Belo Sun Mining försöker kriminalisera försvarare av Amazonas

Det kanadensiska guldgruvbolagets brottmålsprocess försöker tysta och skrämma försvarare av Volta Grande do Xingú, samhällsledare, Amazon Watch och andra miljö- och människorättsaktivister

Foto: Cícero Pedrosa Neto / Amazon Watch

I oktober förra året, i ett uppenbart försök att skrämma och tysta motståndare, lämnade Belo Sun Mineração Ltda (det brasilianska dotterbolaget till Kanadas Belo Sun Mining Corp.), in en straffrättslig stämningsansökan riktad mot mer än 30 personer. De flesta av dem var småskaliga bönder, samhällsledare, miljöförsvarare, forskare och representanter för brasilianska och internationella organisationer.

På grund av vårt långvariga motstånd mot Belo Suns planer på att hugga Brasiliens största dagbrottsguldgruva på stranden av Amazonas Xingu-flod, försöker företaget kriminalisera Amazon Watch, våra partners vid International Rivers och Movimento Xingu Vivo och lokala representanter vars levnadssätt äventyras av gruvan.

Belo Suns projekt föreslås för närvarande äga rum vid Xingu-flodens Volta Grande. Denna region i Amazonas delstat Pará har redan drabbats av massiva konsekvenser av byggandet av megadammen Belo Monte. Belo Suns motståndare förstår att företagets planer skulle förstöra det som finns kvar av ett kritiskt viktigt och unikt flod-ekosystem med fruktansvärda konsekvenser för regnskogen och de lokala samhällena som förlitar sig på Xingu för sitt välbefinnande och försörjning.

Sedan 2012 har Amazon Watch stöttat urfolkens och lokalsamhällets motstånd mot Belo Suns föreslagna gruva, och fokus har riktats på mångfalden av risker för regionens kulturella och biologiska mångfald. För att stoppa företagets planer samordnar Amazon Watch en internationell allians för att fördöma Belo Sun, pressar brasilianska och kanadensiska myndigheter att förhindra projektets godkännande och avslöja sanningen om deras rykte för investerare.

Amazon Watch är inte främmande för att bli måltavla på det här sättet, och det är därför vi är en del av Protect the Protest Task Force för att stå tillsammans med allierade som slår tillbaka mot laglig mobbning. Naturligtvis tjänar dessa taktiker bara till att stärka vår beslutsamhet och våra allierade.

Belo Suns brottsanmälan representerar ett uppenbart försök att avskräcka miljö- och människorättsförsvarare, ett förtryck som förvärras av närvaron av företagets väpnade säkerhet i territoriet. Dessutom försöker de kriminalisera organisationer som flitigt övervakar och fördömer förstörelsen orsakad av stora projekt i Volta Grande do Xingu.

Den 15 november utfärdade 25 lokala rörelser och organisationer, främst centrerade i Altamira, Pará, ett öppet brev där de fördömde kriminaliseringsinsatserna riktade mot bönder, sociala rörelser och civilsamhällesorganisationer som instiftats av Belo Sun. Det är viktigt att villkoren i detta brev stärks och återspeglas både nationellt och internationellt.

I början av december 2023 lanserade civilsamhällets organisationer en solidaritetsförklaring som bekräftade stödet för sociala rörelser, organisationer och rättighetsförespråkare som har blivit offer för kriminaliseringsförsök från företagets sida. Organisationer, institutioner och grupper kan fortfarande skriva under det öppna brevet här.

Kriminalisering av lokalt motstånd

Motiven i Belo Suns stämningsansökan är individer som har övervakat, ifrågasatt eller fördömt jordreformsskiften av gruvbolaget inom Ressaca Land Settlement Project, i Senador José Porfírios kommun i delstaten Pará. De kräver att den mark som företaget beslagtagit ska återlämnas till småskaliga bönder.

Enligt oberoende forskare hade Belo Sun i slutet av 2021 olagligt förvärvat totalt 3 945 hektar (9 748 tunnland) offentlig mark, med 1 761 hektar inom Ressaca-bosättningen och 1 734 hektar i ett område som gränsar till bosättningen. Det är viktigt att notera att företags förvärv av jordreformtomter är olagligt i Brasilien. Även om det vore lagligt skulle det också krävas ett förhandsgodkännande från nationalkongressen för att få en så omfattande tomt, enligt den brasilianska konstitutionen.

I november 2021 ingick National Institute for Colonization and Agrarian Reform (INCRA) ett kontrakt som beviljade Belo Sun användningen av 1 439 hektar inom Ressaca-bosättningen och 989 hektar i bosättningen Ituna Gleba. Det här gjordes utan att man tog hänsyn till dessa lagöverträdelser och utan att inleda en kollektiv deltagandeprocess med bönder och lokala samhällen.

Den här informationen utgjorde grunden för en stämningsansökan som lämnades in i domstolen av de federala och statliga försvarskontoren i början av 2023. Denna stämningsansökan syftar till att ogiltigförklara markaffären genom vilket Belo Sun köpte dessa landområden från INCRA. Ännu har inte något beslutats.

Flertalet bondefamiljer insåg att den här situationen var olaglig och fruktade potentiell markförlust på grund av offentliga myndigheters passivitet, och bestämde sig för att bilda sin egen rörelse. Målet med rörelsen är att lagligt och fredligt återockupera de områden som beviljades Belo Sun inom Ressaca-bosättningen.

Både ockupationen, som ägde rum den 5 juni 2022, och den efterföljande etableringen av ett läger på de omtvistade tomterna, utgör en form av politisk protest. Deras primära mål är att belysa olagligheten i transaktionerna mellan INCRA och Belo Sun och kräva att tomterna återgår till det avsedda syftet att tjäna jordbruksreformer.

Det är inte det första fallet av Belo Suns försök att skrämma civilsamhällets organisationer och människorättsförsvarare. År 2022 lämnade företaget in en stämningsansökan mot en universitetsprofessor som hade exponerat riskerna med Volta Grande-projektet för Xingufloden och dess folk. I mitten av 2023 utfärdade Belo Sun ett utomrättsligt meddelande till Association of Brazil's Indigenous Peoples (APIB), i ett försök att undertrycka organisationens klagomål angående riskerna i samband med gruvprojektet i Volta Grande do Xingu.

Det här meddelandet kom kort efter att APIB:s juridiska team släppte en rapport om Belo Sun, som innehåller data från Amazon Watchs tidigare bedömning med titeln "Risks of Investing in Belo Sun", som lanserades 2022 under FN:s konferens om biologisk mångfald (COP 15) i Montreal. Dessutom var det en internationell opinionsbildningsaktion vid FN i Genève som arrangerades av Amazon Watch, internationella allierade och inhemska partners, inklusive APIB. Det här evenemanget avslöjade nya data om Belo Suns mänskliga rättigheter och miljökränkningar, vilket belyser företagens övergrepp från kanadensiska företag, inte bara i det brasilianska Amazonas utan även i åtta andra länder i Latinamerika och Karibien.

Bakgrund om Belo Suns aktiviteter i Volta Grande do Xingu

Belo Sun siktar på att etablera ett massivt guldgruvprojekt i dagbrott som överlappar Ressaca-bosättningen på stranden av Xingufloden. Om det godkänns, skulle det här projektet ha en avsevärd påverkan på ett territorium som redan är hårt drabbat av Belo Monte mega-dammen, vilket negativt påverkar länderna och urfolkens traditionella levnadssätt, landsbygdsbosättningar och flodsamhällen i denna region.

Flera stämningar har lämnats in som dokumenterar allt det som Belo Sun har begått. Dessa inkluderar;

• Frånvaron av fritt, tidigare och informerat samråd och samtycke (FPIC) från de drabbade urfolken och traditionella samhällena

• Olagligt förvärv av tomter inom Ressaca-bosättningen

• Trakasserier samt kränkningar av rätten till fri rörlighet och tillträde till territoriet av lokala samhällen

• Avsaknaden av juridisk behörighet i delstaten Pará att utfärda miljölicensen för Volta Grande-projektet

Amazon Watchs juridiska rådgivare och kampanjrådgivare har varit aktivt engagerade, och har tillhandahållit tekniskt stöd till samhällena, arbetat med opinionsbildning och juridiska strategier och kampanjer, stöttat offentliga försvarares och åklagares arbete och försvarat rättigheterna för försvararna av Volta Grande do Xingu. Vi mobiliserar nationella och internationella samhällen för att stoppa Belo Sun och deras gruvdrift i urfolkens territorier och Amazonas.

Var med och bidra till Xinguflodens och Amazonas avgörande framtid!

Trots seger i en historisk folkomröstning är Yasuní nationalpark återigen i riskzonen

Ecuadors president tillkännager planer på att ignorera folkomröstningen och fortsätta att borra efter olja i en av världens mest biodiversa platser, hem för urfolk som lever i frivillig isolering.

I augusti 2023 skrev miljontals ecuadorianer historia. Landet blev först med att hålla fossila bränslen i marken genom folkomröstning, med hela 60% som valde att behålla över 700 miljoner tunnor råolja permanent i marken under Yasuní nationalpark. Det var en stor seger för urfolken, den biologiska mångfalden och klimatet i ett land som är den största råoljeproducenten av Amazonas, och som har sett årtionden av kontaminering och kränkningar av rättigheter i händerna på oljeindustrin.

Nu försöker regeringen upphäva väljarnas vilja och fortsätta att borra i Yasuní med ursäkten att finansiera landets eskalerande konflikt med organiserad brottslighet.

Den här veckan tillkännagav president Daniel Noboa sitt stöd för ett fördröjande för genomförandet av folkomröstningsresultaten under "minst ett år", och backade från ett kampanjlöfte och uttalanden han gjorde efter tillträdet i oktober om att folkomröstningsresultaten skulle respekteras och genomföras . Vid den tiden uttryckte han en avsikt att flytta Ecuador bort från handelsvaror och att landet inte behövde fortsätta borra som "tillbaka i stenåldern". Han ifrågasatte också den ekonomiska logiken i att fortsätta borra i Yasuní;

"om jag skulle tjäna några pengar skulle det vara väldigt lite", förklarade Noboa.

Landets författningsdomstol som gav grönt ljus till folkomröstningen, gav det statliga oljebolaget Petroecuador ett år från omröstningen för att avsluta borrningarna av oljefälten Ishpingo, Tambococha, Tiputini (ITT) inne i Block 43 i landets regnskogsregion längs med Peruanska gränsen. Dessutom beordrade de att all infrastruktur måste demonteras och tas bort, och området saneras och återställas inom den ettåriga tidsramen. Yasuní är ett UNESCO-biosfärreservat som anses vara en av de platser på jorden med mest biologisk mångfald, hem för urfolkssamhällen, inklusive Tagaeri, Taromenane och Dugakaeri som lever i frivillig isolering från omvärlden.

President Noboa hävdar att han behövs för att hjälpa till att finansiera landets ansträngningar för att stoppa en ökning av våld från drogkarteller som terroriserar nationen och återställer ordning och säkerhet. Ecuador som tidigare har varit ett relativt lugnt land, har nyligen blivit en av Latinamerikas farligaste platser med högst antalet mord i regionen. Ett undantagstillstånd utropades den 8 januari, följt av ett uttalande om "inre väpnad konflikt" dagen efter.

Ecuadors urfolksrörelse och Yasunidos-kollektivet som ledde den ursprungliga kampanjen (för att samla namnunderskrifter för att kvalificera frågan om att lämna ITT-reserverna i marken till väljarna) ifrågasätter nu Noboas ursäkter kring förseningarna.

"Noboa och oljeintressenter drar fördel av krisen", säger Pedro Bermeo från Yasunidos. "Istället för att överväga andra alternativ – som att avsluta skattelättnader och subventioner för stora företag – handlar de med rädsla för att undergräva väljarnas vilja och häva demokratin. Detta är inte Daniel Noboas beslut. Folket har röstat, och våra röster måste respekteras.”

Den nuvarande krisen ger en möjlighet för regeringen att driva igenom en lång önskelista. Det inkluderar att höja mervärdesskatten, avsluta bränslesubventioner, dra nytta av daglig utegångsförbud och att upphäva många medborgerliga friheter, som rätten att samlas. President Noboa vill nu ge immunitet till militären och polisen, vilket väcker stora farhågor från rättighetsförespråkare och miljöförsvarare.

"Demokrati kan inte bli det nya offret för organiserad brottslighet", säger Vivian Idrovo, samordnare för Alliance of Organisations for Human Rights i Ecuador.

Det är även oroväckande att president Noboa har uttryckt sin önskan att använda pengar från borrningar i Yasuní för att stödja ytterligare militära aktioner, samtidigt som han har bett den amerikanska regeringen om ökat säkerhetsstöd. Faktum är att Biden-administrationen borde göra det kristallklart att Ecuador inte bör offra mänskliga rättigheter, miljön eller den demokratiska processen för att skydda Yasuní för säkerhetens skull.

Underminering av demokratin

Styrkan med att hålla ITT-oljan i marken via folkomröstning var att det inte lätt kunde ångras. Noboa och en grupp lagstiftare försöker dock hitta sätt att kringgå ecuadorianernas tydliga beslut vid vallokalerna. Noboa kan komma att försöka begära mer tid till författningsdomstolen för att genomföra beslutet – något Petroecuador har argumenterat för i hopp om att förlänga stängningen av brunnen så länge som möjligt. Men frågan om Yasuní folkomröstningen placerades på valsedeln som en lösning mot ett rättsfall som väckts av Yasunidos, som enligt författningsdomstolen fick sin rätt till deltagardemokrati kränkt när 750 000 namnunderskrifter de samlade in för att kvalificera sig för en folkomröstning felaktigt bedömdes vara ogiltiga.

En annan extrem idé som undersöks av flera kongressledamöter är att helt enkelt upprepa folkomröstningen, en uppenbar attack mot demokratin eftersom det var mindre än ett halvår sedan som den stora majoriteten av väljarna godkände att oljan skulle hållas i marken, och inga framsteg har gjorts för att genomföra resultatet av den första folkomröstningen.

Petrocuador har dragit ut på att genomföra omröstningen inom den ettåriga tidsram som fastställts av domstolen, med hänvisning till kostnader och tekniska utmaningar för att stänga de 225 brunnarna. Företaget har tolkat tidsfristen på ett år som att de har fram till augusti 2024 på sig att stoppa produktionen, i motsats till att slutföra borttagningen av all utrustning och sanering samt sanering av de skador som dess verksamhet redan har orsakat.

Yasunidos lämnade nyligen in ett klagomål till domstolen över Petroecuadors misslyckande med att börja genomföra någon av domstolens beordrade åtgärder.

Ökat hot mot isolerade urfolk

Förseningar i genomförandet av folkomröstningen undergräver inte bara demokratin, det är ett existentiellt hot för nomaderna Tagaeri, Taromenane och Dugakaeri som är Ecuadors sista kända urfolksgrupper som lever i isolering. Mycket av deras traditionella territorium inkluderar gränserna för nationalparken Yasuní. Totalt åtta oljemedgivanden överlappar parken, och en kontroversiell ny väg för att ansluta brunnar i ITT-fälten är mindre än en kvarts mil från en utsedd no-go-zon som etablerades 1999 för att skydda dem.

Tagaeri, Taromenane och Dugakaeri är under press från alla håll – instängda av oljekällor, rörledningar och vägar – medan illegala skogshuggare och tjuvskyttar inkräktar på skogsområden som de traditionellt använder, vilket avbryter deras säsongsbetonade jakt-, fiske- och matinsamlingsmönster. Kontaminering från oljeutsläpp tillsammans med gaseldning utgör också betydande hälsorisker, och fortsatt borrning ökar sannolikheten för påtvingad kontakt, våldsamma konflikter, exponering för sjukdomar och fortsatt erosion av deras matsuveränitet och autonomi.

Många av dessa rättighetskränkningar är en del av ett banbrytande mål om rättigheterna för isolerade urfolksamhällen. Urfolken Tagaeri och Taromenane vs. den ecuadorianska staten ställdes på de tre urfolkens vägnar mot den ecuadorianska regeringen för att de misslyckades med att skydda dem och utsatte dem för risker från oljeutvinning. Ett beslut väntas i år.

Enligt Leonidas Iza, president för CONAIE (Confederation of Indigenous Nationalities of Ecuador), används den nuvarande krisen som ett sken av att genomföra åtgärder som särskilt påverkar urfolken.

"Med en ursäkt av den nuvarande krisen vill regeringen implementera sin nyliberala ekonomiska modell och frita skatter för stora företag samtidigt som den höjer dem på alla andra. I Amazonas är oljeborrning också död och förstörelse. I 50 år har vi fått höra att oljeutvinning kommer att leda till utveckling och minska fattigdomen. Men det är tvärtom. Vi vet från första hand att mer olja inte kommer att lösa den säkerhets- eller finanskris vi genomlider tillsammans som ett land. Utvinningsindustrins maffia är en del av problemet. Våra inhemska bröder som lever i isolering, Yasuní, och vår demokrati får inte offras för en kris som kan lösas på ett annat sätt.”

Mitt i det ökande våldet i augusti förra året röstade en majoritet av ecuadorianerna för hopp. De röstade för att skydda naturen och urfolkens rättigheter. De röstade på kommande generationer. De röstade för livet. Vi står i solidaritet med Ecuador inför denna kris och alla som utsätts för våld. Och världens ögon riktas mot president Noboa och hans administration att respektera sina väljares vilja och att hålla oljan i marken.

Petroperú är desperata efter pengar, men vi kommer att sätta stopp för Amazonas råoljeutvinning!

Företaget Petroperú är nu i samtal med finansjättarna Citi och JPMorgan Chase, och urfolksnationer säger till dem igen: ingen ny finansiering för Petroperú!

År 2023 stod det peruanska oljebolaget Petroperú inför en av sina värsta finansiella kriser på grund av företagets skulder på upp mot 6,5 miljarder dollar för deras projekt “Talara Refinery Project”. Projektet kommer sannolikt att bidra till oljeprospektering och oljeexploatering i inhemska territorier i Amazonas, samt fiskeområden i den peruanska kusten.

På grund av lyckat motstånd mot oljeaktiviteter, finanskampanjer och anhängare som fortsätter att visa solidaritet med urfolks- och fiskesamhällen som påverkas av Petroperú, står företaget nu inför finansiella risker. Det här hindrar i sin tur företagets potentiella långsiktiga finansieringar utomlands. Petroperú kunde till exempel inte säkra en lånegaranti på 500 miljoner dollar under 2023 från Italiens exportkreditorgan (SACE), delvis på grund av intensiv granskning från urfolksnationer och stark motreaktion mot Petroperú i Italien.

För att betala av skulden från Talara-projektet, vände sig företaget till den peruanska regeringen. Trots tvekan om att ge ekonomiskt stöd, valde regeringen så småningom att tillhandahålla krediter och garantier för att stödja företaget. Eftersom Petroperú är desperata att samla in pengar för att försörja sig, importera råolja och utöka sin oljeproduktion, kommer företaget att vända sig till internationella finansmarknader under år 2024.

Världens största finansiärer av fossila bränslen, Citigroup och JPMorgan Chase, överväger att stödja företaget igen genom att arrangera Petroperús obligationsemission på 1 miljard dollar. Detta trots pågående krav från flera urfolksnationer i den peruanska Amazonas att stoppa ny finansiering för Petroperú.

Ett beslut om att ge ekonomiskt stöd till Petroperú kommer inte bara att leda landet längre bort från en rättvis energiomställning, utan också förvärra landets oljeskulder och ekonomiska beroende av olja. Om inte stödet för Petroperús obligationer dras tillbaka, kommer det även att strida mot bankernas klimatlöften eftersom företaget planerar att öppna upp nya oljepartier i känsliga ekosystem som är avgörande för jordens överlevnad!

Tillsammans med våra partners förbereder sig Amazon Watch Sverige för att lansera en rad kampanjåtgärder under 2024. Vi arbetar för att säkerställa att finansiärer, inklusive affärsbanker, investerare och försäkringsbolag förstår farorna med att ekonomiskt stödja Petroperú. Det är avgörande att finansjättar, som Citi och JPMorgan Chase, avstår från att finansiera Petroperú och bidra till ytterligare förstörelse av Amazonas.

Anslut dig till Amazon Watch Sverige i vårt uppdrag att skydda och bevara Amazonas och vår planet! Tillsammans kan vi göra en kraftfull inverkan på fossilbränsleindustrin.

Trä från Amazonas

Amazonas regnskog är hem till ungefär 13% av världens alla träd och till 48% av alla tropiska träd. För närvarande är ett av de största hoten mot Amazonas trädarter skogsavverkningen. Med den nuvarande takten på avskogning så kommer 27% av Amazonas att vara utan träd redan år 2030. Det är uppskattat att om inga betydande framsteg sker inom antingen klimat- eller skogsavverkningspolitiken så kommer Amazonas år 2050 bestå av 53% av dess ursprungliga skogsområde. 

En stor konsekvens av att mängden skogsavverkning ökar är att det också ökar den illegala avverkningen av träd, speciellt träd som är äldre än 500 år och väldigt viktiga för skogens ekologi. Mellan 35% och 72% av allt virke exporterat från Amazonas tros komma från illegal avverkning.

Amazonas och dess trädarter är av stor vikt för skogens överlevnad, urfolken som bor i regnskogen men även resten av världens överlevnad i och med dess stora vikt för klimatet. På grund av detta vill vi lyfta några trädslag från Amazonas som är väldigt populära för export och vars popularitet gör att de blir hotade för överlevnad och även vissa av dem som är väldigt populära att importera till Sverige.

Ipê

Photo credit: Greenpeace

Ipê syftar till sju olika trädsorter inom släktet Tabebui. Detta släktet av träd hittas i tropiska skogar i flera länder i Central- och Sydamerika. De kan bli uppemot 45 meter höga och de producerar blommor i olika färger. Ipêträd är kända för att vara väldigt hårda och resilienta - det är ett av världens hårdaste träd. Några av träden i släktet är också kända för Pau D’Arco som är en speciell ört som utvinns från trädens blad och bark. Detta har i århundraden sålts som te men också använts av urfolk för att behandla sjukdomar och skador. 

Brasilien står för 96% av all Ipê som finns på dagens marknad och exporten har under det senaste decenniet ökat med 76%. Den region i Brasilien som producerar och exporterar mest Ipê heter Pará. 

Vad gör man av träet? 

I och med att Ipêträden är så pass starka och uthålliga är de perfekta att använda för att bygga, exempelvis byggs altaner, uterum, trädäck, trappor, bänkar och bryggor. Det är ett träslag som håller i längden och är slitstarkt utan att behöva underhållas så mycket. Ungefär 92% av all Ipê är avsedd för export och det främst till USA och Europa som står för 35% respektive 44%. 

Enligt Tullverket importerade Sverige 1107 ton Ipêträd under 2022 vilket är en ökning på 20% sedan 2021. Den största exportören av Ipêträd till Sverige är Brasilien och de stod för 99% av all Ipêimport under 2022. 

Varför problem? 

I och med att Ipê har blivit mer och mer populärt så har den illegala handeln och avverkningen av träet också ökat. Under 2009 - 2019 uppskattas det att tre fjärdedelar av all Ipê från Pará har avverkats olagligt och det finns mer trä i omlopp än vad de officiella produktionssiffrorna visar. Brasilien har ett digitalt system för att kunna spåra virke och liknande produkter men systemet har brister vilket gör att mycket virke inte kan spåras till dess ursprung - denna systembrist utnyttjas av aktörer som vill sälja illegalt virke. 

– I studien ser vi exempelvis att 16 procent av den ipê som hamnar på marknaden är avverkad utan korrekta tillstånd, och att markägare hävdar att de avverkat mer ipê på sin mark än vad som rimligtvis borde funnits på uppgivna ytan. - Caroline S.S. Franca. 

Den illegala avverkningen av skogen är inte bara ett problem med brottslighet utan det bidrar också till att förstöra skogen, förstöra livsmiljön för de som lever av och i skogen och det påverkar även den biologiska mångfalden och skogens ekologi negativt. I november 2022 las Ipê till i Convention of International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora (CITES) lista över arter som hotas av överexploatering på grund av den internationella handeln. 

Balsa

Balsa är ett snabbväxande träd som kan bli upp till 45 meter högt. Balsavirke är lätt, med en densitet på endast 0,12 g/cm³, vilket gör det till det lättaste träslaget i världen. Det är också mjukt och lätt att bearbeta.

Vad gör man av träet? 

Balsavirke används främst till leksaker, modeller och andra lätta föremål. Det används också till flytande föremål, som kanoter och flytvästar. Man använder även Balsaträ till rotorblad i vindkraftsverk.

Varför problem? 

Att expandera vindkraftsindustrin låter lovande, men denna efterfrågan på grön energi har skapat ett enormt tryck på de regioner där balsaträd växer. Urfolkens förfäders territorier, såsom de som tillhör Wampísfolket, Awajúnfolket och Shuar Arutamfolket, täcker delar av Amazonas regnskog som sträcker sig över gränsen mellan Peru och Ecuador. Det är även en av de platserna där balsaträden växer naturligt och finns rikligt vid flodens stränder.

I ett idealt scenario skulle efterfrågan på balsaträd vara fantastiska nyheter för de Amazonassamhällen där det växer. Istället ökade expansionen av svarta marknader och illegala nätverk med den ökade efterfrågan.

Enligt Tullverket importerade Sverige 397 ton balsaträ under 2022. Det är en ökning med 10% jämfört med 2021. Den största importören av balsaträ till Sverige är Mexiko, som stod för 90% av importen under 2022. Andra stora importörer är Brasilien och Tyskland.

Spansk Ceder

Photo credit: Grow-trees

Ceder, eller spansk ceder, är ett träd som finns utspritt i Central- och Sydamerika. Det går att hitta hela vägen från norra Mexiko, ner mot Paraguay och även på många av de Karibiska öarna. Det är ett ganska stort och snabbväxande träd som kan bli uppemot 40-50 meter. Det är väldigt likt Mahogany träd och virke och är därför väldigt populärt. Det har en naturlig resistens mot både termiter och förruttning.

Vad gör man av träet?

Ceder är ett väldigt populärt trä och används till mycket olika saker. Traditionellt används detta trä till klassiska spanska gitarrer men det är också känt för sin distinkta doft som är avvisande för insekter. Därför är ceder också ett väldigt populärt val när det kommer till att göra garderober, byråer eller liknande. Det används också i lätt konstruktion, snickerier, lister, paneler, båtbygge, möbler, skåp och lådor.

Ceder är också ett populärt val när det kommer till humidorer där man förvarar cigarrer, anledningen till det är att träets aromatiska egenskaper bidrar till åldringsprocessen hos cigarrerna.

Varför problem?

I och med att ceder blivit så populärt har det också blivit hotat av illegal avverkning och handel och även avskogning och överexploatering. De senaste 200 åren har en ökad efterfrågan internationellt skapats för ceder och på grund av detta står trädet sedan 2001 med på CITES lista och har även status som “sårbar” på IUCNs lista med rödlistade arter.

Denna storskaliga kommersiella exploatering och avverkning av ceder har lett till att mängden av arten minskat med 30% de senaste 100 åren. En gång i tiden var ceder ett dominerande träd i regnskogen men den minskar och minskar. Cederträdet är en integrerad del i regnskogens ekosystem och biologiska mångfald, den är en avgörande livsmiljö för många djur och avskogningen hotar många arter samtidigt. Att bevara och skapa en hållbar förvaltning är avgörande för att upprätthålla den ekologiska balansen och bevara den biologiska mångfalden.

Shihuahuaco

Photo credit: Mongabay

Shihuahuacoträdet växer mestadels i den peruanska delen av Amazonas i regionerna Loreto, Ucayali och Madre de Dios. Det är ett träd som växer väldigt långsamt och kan bli uppemot 1000 år med en höjd på 50 meter och en stamdiameter på 1 meter. Det är även känt för att vara en mycket bra absorberare av koldioxid.

Träden producerar blommor och även frukter som liknar bönor och som många djur såsom spindelapor, råttor och ekorrar äter. Många urfolk använder även trädens bark som medicin medan andra urfolk, som Borasfolket, gör smycken och andra dekorativa saker av vad trädet har att erbjuda.

Vad gör man av träet?

Shihuahuacoträdet är också ett av världens hårdaste och exklusivaste trä och virke. Det främsta användningsområdet för detta är golvtillverkning i och med dess hårdhet. Det skapar väldigt vackra, dyra och exklusiva golv, mestadels parkett och polerat golv. Det görs också mycket timmer av trädet.

Exporten av trädet sker mestadels till Kina, Europa och USA som står för 71%, 13% respektive 7,5%. Det uppskattas att det varje år fälls ungefär 184 000 Shihuahuacoträd i Peru och 2013 utvanns 22 gånger mer shihuahuaco än vad det gjorde år 2000 och den internationella efterfrågan har fortsatt att växa sedan dess.

Varför problem?

Trots att shihuahuacoträdet avverkas så kraftigt och att experter är rädda att det kommer bli utrotat inom 10 år så får detta trädet inget lagligt skydd. Detta har gjort att när avverkning av Mahogany och Cedar började övervakas och reduceras (trots detta minskar de dramatiskt) så behövde man hitta ett substitut vilket då blev bland annat Shihuahuaco då det inte finns några lagar eller åtgärder som skyddar dessa träd.

2015 organiserade National Forestry and Wild Fauna Service (Serfor) en arbetsgrupp för att etablera ett sätt att skydda shihuahuaco och andra träd. De publicerade förslaget 2016 med 705 arter där Shihuahuaco var med på listan. Förslaget skickades till Serfor men glömdes och blev aldrig officiellt vilket tros bero på bland annat att träföretagens åsikt var viktigare än forskarnas då träföretagen gjorde motstånd mot detta, innan projektet godkändes, i det offentliga samrådet.

I artikel 138 av Perus Rules of Forest Management anges det att klassificeringen av hotade vild flora bör bli uppdaterad vart fjärde år men det har däremot inte gjorts någon uppdatering sedan 2006. På grund av att Peru misslyckas med att uppdatera sin egen lista innebär det också att man inte kan nominera shihuahuacoträdet till den globala listan av CITES.

Avverkningen av dessa träd hotar inte bara artens överlevnad utan också djuren som bor i dem och livnär sig på dem. På grund av shihuahuacoträdens höga höjd är de ett populärt hem för örnarten Harpyja som lever i de högsta trädnivåerna. Idag finns det väldigt få av dessa örnar kvar och det är numera ovanligt att få syn på en.

Vad kan vi göra?

För att aktivt bidra till skyddet av Amazonas träd och bevarandet av regnskogen finns det flera åtgärder att vidta.

Minska köttkonsumtionen

En stor del av skogsskövlingen i Amazonas sker för att ge plats åt betesmark och sojabönsodling för boskap. Genom att minska köttkonsumtionen bidrar du till att minska efterfrågan och därmed behovet av skogsmark.

Undvik tropiskt trä

Den globala handeln med tropiskt trä är en stor faktor till att Amazonas skövlas. Undvik därför att köpa tropiska träprodukter som bidrar till detta.

Garantera urfolken sina rättigheter

Den ständiga skogsavverkningen utgör ett allvarligt hot mot regnskogen, och den mest effektiva metoden för att skydda den är att säkerställa urfolkens rättigheter. Urfolken har en unik relation till naturen och agerar som dess beskyddare. Det är därför viktigt att stödja och respektera urfolkens rättigheter till sina marker och levnadssätt.

Stöd oss i vårt arbete för att skydda och bevara Amazonas ovärderliga regnskog!

Intern konflikt i Ecuador innebär risker för urfolken

Foto: Alejandra Yépez Jácome

Den nya regeringen i Ecuador gick nyligen ut med en “intern väpnad konflikt”, som svar på den tumultartade politiska situationen och det ökade våldet i landet. Denna konflikt innebär ökade säkerhetsåtgärder i landet, vilket ger staten särskild makt att återställa fred och social ordning genom väpnade styrkor och polisinsatser. Samtidigt innebär det också betydande risker för mänskliga rättigheter och urfolkens territorier.

Amazon Watch Sverige är fortfarande djupt oroad över denna situation, inte minst på grund av de risker som urfolkssamhällen och Earth Defenders redan möter i Ecuador. Medan president Daniel Noboa’s initiativ “Phoenix Plan” syftar till att bekämpa organiserade brottsliga grupper, utgör det också betydande risker för civilsamhället, urfolksorganisationer och Amazonas.

Vår senaste rapport “Amazon Underworld” belyste expansionen av organiserad brottslighet och politiskt inflytande över hela Amazonas. Denna expansion har lett till våld gentemot samhällen, urfolksorganisationer, och avskogning - särskilt tydligt i Ecuador med en ökning av illegal gruvdrift. Rapporten understryker att även om urfolken och organisationer ofta försöker motstå brottslighet i sina territorier, tenderar regeringen att använda sig av militära strategier istället för att stärka urfolkens markrättigheter och möjligheter till självförsvar. Åtgärder för att bekämpa kriminalisering kan till och med manipuleras för att stigmatisera urfolkens organisationer och få kontroll över deras territorier. 

Vi på Amazon Watch Sverige uttrycker en stor oro för säkerheten gentemot människorättsförsvarare, urfolken och det civila samhället. De möter flera hot från både militär- och polisstyrkor i form av kriminalisering, militärisering och förföljelse i samband med bekämpningen av organiserad brottslighet. 

Samtidigt finns en risk att regeringen i Ecuador kan utnyttja behovet av pengar och stöd i den interna konflikten, som ett skäl för att i själva verket utöka olje- och gruvverksamheten. Vi ser redan försök att underminera den historiska Yasuni-omröstningen om att behålla en av landets största råoljereserver i marken. 

Bakgrund

För att förstå allvaret i Ecuadors nuvarande situation, har antalet mord femdubblats mellan år 2016 och 2022, med en ökning av hela 82% under år 2022.

I slutet av 2023 stod siffran på 46 våldsamma dödsfall per hundratusen invånare, vilket till och med överträffade Venezuela, Colombia och Mexiko och gjorde Ecuador till det mest våldsamma landet i Latinamerika.

Även om landets säkerhetskris har intensifierats under de senaste månaderna, är rötterna till detta problem mycket djupare. Under de senaste åren har Ecuadors levnadsvillkor försämrats på grund av fattigdom, arbetslöshet och ojämlikhet, tillsammans med svaga offentliga institutioner och ett icke-fungerande rättssystem. Detta har i sin tur försvårat bekämpningen av narkotikahandeln, vilket lett till att Ecuador blivit en central plats för organiserad brottslighet.

“Phoenix-planen”

President Noboas nya regering “Phoenix-planen” är ett initiativ mot organiserad brottslighet. Planen syftar till att återställa landets säkerhet genom att stärka underrättelsetjänsten och få kontroll över fängelser, där cirka 22 internationella organiserade brottsliga gäng för närvarande verkar fritt.

Den 7 januari gjorde organiserade grupper upplopp i landets fängelser som svar på Phoenix-planens åtgärder, vilket resulterade i försvinnandet av 178 fängelsevakter och administrativ personal.

Samtidigt utspelade sig en våg av våld över alla provinser i landet i form av mord och kidnappningar av polistjänstemän, plundring av kommersiella lokaler, bilbombexplosioner i 23 av 24 provinser samt ockupation av universitet och köpcentrum.

Som svar på denna våldsamma motreaktion efterlyste president Noboa den 8 januari en folkomröstning som skulle ta upp flera frågor, inklusive att skapa förutsättningar för att bekämpa organiserad brottslighet. På grund av det eskalerade våldet förklarades Ecuador den 9 januari, officiellt vara i en “intern väpnad konflikt mot kriminella terroristorganisationer”.

Risker för en intern väpnad konflikt

Som svar på Noboas nya policy, tillsammans med olika mänskliga rättighetsorganisationer, uttryckte Amazon Watch en stor oro över situationen i landet:

“Denna förklaring om intern väpnad konflikt under den internationella humanitära rätten, väcker olika tvivel om dess rimlighet och otillräckliga motivation. Dessutom finns det en oro över bristen på garantier för rättigheterna för civilbefolkningen som inte är inblandade, inte deltar eller gynnas av dessa kriminella gruppers agerande. Utan dessa garantier kan vem som helst bli offer för överdrifter av motstridiga aktörer - både statliga och icke-statliga.”

På samma sätt har Confederation of Indigenous Nationalities of Ecuador (CONAIE) hävdat att landets kris är ett resultat av en rad nyliberala statsreformer som har försvagat institutionerna och minskat regeringens reaktionsförmåga. De uppmanar presidenten och nationalförsamlingen att vidta åtgärder inom den nuvarande rättsliga ramen och avstå från att godkänna lagar eller politik som påverkar befolkningen negativt.

Trots ökade rapporter om överdrivet våld pågår ett amerikanskt säkerhetssamarbete

Under de senaste tio dagarna har befolkningen i Ecuador bevittnat många operationer som syftar till att avveckla kriminella gäng och strategier för att utöka fångläger. Flera fall av potentiell överdriven våldsanvändning från polisens och militärens sida har dokumenterats, vilket har väckt frågor om genomförandet av rättvisa processer och mänskliga rättigheter. Samtidigt har Noboa föreslagit ytterligare frågor för den populära folkomröstningen som inkluderar konstitutionella reformer och ekonomiska åtgärder för att finansiera "Phoenix-planen." Dessa åtgärder inkluderar skattebefrielser för näringslivet och privatisering av energisektorn.

På grund av den inre säkerhetskrisen och det utbredda våldet har Ecuador fått stöd från minst 38 länder, men har trots det valt att etablera militära samarbeten med endast USA och Argentina. Just nu granskas ett nytt säkerhetssamarbetsavtal med USAs väpnade styrkor.

Amazon Watch Sverige kommer att fortsätta sitt engagemang i Ecuador och erbjuda direkt stöd till urfolken. Samtidigt kommer vi att utöva påtryckningar på internationella organisationer och den amerikanska regeringen för att säkerställa skyddet och respekten för mänskliga rättigheter och urfolkens rättigheter i Ecuador.

Vi strävar aktivt efter att bidra till förändring och att upprätthålla rättvisa och hållbara förhållanden för alla samhällen i regionen!

2024 kan bli slutet för urfolkens markrättigheter i Brasilien

2024 förväntas vara ett år av ökad mobilisering och motstånd för Brasiliens urfolk, som fortsätter sin kamp med att konfrontera den kontroversiella juridiska avhandlingen “Marco Temporal”.

Detta upprörande förslag, hävdar att urfolk som inte var närvarande på sina marker vid tidpunkten för utfärdandet av lagen om den federala konstitutionen den 5 oktober 1988, inte har rätt till erkännande av sina traditionellt ockuperande landområden. 

Kampen mot denna juridiska tolkning, som utgör ett akut hot mot urfolkens rättigheter, har lyfts fram i både Brasiliens högsta domstol och nationalkongress. För att bemöta denna utmaning har olika berörda parter involverat sig i denna kamp. Inom den verkställande makten, har särskilt ministeriet för urfolk och National Foundation for Indigenous People (FUNAI), tagit ställning. Dessutom har urfolksrörelsen, med aktivt deltagande av Association of Indigenous Peoples of Brazil (APIB), spelat en avgörande roll.

Under året genomförde urfolksrörelsen kraftfulla opinionsbildningsåtgärder, producerade tekniska dokument och organiserade akademiska evenemang med fokus på ämnet. Det var särskilt en rad debatter som nådde sin höjdpunkt i produktionen av rapporten “Marco Temporal - Risks and Violations of Rights Associated with the Temporal Framework Thesis". Denna tvärvetenskapliga analys, som omfattar juridik, ekonomi, antropologi och klimatvetenskap, genomfördes av APIB och partnerorganisationer, med stöd av Amazon Watch. 

Det är nödvändigt att betona vikten av motstånd och mobilisering på gatorna. Förutom Free Land Camp i april, fick omröstningen om Marco Temporal-avhandlingen APIB att uppmana till två stora mobiliseringar i Brasilien, tillsammans med aktioner över hela landet, som sträcker sig över städer och inhemska territorier. 

I september, efter år av förväntan, förklarade högsta domstolen att Marco Temporal-avhandlingen var grundlagsstridig. Men bara några dagar senare antog nationalkongressen lagförslaget 2903, som inte bara återupprättade avhandlingen, utan också innehöll flera andra förslag som uppenbart skadade urfolkens rättigheter. Lagförslaget skickades för granskning av presidenten, påskyndat av den inflytelserika lantbruksnäringskommittén.

President Lula lade in sitt veto mot 47 bestämmelser, men den 14 december röstade senatorer och andra politiska representanter för att häva 41 av dessa veton, inklusive Marco Temporal-bestämmelsen. Bland de veton som upprätthölls sticker följande ut: 

• Överallt där staten påstås visa att urfolken inte längre uppfyller sina seder, kan deras land tillägnas av regeringen. 

• En mindre strikt policy gällande icke-kontakt med urfolk i frivillig isolering.

• Godkännande av plantering av genmodifierade grödor i inhemska territorier. 

Under sitt tal i kongressen betonade kongressledamoten Célia Xakriabá: “Att häva dessa veton, som är så avgörande, är inte bara ett nederlag för Brasilien utan för hela mänskligheten”. Hon betonade att utan avgränsningen av urfolksmarker finns det ingen lösning på klimatkrisen. Slutligen avslutade hon sitt kraftfulla tal med att säga: 

“Jag kommer inte att känna mig besegrad. Besegrade är de som sitter på sina händer. Vi kommer att fortsätta kämpa för avgränsningen av urfolksland. För de som har territorium har ett ställe att gå tillbaka till, och de som har ett ställe att gå tillbaka till har en mamma, en famn och en räddning.”

Urfolken anser att effekterna av lagförslag 2903, nu lag 14.701/2023, är en form av folkmord i lagstiftningsform. Som en symbolisk handling och en fortsättning på det pågående motståndet mot införandet av Marco-Temporal avhandlingen kommer ABIP att lämna in en direkt åtgärd om grundlagsstridighet till Brasiliens högsta domstol. 

Tyvärr kommer år 2023 att avslutas utan garanti för de grundläggande territoriella rättigheterna för Brasiliens urfolk, som för tillfället måste kämpa med Marco Temporals verklighet. Trots detta utmanande scenario, har vi förtroende för motståndet och motståndskraften hos Brasiliens urfolk och deras rörelse, som kommer att fortsätta sin kamp mot Marco Temporal och dess kongressförespråkare genom att söka prövning i högsta domstolen. 

Som ABIP betonar; “Besegrade är de som inte kämpar!”

Amazon Watch Sverige kommer att fortsätta stödja denna kamp tillsammans med våra partners.