samt också med engagemang för urfolks rättigheter. Detta är bra för att skapa efterfrågan på mer hållbar turism och det sprider sig sedan genom hela turismsektorn. 

Väl på plats är det bra att välja ett hållbart boende i form av lodger som drivs av urfolkssamhällen eller lokala entreprenörer som har direkta partnerskap med urfolksgrupper. När man sedan vill delta i aktiviteter och börja se sig omkring så är det viktigt att fråga sin guide om vad man bör tänka på och vad man bör avstå samt att alltid visa respekt i alla lägen. Fråga också alltid om samtycke ifall du vill delta i privata ritualer eller andliga ceremonier. Det är också viktigt att vara tålmodig och flexibel då begreppet tid kan för vissa urfolksgrupper skilja sig från ditt. Be alltid om tillstånd innan du tar ett foto av viktiga platser, ritualer eller av urfolken då det “i vissa samhällen anses olämpligt att bli fotograferad”. Tänk på att inte köpa hantverk tillverkade av utrotningshotade djur eller växter då oansvariga inköp kan öka efterfrågan och leda till att vissa arter lokalt försvinner. Avstå också från att ge gåvor som kanske ökar ett beroende av varor från omvärlden eller som inte följer lokala seder, och detta är speciellt viktigt när det gäller gåvor till barn.

Ta alltid med ditt eget avfall tillbaka efter ett besök någonstans då urfolkssamhällen ofta inte har tillgång till ett avfallshanteringssystem. Det är även viktigt att komma ihåg att urfolkskulturer ständigt utvecklas och förändras precis som alla kulturer gör och att i och med detta vara medveten om att dessa kanske inte motsvarar ens förväntningar på äkthet. Försäkra dig om att allt du deltar i och tar del av under resan inte bidrar till någon form av exploatering eller utnyttjande av djur eller människor, speciellt barn, ungdomar eller kvinnor.

Foto: Karl-Olof Bergman

Projekt i Ecuador

Det är som sagt viktigt för Amazonas att fortsätta få besökare och att turisterna tar med sig kunskap hem om området och naturen där. Detta för att öka förståelsen för hur samhällen kan påverkas, samt djurliv och den respekt som det kräver. Ett projekt i Ecuador kallat Rio Blanco som syftar till att utbilda besökare under sina resor samt att upplysa om urfolkens liv i ecuadorianska Amazonas.

Där finns lokala guider som erbjuder växtutbildning och djurskådning på ett hållbart sätt. Boendet där består av eko-lodger som är bra boendealternativ och dessa erbjuder närodlad mat bland annat.

Med fortsättning i Ecuador, där Yuturi- och Warmi-kvinnor har via projekt ägnat sig åt att föra fram deras kunskaper, traditioner och historia för turismen. De har vigt sina liv åt att kämpa för urfolkskvinnors rättigheter till sina territorier. De vill upplysa besökare om hur livet ser ut för dem och detta dels genom sina hantverk för att på så vis erbjuda alternativ till utvinningsekonomier. Det finns mycket och rik kultur i dessa samhällen som behöver bevaras och föras vidare och även bli uppmärksammat av större delar av världen för att som tidigare nämnt öka förståelsen för deras livsstil. Just kvinnor är ofta extra utsatta och dessa kvinnor vill stå emot all form av rasism och kämpar för att inte bli förbisedda. De vill också nå ut till politiker och allmänheten överlag med sina budskap och tar detta på största allvar. 

Foto: © Bruno Kelly/Amazonia Real

Våra älskade djur

Även djuren i Amazonas spelar ju som vi vet en oerhört viktig roll för överlevnaden av den rika biologiska mångfald som återfinns där och som är en stor del av vår planets hälsa. Dessa djur har en tendens att lätt kunna bli utnyttjade av turister som gärna vill ta bilder med exotiska djur och inte har en aning om vilket liv de här djuren lever “bakom kulisserna”. En mycket populär plats för turistselfies i Amazonas är Vila São Pedro i Brasilien, samt andra samhällen nära Manaus,  dit många resenärer kommer för den “perfekta” Instagram-vänliga djurbilden. Här blir djur som bland annat sengångare bortrövade från det vilda och hålls fångade av lokalinvånare och turistföretag för att sedan erbjudas som fotorekvisita åt turister. 

Detta påverkar tyvärr barnen i samhället som slutar gå till skolan under högsäsong. Många besökare föredrar nämligen att ta bilder av djur som hålls av barn vilket gör att barnen skolkar från skolan för att vara med och hjälpa till att tjäna pengar på de vilda djuren. Här har det dock gjorts arbete mot denna industri, där barnen har blivit viktiga för att arbeta för att få stopp på detta. Vila São Pedro är det första samhälle som förbinder sig till att skydda regionens vilda djur. 

Foto: Kathleen Vanoppen

I ett annat samhälle i Perus del av Amazonas, Puerto Alegria, tas också djur tillfånga, ofta illegalt, och skadas och utnyttjas av ansvarslösa researrangörer för att underhålla och erbjuda skadliga fotomöjligheter med besökare. Det kan ofta även vara så att man drar ut djurets tänder och drogar det så att det ska bli lättare att hantera. Det handlar om allt från rosa floddelfiner, anakondor och kajmaner bland annat, och detta har ökat väldigt mycket på sista tiden vilket blir ännu ett oroande hot mot Amazonas regnskog och den osäkra framtid som området nu står inför.

Dock har det som sagt tagits krafttag i att försöka stoppa detta utnyttjande av vilda djur genom exempelvis reseföretag som väljer bort grym turistunderhållning. Ytterligare och djurvänliga tips är att välja en researrangör som tar tydlig ställning mot djurplågeri, läsa på om anläggningar innan du besöker dem och tänk en extra gång innan du köper en biljett till en aktivitet med djur inblandade. Fler tips är att undvika att rida på djur då många djur överarbetas och inte får tillräckligt med vila, vatten eller mat. Vilda djur fångas också ofta in när de är små och tränas med hemska metoder. Rapportera om du ser djurplågeri, var också försiktig med att besöka djurparker då många stressar djuren och håller dem under skadliga förhållanden. Delta heller inte på evenemang eller festivaler som innehåller djurmisshandel och undvik att äta matvaror som kommer från djur som har blivit utsatta för lidande. Även lokala rätter som innehåller utrotningshotade eller vilda djurarter bör undvikas.

Foto: Karl-Olof Bergman

Se ljust på framtiden

Något man istället kan göra är att besöka Airbnb Animal Experiences som är aktiviteter vilka leds och organiseras av lokala värdar, såsom forskare, föreningar, småskaliga bönder, fotografer, veterinärer och räddningscenter. De här värdarna erbjuder hållbara aktiviteter, rundturer och utflykter för besökare istället. Att tänka ett steg längre när man är ute och reser lönar sig för alla inblandade i resan och ger en mycket djupare upplevelse för besökare. Vi vill alla kunna fortsätta besöka vackra Amazonas och se den stå kvar även i framtiden med alla människor, djur och växter som regnskogen är hem åt, och visst blir man sugen att göra ett gott avtryck efter denna lilla resa!

-Sandra Hägglund, masterstudent i samhällsvetenskapliga miljöstudier med en kandidatexamen i turismvetenskap. Praktikant på Amazon Watch Sverige i fem månader, jag ville kombinera mina två studieområden och belysa ett nytt område hos Amazon Watch.

Verksamhetsberättelse 2020

De pengar du skänkt under 2020 har finansierat det som du kan läsa i nedan verksamhetsberättelse.

Verksamhetsberättelse 2020 [pdf]

Det är tack vare dig och alla andra givare som gör vårt arbete möjligt.

Vi uppskattar ditt stöd enormt

      Foto: Amazon Watch/Lucas Silva

Handelsavtalet mellan EU och Mercosur- ett steg närmare utrotningen av urfolken, del 2: vittnesmål från Amazonas

Foto: Leo Otero / MNI

I del 1 av denna miniartikelserie redogjordes för urfolken i Amazonas ökade sårbarhet om handelsavtalet mellan EU och Mercosur träder i kraft. Förutom förlusten av deras mark finns en bakomliggande och ständig fara för våld och hot.

Rio Jacy-Paraná reservatet i Brasilien är hem till flera urfolksgrupper som berättat hur de drivits bort från sina hem på grund av att ny betesmark för boskap skapats. Mer än hälften av marken är numera ockuperad av boskap och avskogningen tilltar kraftigt, reservatet var det mest avskogade reservatet i Brasilien år 2019. Området förlorade 94 km² av sin skog mellan augusti 2018 och juli 2019. Här avslöjar vittnesmål hur familjer inte längre vågar återvända till sina hem i reservaten av rädsla att utsättas för våld eller dödas av de beväpnade männen som drivit bort dem. Abelardo bodde tidigare i reservatet och berättade följande för Amnesty International:

“Det finns ingen möjlighet för oss att komma tillbaka. Det finns någon som bor där (på mitt land). Om någon åker dit kommer han eller hon att dö. Dessa människor dödar.”

Vidare berättar han:

“Det brukade vara väldigt vackert. Vi såg många djur: tapir, vildgris, rådjur, jaguar, massor av fisk. Idag ser du inte sådant längre. Vi brukade extrahera copaibaolja, det gör vi inte längre. Min svärfar brukade skörda nötter, odla maniok. Nu kan vi inte längre gå i skogen.”

Dessa berättelser från Abelardo visar tydligt hur urfolkens traditionella livsstil påverkas till den grad att de inte längre kan leva sina liv som förut och hur rädslan för deras liv tvingar dem att fly från sina hem. Liknande beskrivningar hör vi från reservatet Rio Ouro Preta där det likt de övriga reservaten länge har pågått kränkningar av urfolkens rättigheter. Reservatet ligger i den brasilianska delstaten Rondonia och är hem till omkring 500 människor fördelat på tolv samhällen. Mellan augusti 2018 och juli 2019 förlorade reservatet 3 km² av sin skog. Boende i reservatet berättar hur de inte längre vågar samla sina naturtillgångar såsom nötter och acai som finns nära de områden som är ockuperade av bönder, detta av rädsla att bli dödade efter att ha mottagit flera hot från boskapsodlare. Claudio som bor i reservatet berättar:

“Det är sorgligt att se en sådan avskogning. Förutom att det är en stor förlust är det också ett bakslag för oss eftersom reservaten är vårt levebröd. Vi är beroende av reservaten för att överleva.”

Uru-Eu-Wau-Wau folket har vid flera tillfällen fått utstå hot från inkräktare efter att ha försökt försvara sina territorier från att bli ockuperade. Vittnesmål från urfolket berättar att de hittat cirka 40 personer beväpnade med macheter som skar sin väg in i deras territorium. De hotade även att döda urfolkets barn om de inte lämnade sina reservat. Förutom detta fick flera av urfolkspersonerna ta emot dödshot från män som bedrivit boskapsuppfödning.

Amazon Watch har tidigare rapporterat om hur urfolksledare blivit mördade och hotade. I april 2020 sköts urfolksledaren Arbildo Meléndez till döds i Peru efter att han hade konfronterat de som försökt invadera hans mark. Så sent som den 12 februari i år mördades den unga urfolksledaren Isac Tembé av en medlem från den brasilianska militärpolisen. Enligt Tembé-Theneterahafolket tjänar landets militärpolis pengar på att försvara jordbrukare och ranchgårdar, vars verksamheter olagligt ockuperar Tembéfolkets territorium där Isac Tembé befann sig. Tyvärr är detta en utveckling som inte ser ut att gå mot en förbättring. I takt med att skövlingen av Amazonas tilltar kommer vittnesmål som dessa att bli vanligare och hoten bli fler.

Frida Moisiola

Säg nej till handelsavtalet mellan EU och Mercosur

Tryck här för att läsa rapporten i PDF-format

Midya Kaplan & Frida Moisiola