Styrka i enhet: MarAmazonía Alliance tar sig an Petroperú under deras största raffinaderi

En kampanjledares redogörelse för det banbrytande mötet i MarAmazonía-alliansen

På ett flygplan på väg till staden Talara på Perus norra kust fyllde torrlagda berg utsikten över Mary Mijares lilla flygplansfönster. Hon frågade hennes kollega Ricardo, som också arbetar för Amazon Watch, om området brukade vara täckt av någon sorts skog eller grönska. Det var i det förflutna sa han: torra skogar som anpassade sig i denna region brukade existera. Men nu, på grund av uppvärmningen och den genomgripande utvinningsindustrin som olja, återstår bara ett torrt landskap.

Planet var snart påväg att landa. Det var då Mary kunde urskilja en figur på avstånd som befann sig bredvid det vidsträckta Stilla havet: en gigantisk struktur, med oändliga pelare och pipor som spyr ut svart rök. Den stora, dystopiska strukturen framstod större än den omgivande staden som bleknade i jämförelse i storlek. Den hotande figuren var Petroperús Talara-raffinaderi.

Som finanskampanj-förespråkare under det senaste året har en av Marys huvudroller varit att stödja vår “End Amazon Crude-kampanj”, och arbeta med att stoppa ny finansiering för det statliga oljebolaget Petroperú. Detta var första gången som hon besökte Perú.

Hon hade två huvudskäl till sitt besök: För det första att stödja mötena i MarAmazonía-alliansen inför en aprildelegation på väg till USA. För det andra för att besöka Petroperús oljeverksamhet i staden Talara och oljeplatser i Cabo Blanco, båda belägna på landets norra kust.

MarAmazonía-alliansen

MarAmazonía-alliansen trotsar geografiskt många odds, en allians som däremot är till del för jorden och mänskligheten. "Mar" på spanska betyder havet, medan "Amazonía" syftar på Amazonas. Alliansen består av hantverksfiskeskrån som bor på Perus norra kust, påverkade av nuvarande och tidigare platser för oljeborrning till havs, samt tre urfolksnationer från den peruanska Amazonas – Wampís, Achuar och Chapra Nations – vars landområden nu är i fara för oljeexploatering av Petroperú.

Trots bergskedjan Anderna och hundratals mil som separerar dem, har båda samhällena i MarAmazonía-alliansen drabbats av effekterna av giftig oljeförorening. Dessa föroreningar sträcker sig över decennier och har ännu inte erkänts eller kompenserats av staten. Dessutom möter ledare från dessa samhällen ökade hot för sitt pågående motstånd.

Möjligheterna till denna industri, särskilt Petroperú, kommer från Globala Nord – det vill säga finansiella institutioner som banker från USA och Europa, som ironiskt nog förespråkar rättigheter och klimatåtaganden. Dessa banker inkluderar JPMorgan Chase, Citi och Bank of America. MarAmazonía-alliansen som ska åka till USA i april för att konfrontera banker om sin finansiering av Petroperú, ser ut att minska denna penningpipeline för gott.

Raffinaderier och oljans giftiga arv

När Amazon Watch-teamet landade i Talara begav de sig till vandrarhemmet tillsammans med Olivia Bisa (Chapras president), Senar Irar (President för Achuar), och Neil Encinas (en vald representant från Wampís). Ju närmare de kom, desto tydligare kom raffinaderiet fram. Det låg bredvid staden, där lokala butiker, bostäder och restauranger fanns. Barnen tränade en traditionell dans från Anderna, med snabbt fotarbete och musik med ett stadigt slag när de giftiga ångorna fyllde luften.

"Välkommen till oljehuvudstaden Peru", sa Vladimir, en annan kollega till Mary. Det visar sig att staden Talara var platsen där en av de första oljekällorna borrades i hela Sydamerika, som sträcker sig tillbaka ända från 1863. Oljans giftiga arv var uppenbart.

Platsen liknade den i Marys hemstad i Richmond, Kalifornien (USA), dit hon immigrerade till i ung ålder. Beläget i Richmond finns ett annat monstruöst raffinaderi – Chevron-raffinaderiet – där råolja från den ecuadorianska Amazonas sannolikt raffineras. Denna stad är hem för migrerade familjer som kommer till USA för att leva ett bättre liv. Istället får människor luft som förgiftar deras kroppar för resten av livet, vilket orsakar kroniska hälsoproblem och i värsta fall högre sannolikhet för livshotande sjukdomar som cancer.

Den nuvarande oljeföroreningen i Talara, utöver raffinaderiets oavbrutna föroreningar i regionen, är sannolikt kopplade till dessa negativa hälsoeffekter. Allt medan Petroperú fräckt hävdar att de producerar "hållbara fossila bränslen." Bankrepresentanter köper förstås detta narrativ.

Staden Talara: Ja till livet, Nej till olja

Den första uppsättningen av aktiviteter i Talara var en samhällsförsamling bestående av MarAmazonía, det peruanska civila samhället och samhällsmedlemmar, som varierade i alla åldrar. Församlingen omfattade cirka 100 till 150 deltagare och ett fullspäckat program för dagen.

Diskussionspunkter inkluderade att tala om kopplingarna mellan affärsbanker och försäkring till Petroperú. Efter Marys presentation, osäker på om det hon hade presenterat var till minsta hjälp, reste sig en handfull ungdomar upp och började citera siffror över de tusentals oförberedda oljeutsläppen och brunnarna i deras stad. De tackade henne sedan för att ha delat informationen. Mitt under detta sa en ung flicka: "De här bankerna finansierar mordet på vårt folk."

De som var i rummet diskuterade lokala, nationella och internationella strategier för att inte bara bekämpa fler oljeaktiviteter från att förstöra deras försörjning, utan också för att uppnå sanering från regeringen för tidigare skador från oljeverksamheter. Med en hård men jordnära närvaro betonade Olivia Bisa att de inte får vara rädda. Hon har själv varit målet för hot och kriminalisering för sin aktivism mot Petroperú. Hennes uttalande och ledarskap fick stark genklang hos de i rummet.

Församlingen skapade mycket entusiasm, och det samlades samhällsmedlemmar som började göra skyltar som förberedelse för en protest vid Talara-raffinaderiet. Det hela började med att de äldre aktivisterna ledde laddningen, följt av Olivia, Senar och Neil, som höll en stor banderoll där det stod "Ja till livet! Nej till olja!". Dessutom ropade de också lekfullt "Ja till ceviche, nej till olja!". Detta var ett humoristiskt bevis på deras kärlek till ceviche, hur mat representerar livet och det brinnande motståndet mot olja och de som finansierar den. Den efterföljande protesten var spännande: en uppvisning av solidaritet som föreställer sig en framtid fri från olja och utvinning.

Cabo Blanco och havet

Den andra raden av programrelaterade händelser var i staden Cabo Blanco, en timmes bussresa eller två från Talara. Staden är stolt känd för många lokalbefolkningar som inspirationen till Ernest Hemingways "The Old Man and the Sea", och den var en gång känd som en hotspot för biologisk mångfald. Oljeutvinning och förorening har dock drastiskt påverkat den marina miljön, och därefter fiskesamhällen som är beroende av den för att försörja sig. Liknande kontaminering förekommer i hela det peruanska Amazonas.

När Amazon Watch-teamet närmade sig staden blev havet synligt igen, och det syntes även små prickar ovanpå vattnet. Dessa prickar långt borta var rester av tidigare borrplattformar till havs, omgivna av fiskebåtar. Lite eller ingen olja utvanns framgångsrikt från dessa platser, men Petroperú hoppas kunna installera nya. Här skulle Amazon Watch träffa stadens hantverksfiskesamhälle och genomföra demonstrationer på båtar till havs.

MarAmazonía-alliansen och urfolkens delegater höll banderoller mitt ute på havet, med oljeplattformarna till havs bakom sig. De ropade "MarAmazonía! Fri från olja!". När demonstrationen avslutades kom de tillbaka till stranden, med en outtalad konsensus om att arbetet fortsätter härifrån.

Var passar du in i berättelsen?

Nu när Mary är tillbaka i USA, ekar fortfarande orden från en äldre kvinna i församlingen i hennes hjärta och sinne: "Vi har levt under dessa förhållanden i åratal – till och med årtionden – och hoppas att något förändras. Jag hoppas att det ni gör inte bara är prat."

Mary visste att hon inte var den enda avsedda mottagaren av det meddelandet. Det var snarare riktat mot Mary, Amazon Watch och alla som läst den här artikeln nu. Att stödja våra inhemska partners och MarAmazonía-alliansen i att hålla dessa banker ansvariga är där du passar in i historien.

MarAmazonía-alliansen skickade nyligen ett brev till världens största amerikanska banker. De fördömde en ny finansering för upp till 1 miljard dollar för Petroperú, utöver företagets befintliga 6,5 ​​miljarder dollar i skuld för deras Talara-raffinaderi. JPMorgan Chase och Citi, två av de största finansiärerna av fossila bränslen över hela planeten, var kopplade till denna potentiella finansiering. Under tiden som Petroperú blir allt mer desperata efter kontanter för att försörja sig, försöker alliansen träffa bankerna igen i slutet av april – den här gången med högre rankade chefer som har mer beslutsfattande makt.

I solidaritet med urfolksnationerna och MarAmazonía-alliansen, skicka ett meddelande till banker till stöd för urfolksnationer som kräver ett slut på finansieringen av Amazonas förstörelse!

Intern konflikt i Ecuador innebär risker för urfolken

Foto: Alejandra Yépez Jácome

Den nya regeringen i Ecuador gick nyligen ut med en “intern väpnad konflikt”, som svar på den tumultartade politiska situationen och det ökade våldet i landet. Denna konflikt innebär ökade säkerhetsåtgärder i landet, vilket ger staten särskild makt att återställa fred och social ordning genom väpnade styrkor och polisinsatser. Samtidigt innebär det också betydande risker för mänskliga rättigheter och urfolkens territorier.

Amazon Watch Sverige är fortfarande djupt oroad över denna situation, inte minst på grund av de risker som urfolkssamhällen och Earth Defenders redan möter i Ecuador. Medan president Daniel Noboa’s initiativ “Phoenix Plan” syftar till att bekämpa organiserade brottsliga grupper, utgör det också betydande risker för civilsamhället, urfolksorganisationer och Amazonas.

Vår senaste rapport “Amazon Underworld” belyste expansionen av organiserad brottslighet och politiskt inflytande över hela Amazonas. Denna expansion har lett till våld gentemot samhällen, urfolksorganisationer, och avskogning - särskilt tydligt i Ecuador med en ökning av illegal gruvdrift. Rapporten understryker att även om urfolken och organisationer ofta försöker motstå brottslighet i sina territorier, tenderar regeringen att använda sig av militära strategier istället för att stärka urfolkens markrättigheter och möjligheter till självförsvar. Åtgärder för att bekämpa kriminalisering kan till och med manipuleras för att stigmatisera urfolkens organisationer och få kontroll över deras territorier. 

Vi på Amazon Watch Sverige uttrycker en stor oro för säkerheten gentemot människorättsförsvarare, urfolken och det civila samhället. De möter flera hot från både militär- och polisstyrkor i form av kriminalisering, militärisering och förföljelse i samband med bekämpningen av organiserad brottslighet. 

Samtidigt finns en risk att regeringen i Ecuador kan utnyttja behovet av pengar och stöd i den interna konflikten, som ett skäl för att i själva verket utöka olje- och gruvverksamheten. Vi ser redan försök att underminera den historiska Yasuni-omröstningen om att behålla en av landets största råoljereserver i marken. 

Bakgrund

För att förstå allvaret i Ecuadors nuvarande situation, har antalet mord femdubblats mellan år 2016 och 2022, med en ökning av hela 82% under år 2022.

I slutet av 2023 stod siffran på 46 våldsamma dödsfall per hundratusen invånare, vilket till och med överträffade Venezuela, Colombia och Mexiko och gjorde Ecuador till det mest våldsamma landet i Latinamerika.

Även om landets säkerhetskris har intensifierats under de senaste månaderna, är rötterna till detta problem mycket djupare. Under de senaste åren har Ecuadors levnadsvillkor försämrats på grund av fattigdom, arbetslöshet och ojämlikhet, tillsammans med svaga offentliga institutioner och ett icke-fungerande rättssystem. Detta har i sin tur försvårat bekämpningen av narkotikahandeln, vilket lett till att Ecuador blivit en central plats för organiserad brottslighet.

“Phoenix-planen”

President Noboas nya regering “Phoenix-planen” är ett initiativ mot organiserad brottslighet. Planen syftar till att återställa landets säkerhet genom att stärka underrättelsetjänsten och få kontroll över fängelser, där cirka 22 internationella organiserade brottsliga gäng för närvarande verkar fritt.

Den 7 januari gjorde organiserade grupper upplopp i landets fängelser som svar på Phoenix-planens åtgärder, vilket resulterade i försvinnandet av 178 fängelsevakter och administrativ personal.

Samtidigt utspelade sig en våg av våld över alla provinser i landet i form av mord och kidnappningar av polistjänstemän, plundring av kommersiella lokaler, bilbombexplosioner i 23 av 24 provinser samt ockupation av universitet och köpcentrum.

Som svar på denna våldsamma motreaktion efterlyste president Noboa den 8 januari en folkomröstning som skulle ta upp flera frågor, inklusive att skapa förutsättningar för att bekämpa organiserad brottslighet. På grund av det eskalerade våldet förklarades Ecuador den 9 januari, officiellt vara i en “intern väpnad konflikt mot kriminella terroristorganisationer”.

Risker för en intern väpnad konflikt

Som svar på Noboas nya policy, tillsammans med olika mänskliga rättighetsorganisationer, uttryckte Amazon Watch en stor oro över situationen i landet:

“Denna förklaring om intern väpnad konflikt under den internationella humanitära rätten, väcker olika tvivel om dess rimlighet och otillräckliga motivation. Dessutom finns det en oro över bristen på garantier för rättigheterna för civilbefolkningen som inte är inblandade, inte deltar eller gynnas av dessa kriminella gruppers agerande. Utan dessa garantier kan vem som helst bli offer för överdrifter av motstridiga aktörer - både statliga och icke-statliga.”

På samma sätt har Confederation of Indigenous Nationalities of Ecuador (CONAIE) hävdat att landets kris är ett resultat av en rad nyliberala statsreformer som har försvagat institutionerna och minskat regeringens reaktionsförmåga. De uppmanar presidenten och nationalförsamlingen att vidta åtgärder inom den nuvarande rättsliga ramen och avstå från att godkänna lagar eller politik som påverkar befolkningen negativt.

Trots ökade rapporter om överdrivet våld pågår ett amerikanskt säkerhetssamarbete

Under de senaste tio dagarna har befolkningen i Ecuador bevittnat många operationer som syftar till att avveckla kriminella gäng och strategier för att utöka fångläger. Flera fall av potentiell överdriven våldsanvändning från polisens och militärens sida har dokumenterats, vilket har väckt frågor om genomförandet av rättvisa processer och mänskliga rättigheter. Samtidigt har Noboa föreslagit ytterligare frågor för den populära folkomröstningen som inkluderar konstitutionella reformer och ekonomiska åtgärder för att finansiera "Phoenix-planen." Dessa åtgärder inkluderar skattebefrielser för näringslivet och privatisering av energisektorn.

På grund av den inre säkerhetskrisen och det utbredda våldet har Ecuador fått stöd från minst 38 länder, men har trots det valt att etablera militära samarbeten med endast USA och Argentina. Just nu granskas ett nytt säkerhetssamarbetsavtal med USAs väpnade styrkor.

Amazon Watch Sverige kommer att fortsätta sitt engagemang i Ecuador och erbjuda direkt stöd till urfolken. Samtidigt kommer vi att utöva påtryckningar på internationella organisationer och den amerikanska regeringen för att säkerställa skyddet och respekten för mänskliga rättigheter och urfolkens rättigheter i Ecuador.

Vi strävar aktivt efter att bidra till förändring och att upprätthålla rättvisa och hållbara förhållanden för alla samhällen i regionen!

2024 kan bli slutet för urfolkens markrättigheter i Brasilien

2024 förväntas vara ett år av ökad mobilisering och motstånd för Brasiliens urfolk, som fortsätter sin kamp med att konfrontera den kontroversiella juridiska avhandlingen “Marco Temporal”.

Detta upprörande förslag, hävdar att urfolk som inte var närvarande på sina marker vid tidpunkten för utfärdandet av lagen om den federala konstitutionen den 5 oktober 1988, inte har rätt till erkännande av sina traditionellt ockuperande landområden. 

Kampen mot denna juridiska tolkning, som utgör ett akut hot mot urfolkens rättigheter, har lyfts fram i både Brasiliens högsta domstol och nationalkongress. För att bemöta denna utmaning har olika berörda parter involverat sig i denna kamp. Inom den verkställande makten, har särskilt ministeriet för urfolk och National Foundation for Indigenous People (FUNAI), tagit ställning. Dessutom har urfolksrörelsen, med aktivt deltagande av Association of Indigenous Peoples of Brazil (APIB), spelat en avgörande roll.

Under året genomförde urfolksrörelsen kraftfulla opinionsbildningsåtgärder, producerade tekniska dokument och organiserade akademiska evenemang med fokus på ämnet. Det var särskilt en rad debatter som nådde sin höjdpunkt i produktionen av rapporten “Marco Temporal - Risks and Violations of Rights Associated with the Temporal Framework Thesis". Denna tvärvetenskapliga analys, som omfattar juridik, ekonomi, antropologi och klimatvetenskap, genomfördes av APIB och partnerorganisationer, med stöd av Amazon Watch. 

Det är nödvändigt att betona vikten av motstånd och mobilisering på gatorna. Förutom Free Land Camp i april, fick omröstningen om Marco Temporal-avhandlingen APIB att uppmana till två stora mobiliseringar i Brasilien, tillsammans med aktioner över hela landet, som sträcker sig över städer och inhemska territorier. 

I september, efter år av förväntan, förklarade högsta domstolen att Marco Temporal-avhandlingen var grundlagsstridig. Men bara några dagar senare antog nationalkongressen lagförslaget 2903, som inte bara återupprättade avhandlingen, utan också innehöll flera andra förslag som uppenbart skadade urfolkens rättigheter. Lagförslaget skickades för granskning av presidenten, påskyndat av den inflytelserika lantbruksnäringskommittén.

President Lula lade in sitt veto mot 47 bestämmelser, men den 14 december röstade senatorer och andra politiska representanter för att häva 41 av dessa veton, inklusive Marco Temporal-bestämmelsen. Bland de veton som upprätthölls sticker följande ut: 

• Överallt där staten påstås visa att urfolken inte längre uppfyller sina seder, kan deras land tillägnas av regeringen. 

• En mindre strikt policy gällande icke-kontakt med urfolk i frivillig isolering.

• Godkännande av plantering av genmodifierade grödor i inhemska territorier. 

Under sitt tal i kongressen betonade kongressledamoten Célia Xakriabá: “Att häva dessa veton, som är så avgörande, är inte bara ett nederlag för Brasilien utan för hela mänskligheten”. Hon betonade att utan avgränsningen av urfolksmarker finns det ingen lösning på klimatkrisen. Slutligen avslutade hon sitt kraftfulla tal med att säga: 

“Jag kommer inte att känna mig besegrad. Besegrade är de som sitter på sina händer. Vi kommer att fortsätta kämpa för avgränsningen av urfolksland. För de som har territorium har ett ställe att gå tillbaka till, och de som har ett ställe att gå tillbaka till har en mamma, en famn och en räddning.”

Urfolken anser att effekterna av lagförslag 2903, nu lag 14.701/2023, är en form av folkmord i lagstiftningsform. Som en symbolisk handling och en fortsättning på det pågående motståndet mot införandet av Marco-Temporal avhandlingen kommer ABIP att lämna in en direkt åtgärd om grundlagsstridighet till Brasiliens högsta domstol. 

Tyvärr kommer år 2023 att avslutas utan garanti för de grundläggande territoriella rättigheterna för Brasiliens urfolk, som för tillfället måste kämpa med Marco Temporals verklighet. Trots detta utmanande scenario, har vi förtroende för motståndet och motståndskraften hos Brasiliens urfolk och deras rörelse, som kommer att fortsätta sin kamp mot Marco Temporal och dess kongressförespråkare genom att söka prövning i högsta domstolen. 

Som ABIP betonar; “Besegrade är de som inte kämpar!”

Amazon Watch Sverige kommer att fortsätta stödja denna kamp tillsammans med våra partners.